Alla förlorade platser – Boyne

I samband med att jag startar svenska 1 på gymnasiet så brukar jag visa min läsarbiografi. När jag presenterat den så får eleverna därefter göra sina egna och presentera för varandra. Sedan gör vi en gemensam för klassen på tavlan. En bok som ofta lyfts fram och som verkar stanna kvar hos eleverna är ungdomsromanen Pojken i randig pyjamas (Boyne).

Nu har författaren skrivit en uppföljare; Alla förlorade platser. Där får vi följa Gretel, ”djävulens” överlevande dotter som nu är en 91-åring gråhårig dam som lever ett stillsamt liv i en välmående förort till London. Däremellan får vi följa henne bakåt i tiden till efterkrigstidens Paris och 50-talets Sydney. Vi gläntar även till dörren till vad som egentligen hände hennes lillebror i Polen.

Skulden, skammen och sorgen, men även rädslan över jakten på nazister och deras familjer ligger som en blöt filt hela Gretels liv. En dag flyttar en nioårig pojke in i samma hus och bekantskapen med honom väcker det förflutna till liv. Är det dags att betala sin skuld? Har hon ens någon skuld att betala? Kan hon sörja någon som i omvärldens ögon bara ses som en djävul? Kan hon äntligen få prata om saknaden efter sin lillebror?

Till hösten har jag tänkt följa Karin Herlitz upplägg att starta lektionerna med att högläsa 5-10 minuter för eleverna. Just nu letar jag efter lämpliga böcker. Kanske Alla förlorade platser kan bli en som jag väljer ut?

Bokcirklar i kombination med hyllningstal

Under ett par år har jag i Svenska 3 kombinerat hyllningstal med bokcirkel. En del elever tycker att de aldrig kommit så djupt in i en bok som under detta arbete. Flera har även uttryckt att det känns lättare att hålla hyllningstal när du blir en karaktär i boken som hyllar en annan; ett slags teater som gör att du vågar ”spela ut”.

Jag försöker väcka intresse genom att inleda med att säga att vi ska resa jorden runt då författaren/händelserna representerar olika världsdelar, historiskt såväl i samtid.

 

 

 

Följande titlar har eleverna valt mellan:
En bön för de stulna av Jennifer Clement
No och jag av Delphine De Vigan
Vända hem av Yaa Gyasi
Vår älskade av Kamila Shamsie
Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Dödssynden av Harper Lee
Efter attentatet av Yasmina Khadra
Litet land av Gael Faye

När eleverna valt bok bildas grupper där alla läser samma. De börjar med att göra sina egna lässcheman utifrån givna veckor. Syftet med grupperna är dels att stötta varandra med innehållet, främst karaktärerna, dels att hjälpa varandra med hyllningstalen. ”En press” att följa lässtoppen brukar uppstå naturligt då man annars inte kan delta i gruppens diskussioner och ömsesidiga utbyten. Varje lektion får eleverna lästid, varannan så får de tid att samtala och varannan har jag genomgång/uppgifter kring retoriken. Vi ägnar även tid åt bildanalys då eleverna vid presentationen ska ha en bild som bakgrund som symboliserar innehållet.

Hyllningstalen som är fem minuter långa ska alltså vara från en karaktär i boken till en annan och talet ska innehålla tydliga händelser men också typiska karaktärsdrag hos de valda personerna.

Den bok som toppar i popularitet är En bön för de stulna där hyllningstalen nästan alltid slutar i tårar av glädje eller sorg beroende på talens innehåll. Det starka bokinnehållet av fattiga flickors utsatthet och kartellernas maktfullkomlighet i ett land som Mexiko chockar många då de ofta ser Mexiko som ett lockande turistland med bad och sol. Nästan alla ger det högsta betyg en bok kan få; bästa boken någonsin!

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Slaget om Troja (Theodor Kallifatides)

” Jag var femton år och förälskad i min lärarinna” Så börjar Theodor Kallifatides bok Slaget om Troja.  Året är 1945 och den grekiska byn är ockuperad av tyskarna. Bomber fälls över skolan och fröken söker skydd i en grotta med sin lilla elevgrupp. Där börjar fröken passionerat berätta om det trojanska kriget. Eleverna fångas av berättelsen och när fröken nästa dag frågar om de ska fortsätta med grammatik eller Helena och Paris så är valet självklart.
I Slaget om Troja binds antikens grymheter och andra världskrigets grymheter samman med en ung pojkes första kärlek.

Binas historia och Blå (Maja Lunde)

Visst är det häftigt varje gång du upptäcker och nästan blir förälskad i en ny författare? Jag väntar med spänning på Maja Lundes tredje roman. Hennes hittills två utgivna böcker är en del i ett större projekt som ska omfattas av fyra böcker där alla kommer handla om klimatkatastrofer. Högaktuellt om något! I somras läste jag i rasande fart hennes första Binas historia och hennes andra Blå. Om du inte redan har läst dem så säger jag grattis till två underbara och skrämmande läsupplevelser. Binas historia är en skicklig mix av; 1800-talets England, tidiga 2000-talets USA och sena 2000-talets Kina. Allting kretsar kring binas uppgång och fall och vilka miljökatastrofala följder som det får. Men även relationer står i centrum mellan de olika familjekonstellationerna som vi följer. Blå är en nutida och en dystopisk skildring av miljön där vattenbrist och europeiska klimatflyktingar står i fokus. Här växlar handlingen mellan Norge 2017 och Frankrike 2041. I Norge finns Signe och båten Blå som kanske kan bli räddningen för David i Frankrike eller?

