Nordisk Fauna av Andrea Lundgren, två noveller i integrerade boksamtal

Novellerna Katten och Flickvännen av Andrea Lundgren

Ett samarbete mellan nyanlända elever och två gymnasieklasser. (årskurs två på Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet)
Andrea Lundgrens noveller Flickvännen och Katten tar upp intressanta och allvarliga ämnen med fascinerande kopplingar till djur. Novellerna öppnar för spännande samtal kring tolkningar och symboler. Det blev också väldigt intressant samtal när eleverna jämförde de olika novellerna.
Förslag på samtalsfrågor: Novellen Katten av Andrea Lundgren

 

 

 

Sexstrejken (Hellberg)

Från Lysistrate till det svenska gymnasiet mitt i me too – rörelsens tidevarv. Detta är en viktig bok som har mycket att säga till dagens gymnasieungdomar och alla de vuxna som finns i deras närhet. Romanen handlar egentligen inte alls om sexstrejken som sådan – utan om att bestämma sig för var man står, vad man tycker och att ha modet att stå upp för sin åsikt och säga ifrån. Den handlar också om att lyssna på unga tjejer, och även killar, som inte accepterar en vardag full av råa sexistiska tilltal, meddelanden och bilder i klassrum, på fritiden och i telefonerna.

Majken har fått nog. I elevrådet presenterar hon sin idé om en sexstrejk, som förhoppningsvis ska få alla att ta tag i den råa jargongen som finns mellan ungdomarna, och särskilt mot tjejerna. Men hon är beredd på protester och mothugg. Kommer bästisarna Belle och Vilda att stötta henne fullt ut? Varför ändrar Belle sin uppfattning helt plötsligt när något  Hur kommer detta att tas emot av alla populära tjejer på skolan? Av killarna? Av den som alla ser upp till – Lukas? Skulle en sådan här aktion kunna sprida sig till andra gymnasieskolor och vad kommer skolledningen att göra? Frågorna är många, engagemanget är starkt och ärligt och motståndet blir som väntat hårt.

Denna roman kan läsas av både tjejer och killar, förslagsvis i åk.1 på gymnasiet, förutsatt att den presenteras på rätt sätt. Språket är lätt och innehållet är aktuellt. Vi återkommer med mer material när biblioteket har fått in den i klassuppsättning.

Innehållet kan också kopplas till Forum för levande historias arbetsmaterial om civilkurage – om att våga säga ifrån och inte bara titta på. På Norrbottens museum anordnas kostnadsfria workshops hela läsåret kring detta (”Spelar roll – en utställning om de som ser på och de som griper in”), men man kan också hitta material i länken nedan:

https://www.levandehistoria.se/klassrummet/spelar-roll

En studie i rött (Conan Doyle)

  Gästbloggare: Helena Åström

En studie i rött och A Study in Pink

En utmaning som jag alltid har är att hitta litteratur för momentet litteraturhistoria i Svenska 2. Utmaningen ligger i att engagera majoriteten av eleverna i äldre texter, att få eleverna att uppskatta texterna och inte endast fastna i ”att de är skrivna med så komplicerade ord”. I år lyckades jag dock med ett arbete som kändes lyckat samt att jag såg att eleverna verkligen utvecklade sin förmåga att koppla litteratur till tidseran och samhället. Arbetet handlade om realism, Conan Doyles En Studie i Rött och BBC:s serie Sherlock.

Innan detta specifika realismarbete drog igång hade klassen arbetat med Edgar Allen Poe. Jag högläste Morden vid Rue Morgue för eleverna och vi hade diskuterat romantiken både i helklass och i tvärgrupper. Jag förklarade för eleverna att det finns spår av Poes novell i Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes. Arbetet inleddes sedan med en genomgång och diskussioner om realism som litterär epok och sedan lånade eleverna romanen En studie i rött.

Läsningen skedde under lektionstid. Eftersom romanen är så kort  kunde eleverna utan problem läsa klart sidorna enligt lässchemat de fått (ca. 25 sidor/lektion). Eleverna uppfattade språket i romanen som hyfsat lättillgängligt trots att den är från 1800-talet. I detta arbete hade jag inga läsloggar utan diskuterade kort olika delar i början av lektionerna. Jag var tydlig med vad syftet var – förmåga att kunna koppla litteratur till det samhälle som texten är skriven i – och hur de kunde tänka medan de läste så att de skulle vara väl förberedda inför den slutliga skrivuppgiften.

Efter läsningen såg vi på avsnittet A Study in Pink i BBC:s serie Sherlock (säsong 1, avsnitt 1). Avsnittet är ca. 1 h 20min och hinns med på ett lektionstillfälle. Sedan fick eleverna diskutera i smågrupper utifrån några frågor, bland annat vilka skillnader och likheter det fanns mellan romanen och avsnittet.

