Skolbibliotekarie Gunilla deltar i boksamtal

Gästbloggare: Gunilla Nilsson

Jag har haft förmånen att få vara med på två boksamtal om boken Stöld av Ann-Helén Laestadius.

För mig som jobbar på skolbibliotek är det väldigt lärorikt att få delta i boksamtal, då får jag reda på vad eleverna tycker om böckerna, vilka titlar som passar till olika elever och det ger mig även en bredare kunskap när jag tipsar andra elever om titlar för att öka läslusten.

En annan fördel är att vi från biblioteket lär känna elever och lärare lite djupare, man känner helt enkelt att man blir en del av skolan. Många elever som har jag har träffat på boksamtal kommer också fram och pratar med mig i biblioteket vilket jag uppskattar mycket.

Boksamtalen fördes i mindre grupper på 6 – 8 elever, det kändes lagom, alla fick komma till tals och det är lättare för de flesta att prata när man är ett så litet antal.

Innan samtalen skulle vi alla förbereda frågor att ta upp till diskussion i gruppen, det kändes spännande för alla hade väldigt olika funderingar om boken. Jag upplevde att boken hade engagerat eleverna trots att en del tyckte att den var lång och bitvis lite för långsamt berättad.

Det blev djupa samtal där vi diskuterade om allt från att tillhöra en förtryckt minoritet (vilket elever från andra länder kunde känna igen sig i), motsättningar inom den samiska gruppen, könsroller, självmord, psykiska problem till om hur polisens arbete fungerar. Det kändes som om vi skulle kunna sitta i timmar och fortsätta att diskutera – det fanns så mycket vi ville säga!

Vi pratade även om hur boken är uppbyggd, om stilen i boken och om de samiska orden som förekommer. En del tyckte att det var lite svårt med alla ord och vi var enstämmiga i att tycka att en kort ordlista i slutet av boken hade varit bra, kanske även en namnlista skulle ha varit till hjälp under läsningen.

Med många tankar i huvudet gick vi omtumlade ut från det sista boksamtalet med nya insikter om livet, döden och allt däremellan. Jag tror att vi alla var eniga om att boken Stöld kan vi varmt rekommendera till andra att läsa.

Gunilla Nilsson, Luleå gymnasiebibliotek

Familjen (Bäckström Lerneby)

När jag träffade mina elever i svenska 1 för första gången så inledde vi med att göra läsbiografier på en tidslinje. Ett tips som jag fick när jag lyssnade på Ulrika Bergmark och Sara Viklund i samband med att de släppte sin bok Litteratursamtalets pedagogik: Relationer, lärande och utveckling. Jag började med att visa min egen därefter kopierade jag två elevexempel från boken. Sedan fick varje elev göra sin egen. Lektionen efter hade jag sammanfattat och skapat en gemensam för klassen som vi diskuterade. Det som blev tydligt var att ytterst få i klassen älskade att läsa utan de flesta var tämligen läsovilliga och hade inga större positiva läsupplevelser, förutom några enstaka minnen från böcker som LasseMaja och Vargbröder. För mig blev det då viktigt att hitta en bok som kunde väcka läsintresset och valet blev Familjen av Bäckström Lerneby.

Författaren har under en längre tid följt familjen Al Asim från Angered utanför Göteborg. Boken illustrerar hur en familj styr hela förorten med hot och våld. Gängkriminalitet har länge varit aktuellt i media, men i somras blev det högaktuellt i Luleå i samband med ett uppmärksammat mord som har gängkopplingar. Utöver det så blev även rapparen Einar mördad under läsningen, vilket ytterligare ökade intresset för boken. Upplägget var att eleverna fick lästid varje lektion därefter växlade vi att se dokumentären Gängkrigens tid (TV4Play) med att ha löpande diskussioner kring boken. De elever som glömde boken inför den tysta läsningen var förvånansvärt få, men fick då olika uppdrag under tiden som de övriga läste. Det kunde vara att läsa artiklar om gangsteradvokater, gangsterrapp och polismordet i Göteborg som de sedan presenterade inför klassen.

Boken blev ett lyckat val. För mig blev nästa bok än viktigare då jag kände att jag hade viss medvind. Jag presenterade ett antal spänningsromaner som de fick rösta om. Två titlar fick exakt lika många röster. Jag valde därför att inte ha en gemensam bok utan hälften läste Silvervägen av Jackson och hälften valde Skymningsflickan av Wennstam.

