Vår älskade (Shamsie)

Vår älskade kan beskrivas som en Antigone i vår tid. Tragedins slut är såklart oundvikligt, men resan dit är både vacker, smärtsam och tänkvärd. I London bor de föräldralösa syskonen Isma, Aneeka och Parvais. Juridikstudier i USA, vardagslunken i London, ovissheten kring faderns död (jihadist och Guantanamo-fånge), en omöjlig kärlekshistoria och en komplicerad situation för den brittiske (och muslimske) inrikesministern Karamat Lone och hans närmaste – där har ni några av intrigerna i berättelsen. Som läsare får vi oss en funderare kring medborgarskap, lojalitet, rättigheter och skyldigheter, människosyn och vad som kan vara risken med att vara en ”GM” (googlande muslim). De fem huvudkaraktärerna får var sin del i boken vilket gör det spännande och ger mer djup åt berättelsen.

Den här romanen kan med fördel användas ämnesövergripande där både samhällskunskap, psykologi, svenska och religion kommer med i diskussionerna. Vi väntar på en klassuppsättning så vi kan använda den i helklass!

Never Let Me Go (Ishiguro)

Temat, organdonation, i Ishiguros dystopi Never Let Me Go fångade verkligen mina två ekonomitreor däremot var det långsamma berättartempot en utmaning för flera av dem. Vi får följa Kathy när hon minns tillbaka olika händelser och personer som korsat hennes väg fram till att hon är i 30-årsåldern. Kathy och hennes vänner Ruth och Tommy växer upp som kloner på ett internat med syfte att donera organ som vuxna. När mina elever fick upp ögonen för vilka de är och syftet med deras liv väcktes många etiska frågor som exempelvis människovärde, tvångssterilisering och klasskillnader. Vi arbetade med flera lässtopp där eleverna fick frågor att diskutera. Vid ett tillfälle fick de göra ett venndiagram för att synliggöra likheter och     skillnader mellan de tre vännerna.

Till ett annat tillfälle hade jag delat in dem i de tre karaktärerna där de fick närläsa sin person och sedan sitta i tvärgrupper och diskutera olika händelser utifrån sitt perspektiv. Vi valde även att se ett par avsnitt från den filmatiserade versionen för att leta skillnader och diskutera orsaker till dessa. Avslutande uppgifter blev dels elevledda boksamtal där de spelade in sina samtal med frågor som de till största del själva producerat. Dels en skrivuppgift där de blev tillfrågade experter i ett framtida Sverige där organbristen var skriande stor orsakad av krig. Några gick vidare med själva temat och höll argumenterande tal kring organdonation. Andra ville läsa fler böcker på temat men även frågor där personer hamnar i koma och de beslut som ibland måste tas. Att hela de levande (de Kerangal) och Jag är här (Avit) var två böcker som några valde som individuell läsning.

Boksamtalsfrågor
Utlåtande skrivuppgift

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Boye och Södergran i ny tappning

Gästbloggare: Hanna Sundin

Helt Lyriskt 
Modernismen. En epok där kvinnor tar större plats i samhället och därmed också i litteraturen. Och just det ville jag ta fasta vid med min lektion om kvinnor inom modernismen och SVT gav mig ett perfekt verktyg – deras nya satsning Helt Lyriskt där svenska artister tolkar svensk poesi. I två olika avsnitt tolkar två kvinnliga artister två kvinnliga poeter, Annica Norlin tolkar Karin Boye och Molly Sandén tolkar Edith Södergran. Under programmen får vi både följa artisternas arbete med sina tolkningar men vi får också en historia om poeterna och de dikter som artisterna valt att arbeta med. Vi får följa poeternas liv, alltifrån hur deras privatliv såg ut men också anledningen till att de blivit avgörande för svensk lyrik. Förutom intressant och gripande berättelser om Boye och Södergran är det grafiskt snyggt och lätt att följa – bra för en klassrumssituation med andra ord!

Den här lektionen var del av min VFU-period som jag tillbringande tillsammans med Ulla som handledare. Min lektion var ett delmoment under modernismen. Ett arbetsområde där vi valt att jobba mycket med hur modernismens tankar och idéer kan kopplas ihop med tankar och idéer som finns idag. Lektionen innan detta har eleverna fått lära sig om typiska drag för modernismen och min lektion byggde vidare på dessa drag med fokus framför allt på feminismens uppkomst.

Min lektion bestod av att jag läste de tre dikterna som skulle komma att tas upp i klippen. Sedan tittade vi på de utvalda klippen från de två programmen och efter det fick eleverna diskussionsfrågor rörande de båda poeterna. Eleverna fick diskutera likheter och skillnader mellan de olika dikterna, varför de trodde att just dessa dikter var valda till lektionen och på vilket sätt de var modernistiska. I de avsnitt rörande Boye och Södergran sker även tolkningar som har mycket modernistiska drag. Annica Norlin skriver en helt ny vers till Boyes I rörelse och Molly Sandén sätter ihop de två dikterna Vierge moderne och Dagen svalnar. Även det här diskuterade eleverna ur ett modernistiskt perspektiv och fick jämföra med hur tolkningarna tagits emot idag.