Som avslut på arbetet fick eleverna skriva en litterär analys. De skulle bygga sin analys kring en kort frågeställning: ”Vilka likheter och skillnader finns det mellan romanen En studie i rött och avsnittet A Study in Pink? Hur kan skillnaderna mellan verken förklaras? Hur speglas samhällets uppbyggnad och ideal innehållet i romanen och avsnittet?”. Strukturen blev som sådan: Inledning + frågeställning, analys, diskussion + slutsats, källor. Vi bestämde gemensamt hur lång texten skulle vara.

Utfallet av arbetet blev mycket lyckat! Trots många gemensamma diskussioner har eleverna lyckats hitta väldigt olika detaljer som de fokuserat på. Vissa lyfte skillnader mellan könen, andra psykisk ohälsa, några gick tillbaka till Poe och gjorde jämförelser med Rue Morgue och några analyserade skillnaderna hos gärningsmannen och motiven till morden. Eleverna uppskattar serieavsnittet då de enklare kan förstå skillnader mellan nutid och dåtid. Avsnittet skiljer sig ganska mycket med några få gemensamma punkter som håller ihop historien. Sherlock Holmes som karaktär är känd för de flesta och jag upplever att eleverna får en annan bild av karaktären i och med att de läst romanen. Många tyckte även att romanen var bättre än avsnittet då de saknade mördarens bakgrund från avsnittet. Utöver klockrena analyser utifrån ett litteraturhistoriskt perspektiv har eleverna även fått till riktigt bra citat som stärker innehållet i analyserna. Kort sagt, ett mycket lyckat arbete som jag kommer att fortsätta utveckla!

Jag kan bara hålla med vår gästbloggare Helena då jag använt mig av hennes arbete i en annan klass. Det som jag kompletterade med var att arbeta med författarens liv genom att vi läste utdrag ur den fantastiska tegelstenen Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström.

Never Let Me Go (Ishiguro)

Temat, organdonation, i Ishiguros dystopi Never Let Me Go fångade verkligen mina två ekonomitreor däremot var det långsamma berättartempot en utmaning för flera av dem. Vi får följa Kathy när hon minns tillbaka olika händelser och personer som korsat hennes väg fram till att hon är i 30-årsåldern. Kathy och hennes vänner Ruth och Tommy växer upp som kloner på ett internat med syfte att donera organ som vuxna. När mina elever fick upp ögonen för vilka de är och syftet med deras liv väcktes många etiska frågor som exempelvis människovärde, tvångssterilisering och klasskillnader. Vi arbetade med flera lässtopp där eleverna fick frågor att diskutera. Vid ett tillfälle fick de göra ett venndiagram för att synliggöra likheter och     skillnader mellan de tre vännerna.

Till ett annat tillfälle hade jag delat in dem i de tre karaktärerna där de fick närläsa sin person och sedan sitta i tvärgrupper och diskutera olika händelser utifrån sitt perspektiv. Vi valde även att se ett par avsnitt från den filmatiserade versionen för att leta skillnader och diskutera orsaker till dessa. Avslutande uppgifter blev dels elevledda boksamtal där de spelade in sina samtal med frågor som de till största del själva producerat. Dels en skrivuppgift där de blev tillfrågade experter i ett framtida Sverige där organbristen var skriande stor orsakad av krig. Några gick vidare med själva temat och höll argumenterande tal kring organdonation. Andra ville läsa fler böcker på temat men även frågor där personer hamnar i koma och de beslut som ibland måste tas. Att hela de levande (de Kerangal) och Jag är här (Avit) var två böcker som några valde som individuell läsning.

Boksamtalsfrågor
Utlåtande skrivuppgift

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Årets läsbiografier

Skönlitteratur har varit grunden i sva-undervisningen. Vi har läst gemensamma böcker, noveller och dikter som vi sedan har bearbetat på olika sätt skriftligt eller muntligt. Under läsåret har eleverna också succesivt skolats in i att bli självständiga läsare. Den individuella läsningen har följts upp enskilt eller i grupp.
Vi har även haft återkommande miniprov/närläsningsprov  som eleverna har gjort enskilt/ i par eller i smågrupper.
Vill du läsa elevernas läsbiografier och deras egna tankar om läsåret där skönlitteraturen är navet i sva-undervisningen så följ länken här:
Elevernas läsbiografier

 

Brun morgon (Pavloff) och Handmaid´s tale (Atwood)

När jag börjar summera årets litteraturarbete kan jag konstatera att flera titlar går i dystopins tecken. I svenska som andraspråk 3 arbetade vi först med novellen Brun morgon (sök på titeln för mer information om innehåll och arbetssätt) och därefter såg vi tre avsnitt av Margaret Atwoods Handmaid’s tale som är baserad på hennes bok Tjänarinnans berättelse – en dystopisk framtid i landet Gilead där diktatur råder och där makten ligger hos några få utvalda som styr i Guds namn. Under läsning av Brun morgon satt de i smågrupper och högläste och pausade med jämna mellanrum för att stötta/diskutera ord och innehåll med varandra. Likaledes skedde med Handmaid’s tale där vi stoppade med jämna mellanrum för att klä ord på alla starka känslor och tankar som växte fram under tiden som vi tittade. Därefter satt eleverna i grupper och skapade frågor till bägge verken utifrån På/Mellan/Bortom raderna med utgångspunkt från Miljö/Tema-Problem och Karaktärer. (Läs mer under Brun morgon) Både innehåll och arbetssätt engagerade och motiverade eleverna stort då de blev delaktiga och påverkade innehållet till det avslutande jämförande samtalet med sina frågor. Se deras frågor här Boksamtal Det enda missnöjet från eleverna var ”Varför bara tre avsnitt? Vi vill se hela serien för det finns så mycket att diskutera!”