Krönika i Svenskläraren Familjen
Boksamtal
Skrivuppgift Del 1
Skrivuppgift Del 2

Katarina Wennstam

I samband med förra årets arbete kring Sexstrejken (åk 1) och Fettpärlan (åk 3) upptäckte jag ett stort behov av att våga diskutera mäns våld mot kvinnor. Därför valde jag inför årets bokcirkel i trean att använda mig av olika spänningsromaner av Katarina Wennstam. Hennes romaner fokuserar mycket kring detta komplexa, brännheta och inte alltid så enkla ämne ur olika perspektiv. Dessutom blottar hon ofta svagheter i vårt juridiska rättssystem gällande denna typ av brott.

Efter att ha kort presenterat de utvalda böckerna fick eleverna välja titel och därefter bilda läsgrupper där de fick göra en läsplanering. Lektionerna varvades sedan mellan lästid, diskussioner i tvärgrupper och stöttande samtal i egna läsgrupper. Trots Wennstams rika, ibland snåriga persongallerier så fanns en nerv i hennes böcker som behöll elevernas intresse. Dock rekommenderas gemensamma tankekartor inledningsvis för att underlätta läsningen. Samtalen visade både starkt engagemang och stor frustration. Att böckerna uppskattades vittnade en kollega om då hon hörde livliga diskussioner i korridoren kopplade till det lästa.

En debattartikel där ämnet skulle utgå från boken fick avsluta momentet, vilket blev ytterligare en ventil för att samla ihop alla tankar och åsikter som fanns hos eleverna.

De böcker som ingick:
Smuts (trafficking, sexköp)
Dödergök (kvinnomisshandel, heder)
Alfahannen (kändisskap, maktmissbruk, sexuella övergrepp)
Skuggorna (kvinnovåld, hämnd, ”folkdomstolar”)
Skymningsflickan (sexuella övergrepp, droger, sociala medier).

Stargate. En julberättelse (Rishöi)

Mitt letande efter kortromaner har succesivt ökat. Eleverna blir ofta positivt inställda när de upptäcker det lilla formatet. Dessutom skapar kortromaner utrymme för att hinna med fler böcker under läsåret. Den senaste som jag läst är den hyllade Stargate. En julberättelse av norska författaren Ingvild Rishöi. Hennes magiska och sagoinspirerande innehåll om två syskon påminner om Astrid Lindgrens Sunnanäng. Rishöi har även jämförts med Astrid Lindgren, men även Selma Lagerlöf och HC Andersen. Flickan med Svavelstickorna omnämns även i boken som en sorglig, men trösterik berättelse för syskonen Ronja och Melissa. Storasyster Melissa får ta alldeles för stort ansvar då pappan bara periodvis är nyktert närvarande, men oftast tillbringar tid hos sina likasinnade vänner på krogen Stargate. När pappan inte klarar av att behålla jobbet som julgransförsäljare övertar Melissa jobbet vid sidan av skolarbetet. Syskonens utsatthet gör stundtals mycket ont. Men det finns också hopp tex den starka syskonkärleken som finns när vuxna sviker. Men inte alla vuxna sviker. ”Kung Alkohol är en hård herre” säger vaktmästaren som ser. ”Du kanske skulle komma in till mig en stund” säger grannen som hör.

Kortromanen kan fungera väl i ett tematiskt arbete kring missbruk och medberoende. Den kan även fungera i ett arbete kring Astrid Lindgrens författarskap där språk, magi och innehåll kan jämföras och analyseras. Eller varför inte, bara läsa, diskutera och njuta av en välskriven och känslosam kortroman.

Bokcirklar i kombination med hyllningstal

Under ett par år har jag i Svenska 3 kombinerat hyllningstal med bokcirkel. En del elever tycker att de aldrig kommit så djupt in i en bok som under detta arbete. Flera har även uttryckt att det känns lättare att hålla hyllningstal när du blir en karaktär i boken som hyllar en annan; ett slags teater som gör att du vågar ”spela ut”.

Jag försöker väcka intresse genom att inleda med att säga att vi ska resa jorden runt då författaren/händelserna representerar olika världsdelar, historiskt såväl i samtid.