Svetlana Aleksijevitj: De sista vittnena, Kriget har inget kvinnligt ansikte, Zinkpojkar, Bön för Tjernobyl

de-sista-vittnena-solo-for-barnrostkriget-har-inget-kvinnligt-ansiktezinkpojkarbon-for-tjernobyl

Svetlana Aleksijevitj har i sina oerhört starka böcker gett röst åt de människor som aldrig finns med i de officiella historieskrivningarna. Deras berättelser är fruktansvärda att ta del av men skapar samtidigt en närhet till det förflutna och till det allmänmänskliga där vi alla kan känna igen oss i allas vår längtan efter trygghet och kärlek. Väl lärarutvalda berättelser ur böckerna passar mycket bra att ta in i ämnena historia, samhällskunskap svenska eller ämnesövergripande samarbeten.
I boken De sista vittnena berättar barn om de fasanfulla ögonblick då andra världskriget slog deras trygga barndom  i spillror.
I boken Kriget har inget kvinnligt ansikte möter vi  kvinnliga soldater som stred i Röda Armen sida vid sida med männen under andra världskriget. Deras berättelser ger oss en unik inblick i krigets fasor och hur kvinnor betraktas under och efter kriget.
Boken Zinkpojkar visar med sina starka berättelser från överlevande eller anhöriga till de som deltog i Sovjets invasion av Afghanistan på krigets totala meningslöshet.
I boken Bön för Tjernobyl får vi en skrämmande inblick i vilka fasansfulla konsekvenser Sovjetunionens auktoritära styre fick för den enskilda människan när katastrofen är ett faktum.

Brännmärkt (Ingelman Sundberg)

9789143504804_200x_brannmarkt_e-bok

Året är 1391. Anne Persdotter är gravid och seglar med sin man Claus från Lübeck till sin barndomsstad Stockholm. Men Hansaskeppet förliser och Anne måste som enda överlevande och ensam kvinna bygga upp ett nytt liv för sig och sitt ofödda barn i en hård och otrygg tillvaro. I Stockholm finns svenskar, tyskar, köpmän, fattigdom, hot från Danmark, änglamakerskor, vitaliebröder och människor som vill hämnas. Men hon hittar också nya vänner, kärlek och en stark vilja att mot alla odds komma tillbaka och få revansch.

Brännmärkt är första delen i en trilogi som utspelar sig i det medeltida Stockholm under Hansatiden. Språket är lätt och det historiska innehållet mycket tacksamt att diskutera. I en årskurs 1 på SA läste vi de första kapitlen och kopplade innehållet till historiekursen (se förslag på arbetsuppgifter) och i en annan klass läste några hela romanen inför ett besök i Stockholm där de sedan återberättade valda delar för klassen under en stadsvandring i Gamla stan. brannmark1

ru (Thuy)

Kim Thuys självbiografiska kortroman om resan från ett krigsdrabbat Sydvietnam till ett nytt liv i Canada har uppskattats av många elever i gymnasieåldern. Berättelsen är som en väv av minnen som blandas och fogas ihop till en helhet, där bilder från barndom, Ru_110223-193x300vuxenliv, småbarnstid och allt däremellan blir till en fantastisk historia. Läsaren lär sig både om historiska skeenden och människors sorg och glädje från en tid vi mest har hört talas om via massmedia. Romanen passar utmärkt att läsa tillsammans, eftersom texten inte är lång och lätt att dela upp. Formen och innehållet kräver ett arbetssätt där lärare och elevgrupp bearbetar innehållet tillsammans allteftersom. Vi har haft romanen i en litteraturkurs på gymnasiet och ett exempel på arbetsgång finns i länken.RU-arbetsgång

Herr Arnes penningar (Selma Lagerlöf)

ladda ned (1)

ladda ned

Boken  Herr Arnes penningar har vi läst både på Litteraturkursen,Svelit0, och på Språkintroduktionen. Vi väljer originalversionen eller den lättlästa versionen. På litteraturkursen läste vi början av originalversionen högt för att få med alla på tåget. På Språkintroduktionen läser läraren högt hela originalversionen eller hela den lättlästa.
De eviga tankar om kärlek, spöken, hämnd, förlåtelse, mord som finns i Herr  Arnes penningar  fängslar elever oavsett bakgrund.
Innan läsningen börjar så får alla elever svara på frågan: Kan man älska någon som har dödat ens bästa vän?
Vi återkopplar till elevernas svar efter läsningen antingen i storgrupp och/eller i boksamtal.
Vill du se förslag på frågor till avslutande boksamtal följ länken:
Herr Arnes penningar,boksamtalsfrågor

Jag heter inte Miriam (Axelsson)

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                       Romanen Jag heter inte Miriam är en berättelse som berör. Miriam avslöjar på ålderns höst att hon egentligen heter någonting annat – en hemlighet som hon burit med sig i hela sitt liv. Från koncentrationslägren under andra världskriget får vi följa med henne9789173374668_200x_jag-heter-inte-miriam till Sverige och ett nytt liv som Miriam. Men vem är hon egentligen och varför blev det omöjligt för henne att avslöja sanningen? Jag läste och diskuterade denna roman med en årskurs 2 på gymnasiet. Eleverna skrev sedan en sammanställning utifrån publicerade recensioner och sina egna intryck och tolkningar (se länk nedan).

 

 Jag heter inte Miriam