Boktips inför sommaren

Förra veckan så summerade vår bokcirkel alla titlar som vi läst under tre års tid. Listan är en spännande kompott över vad vi läst och livligt diskuterat. Om ni vill få ett boktips inför sommaren från listan så kontakta gärna någon av oss så berättar vi mer.

Att föda ett barn
Canada
Allt jag inte minns
Pojken
De oroliga
Med livet framför sej
Oryx och Crake
Vindens skugga
Versioner av oss
Walden
Tjänarinnans berättelse
Stanna hos mig
Vegetarianen
Knulp
Vi kom över havet
Elias Portolu
Nej och åter nej

Boye och Södergran i ny tappning

Gästbloggare: Hanna Sundin

Helt Lyriskt 
Modernismen. En epok där kvinnor tar större plats i samhället och därmed också i litteraturen. Och just det ville jag ta fasta vid med min lektion om kvinnor inom modernismen och SVT gav mig ett perfekt verktyg – deras nya satsning Helt Lyriskt där svenska artister tolkar svensk poesi. I två olika avsnitt tolkar två kvinnliga artister två kvinnliga poeter, Annica Norlin tolkar Karin Boye och Molly Sandén tolkar Edith Södergran. Under programmen får vi både följa artisternas arbete med sina tolkningar men vi får också en historia om poeterna och de dikter som artisterna valt att arbeta med. Vi får följa poeternas liv, alltifrån hur deras privatliv såg ut men också anledningen till att de blivit avgörande för svensk lyrik. Förutom intressant och gripande berättelser om Boye och Södergran är det grafiskt snyggt och lätt att följa – bra för en klassrumssituation med andra ord!

Den här lektionen var del av min VFU-period som jag tillbringande tillsammans med Ulla som handledare. Min lektion var ett delmoment under modernismen. Ett arbetsområde där vi valt att jobba mycket med hur modernismens tankar och idéer kan kopplas ihop med tankar och idéer som finns idag. Lektionen innan detta har eleverna fått lära sig om typiska drag för modernismen och min lektion byggde vidare på dessa drag med fokus framför allt på feminismens uppkomst.

Min lektion bestod av att jag läste de tre dikterna som skulle komma att tas upp i klippen. Sedan tittade vi på de utvalda klippen från de två programmen och efter det fick eleverna diskussionsfrågor rörande de båda poeterna. Eleverna fick diskutera likheter och skillnader mellan de olika dikterna, varför de trodde att just dessa dikter var valda till lektionen och på vilket sätt de var modernistiska. I de avsnitt rörande Boye och Södergran sker även tolkningar som har mycket modernistiska drag. Annica Norlin skriver en helt ny vers till Boyes I rörelse och Molly Sandén sätter ihop de två dikterna Vierge moderne och Dagen svalnar. Även det här diskuterade eleverna ur ett modernistiskt perspektiv och fick jämföra med hur tolkningarna tagits emot idag.

Jag valde på lektionen att visa dikterna från båda poeterna innan vi såg klippen och sedan diskutera dem båda som avslutning. I efterhand hade jag valt att jobba med en poet i taget, för att göra det lättare för eleverna att komma ihåg vad de hade sett och det hade nog generat en bättre diskussion men du lever och du lär!

Slutuppgiften på momentet innebar att skriva en krönika där innehållet skulle bestå av lyrikavsnitten samt arbetet med Kafkas och Persson Giolitos olika verk Processen där vi hade diskuterat mycket intertextualitet. Det var spännande att se med vilken entusiasm och ambition som eleverna grep sig an att skriva sina krönikor. De hade verkligen tagit sig tid med att se om lyrikklippen och analysera dem utifrån modernismen.

Min PP Modernismen – lyrik och litteratur NY

Krönika Krönika

Dagens klara ljus (Anita Desai)

Det här är verkligen skönlitteratur när den är som bäst!

I Dagens klara ljus hamnar läsaren direkt i Old Delhi, där några syskon som vuxna träffas i barndomshemmet. Tara är gift och bor utomlands, Raja har också lämnat hemorten medan Bim har blivit kvar för att ta hand om deras bror Baba som är autistisk. Minnen, dofter, traditioner, relationer, samhällsförändringar, sorger och glädjeämnen varvas i en varm och allmänmänsklig berättelse där karaktärerna känns levande och deras funderingar kring livets olika skeenden stannar kvar länge efteråt. Känner du inte till Indien blir du garanterat förälskad och är du redan bekant med detta fascinerande land blir det ett kärt och intressant återseende.

Anita Desai är född och uppvuxen i Indien och räknas som en av vår tids stora berättare.