 

 

 

Följande titlar har eleverna valt mellan:
En bön för de stulna av Jennifer Clement
No och jag av Delphine De Vigan
Vända hem av Yaa Gyasi
Vår älskade av Kamila Shamsie
Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Dödssynden av Harper Lee
Efter attentatet av Yasmina Khadra
Litet land av Gael Faye

När eleverna valt bok bildas grupper där alla läser samma. De börjar med att göra sina egna lässcheman utifrån givna veckor. Syftet med grupperna är dels att stötta varandra med innehållet, främst karaktärerna, dels att hjälpa varandra med hyllningstalen. ”En press” att följa lässtoppen brukar uppstå naturligt då man annars inte kan delta i gruppens diskussioner och ömsesidiga utbyten. Varje lektion får eleverna lästid, varannan så får de tid att samtala och varannan har jag genomgång/uppgifter kring retoriken. Vi ägnar även tid åt bildanalys då eleverna vid presentationen ska ha en bild som bakgrund som symboliserar innehållet.

Hyllningstalen som är fem minuter långa ska alltså vara från en karaktär i boken till en annan och talet ska innehålla tydliga händelser men också typiska karaktärsdrag hos de valda personerna.

Den bok som toppar i popularitet är En bön för de stulna där hyllningstalen nästan alltid slutar i tårar av glädje eller sorg beroende på talens innehåll. Det starka bokinnehållet av fattiga flickors utsatthet och kartellernas maktfullkomlighet i ett land som Mexiko chockar många då de ofta ser Mexiko som ett lockande turistland med bad och sol. Nästan alla ger det högsta betyg en bok kan få; bästa boken någonsin!

Dina händer var fulla av liv (Suad Ali)

Nora är en ung kvinna med somalisk bakgrund som i det inledande kapitlet av Suad Alis roman Dina händer var fulla av liv gör sig redo att för första gången på många år åka och hälsa på sina släktingar som är kvar i hemlandet.

Genom tillbakablickar får vi sedan lära känna Nora som flicka och hur det är att växa upp i en trygg och priviligierad familj långt  ifrån både våld, fattigdom och rasism. Inbördeskriget förändrar i ett svep tillvaron för hela Noras släkt, och hon själv tillsammans med dottern hamnar så småningom i Sandviken där livet som ensamstående förälder, utanförskap och oro för de som är kvar i Somalia sliter hårt på Nora. Vi får följa en ung kvinnas klassresa – nedåt – och som läsare blir bilden av kvinnor på flykt definitivt mer nyanserad.

Dina händer var fulla av liv har ett relativt enkelt språk, är inte alltför lång och har ett innehåll som alla svenska gymnasieklasser borde ta del av och få tillfälle att diskutera. Jag återkommer när vi har köpt in romanen i klassuppsättning och har möjlighet att läsa den med elever.

Vår älskade (Shamsie)

Vår älskade kan beskrivas som en Antigone i vår tid. Tragedins slut är såklart oundvikligt, men resan dit är både vacker, smärtsam och tänkvärd. I London bor de föräldralösa syskonen Isma, Aneeka och Parvais. Juridikstudier i USA, vardagslunken i London, ovissheten kring faderns död (jihadist och Guantanamo-fånge), en omöjlig kärlekshistoria och en komplicerad situation för den brittiske (och muslimske) inrikesministern Karamat Lone och hans närmaste – där har ni några av intrigerna i berättelsen. Som läsare får vi oss en funderare kring medborgarskap, lojalitet, rättigheter och skyldigheter, människosyn och vad som kan vara risken med att vara en ”GM” (googlande muslim). De fem huvudkaraktärerna får var sin del i boken vilket gör det spännande och ger mer djup åt berättelsen.

Den här romanen kan med fördel användas ämnesövergripande där både samhällskunskap, psykologi, svenska och religion kommer med i diskussionerna. Vi väntar på en klassuppsättning så vi kan använda den i helklass!

Never Let Me Go (Ishiguro)

Temat, organdonation, i Ishiguros dystopi Never Let Me Go fångade verkligen mina två ekonomitreor däremot var det långsamma berättartempot en utmaning för flera av dem. Vi får följa Kathy när hon minns tillbaka olika händelser och personer som korsat hennes väg fram till att hon är i 30-årsåldern. Kathy och hennes vänner Ruth och Tommy växer upp som kloner på ett internat med syfte att donera organ som vuxna. När mina elever fick upp ögonen för vilka de är och syftet med deras liv väcktes många etiska frågor som exempelvis människovärde, tvångssterilisering och klasskillnader. Vi arbetade med flera lässtopp där eleverna fick frågor att diskutera. Vid ett tillfälle fick de göra ett venndiagram för att synliggöra likheter och     skillnader mellan de tre vännerna.

Till ett annat tillfälle hade jag delat in dem i de tre karaktärerna där de fick närläsa sin person och sedan sitta i tvärgrupper och diskutera olika händelser utifrån sitt perspektiv. Vi valde även att se ett par avsnitt från den filmatiserade versionen för att leta skillnader och diskutera orsaker till dessa. Avslutande uppgifter blev dels elevledda boksamtal där de spelade in sina samtal med frågor som de till största del själva producerat. Dels en skrivuppgift där de blev tillfrågade experter i ett framtida Sverige där organbristen var skriande stor orsakad av krig. Några gick vidare med själva temat och höll argumenterande tal kring organdonation. Andra ville läsa fler böcker på temat men även frågor där personer hamnar i koma och de beslut som ibland måste tas. Att hela de levande (de Kerangal) och Jag är här (Avit) var två böcker som några valde som individuell läsning.

Boksamtalsfrågor
Utlåtande skrivuppgift

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Boye och Södergran i ny tappning

Gästbloggare: Hanna Sundin

Helt Lyriskt 
Modernismen. En epok där kvinnor tar större plats i samhället och därmed också i litteraturen. Och just det ville jag ta fasta vid med min lektion om kvinnor inom modernismen och SVT gav mig ett perfekt verktyg – deras nya satsning Helt Lyriskt där svenska artister tolkar svensk poesi. I två olika avsnitt tolkar två kvinnliga artister två kvinnliga poeter, Annica Norlin tolkar Karin Boye och Molly Sandén tolkar Edith Södergran. Under programmen får vi både följa artisternas arbete med sina tolkningar men vi får också en historia om poeterna och de dikter som artisterna valt att arbeta med. Vi får följa poeternas liv, alltifrån hur deras privatliv såg ut men också anledningen till att de blivit avgörande för svensk lyrik. Förutom intressant och gripande berättelser om Boye och Södergran är det grafiskt snyggt och lätt att följa – bra för en klassrumssituation med andra ord!

Den här lektionen var del av min VFU-period som jag tillbringande tillsammans med Ulla som handledare. Min lektion var ett delmoment under modernismen. Ett arbetsområde där vi valt att jobba mycket med hur modernismens tankar och idéer kan kopplas ihop med tankar och idéer som finns idag. Lektionen innan detta har eleverna fått lära sig om typiska drag för modernismen och min lektion byggde vidare på dessa drag med fokus framför allt på feminismens uppkomst.

Min lektion bestod av att jag läste de tre dikterna som skulle komma att tas upp i klippen. Sedan tittade vi på de utvalda klippen från de två programmen och efter det fick eleverna diskussionsfrågor rörande de båda poeterna. Eleverna fick diskutera likheter och skillnader mellan de olika dikterna, varför de trodde att just dessa dikter var valda till lektionen och på vilket sätt de var modernistiska. I de avsnitt rörande Boye och Södergran sker även tolkningar som har mycket modernistiska drag. Annica Norlin skriver en helt ny vers till Boyes I rörelse och Molly Sandén sätter ihop de två dikterna Vierge moderne och Dagen svalnar. Även det här diskuterade eleverna ur ett modernistiskt perspektiv och fick jämföra med hur tolkningarna tagits emot idag.

Jag valde på lektionen att visa dikterna från båda poeterna innan vi såg klippen och sedan diskutera dem båda som avslutning. I efterhand hade jag valt att jobba med en poet i taget, för att göra det lättare för eleverna att komma ihåg vad de hade sett och det hade nog generat en bättre diskussion men du lever och du lär!

Slutuppgiften på momentet innebar att skriva en krönika där innehållet skulle bestå av lyrikavsnitten samt arbetet med Kafkas och Persson Giolitos olika verk Processen där vi hade diskuterat mycket intertextualitet. Det var spännande att se med vilken entusiasm och ambition som eleverna grep sig an att skriva sina krönikor. De hade verkligen tagit sig tid med att se om lyrikklippen och analysera dem utifrån modernismen.

Min PP Modernismen – lyrik och litteratur NY

Krönika Krönika