Jag valde på lektionen att visa dikterna från båda poeterna innan vi såg klippen och sedan diskutera dem båda som avslutning. I efterhand hade jag valt att jobba med en poet i taget, för att göra det lättare för eleverna att komma ihåg vad de hade sett och det hade nog generat en bättre diskussion men du lever och du lär!

Slutuppgiften på momentet innebar att skriva en krönika där innehållet skulle bestå av lyrikavsnitten samt arbetet med Kafkas och Persson Giolitos olika verk Processen där vi hade diskuterat mycket intertextualitet. Det var spännande att se med vilken entusiasm och ambition som eleverna grep sig an att skriva sina krönikor. De hade verkligen tagit sig tid med att se om lyrikklippen och analysera dem utifrån modernismen.

Min PP Modernismen – lyrik och litteratur NY

Krönika Krönika

Dagens klara ljus (Anita Desai)

Det här är verkligen skönlitteratur när den är som bäst!

I Dagens klara ljus hamnar läsaren direkt i Old Delhi, där några syskon som vuxna träffas i barndomshemmet. Tara är gift och bor utomlands, Raja har också lämnat hemorten medan Bim har blivit kvar för att ta hand om deras bror Baba som är autistisk. Minnen, dofter, traditioner, relationer, samhällsförändringar, sorger och glädjeämnen varvas i en varm och allmänmänsklig berättelse där karaktärerna känns levande och deras funderingar kring livets olika skeenden stannar kvar länge efteråt. Känner du inte till Indien blir du garanterat förälskad och är du redan bekant med detta fascinerande land blir det ett kärt och intressant återseende.

Anita Desai är född och uppvuxen i Indien och räknas som en av vår tids stora berättare.

Allas vår älskade Astrid Lindgren

På tisdag sparkar årets bokrea igång! Ett tips är Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945. Den har jag haft glädje av i mitt arbete kring hennes liv och olika verk i svenska 3 och svenska som andraspråk 3.  I svenska 3 har vi lagt mycket fokus på den fantastiska dokumentären Astrid (svtplay). Efter vi sett, diskuterat och analyserat innehållet har vi sedan övergått till att tillsammans läsa och modellera Allra käraste syster. Där har vi följt en klassisk litteraturanalys med tonvikt på Astrid Lindgrens liv och författarskap. Avslutningsvis har eleverna gjort en skriftlig, enskild litteraturanalys av Sunnanäng som slutuppgift. Eleverna tycker det är fantastiskt kul att få lära känna en annan Astrid än den välkända sagotanten. Alla spännande anekdoter som finns i dokumentären om olika karaktärer är också mycket uppskattat.

Med mina andraspråkselever har jag gjort ett annat upplägg. Jag har valt utdrag ur följande böcker: Århundradets Astrid (Anna Maria Hagerfors), 100 skrivande kvinnor del 3, (Svanberg, Witt-Brattström) Krigsdagböcker 1939-1945, Astrids klokbok och hennes tal Aldrig våld! Jag har sedan delat upp texterna så att de representerar olika delar av Astrid Lindgrens liv. Vi har sedan arbetat i hem- och expertgrupper enligt Pauline Gibbons modell, vilket innebär att eleverna först i respektive (hem)grupp stöttat varandra med att läsa utifrån olika lässtrategier och diskutera de texter som (hem)gruppen fått tilldelat. Sedan har de satt sig i tvärgrupper där de har uppdraget att som expert redovisa/samtala om sina texter. Sedan har vi fortsatt att arbeta med samma litterära texter som i svenska 3. Anledningen till att jag valt olika upplägg är dels att mina sva-elever arbetar maximalt med både språk och ämneskunskap genom interaktionen, dels att dokumentären tar upp många litterära figurer som flertalet inte har någon förförståelse kring. Det som mina elever i svenska 3 tycker är spännande t.ex. historier kring Ronja, Madicken och Bröderna Lejonhjärta är ledtrådar som mina andraspråkselever inte kan använda sig av då majoriteten aldrig hört talas om dessa. I stället kan vi lägga fokus på Astrid Lindgrens liv och diskutera Pippi som är den karaktär som är mest känd. Det blir ofta spännande diskussioner då många elever jämför med sagor från sina hemländer.

Litterär analys av Astrid Lindgren

Silvervägen (Stina Jackson)

Silvervägen av Stina Jackson är en spänningsroman som utspelar sig i det fiktiva Glimmersträsk i Västerbotten. Idén till romanen säger författaren att hon fått från den så kallade Highway of tears i Canada, där flera kvinnor har försvunnit spårlöst de senaste 40 åren. I Jacksons roman är det Lina, Lelles 17-åriga dotter, som försvunnit för tre år sedan och Lelles vardag består bokstavligen av att leta efter henne längs efter och i närheten av Silvervägen. Meja, en annan 17-åring, kommer till orten med sin mamma och deras levnadsöden – tillsammans med flera andra – korsas och ställs på prov när ytterligare en tjej från trakten försvinner. Miljöer och karaktärer från norra Sveriges inland fascinerar läsaren boken igenom och blir aldrig förutsägbara eller stereotypiska. Att denna titel i skrivande stund ligger etta på pockettoppen är inte svårt att förstå! 

Jag har jobbat med Silvervägen i åk.2 på SA men den verkar fungera bra i olika årskurser på olika slags program och för både tjejer och killar. Några förslag på hur man kan jobba med den finns i länken.

Silvervägen-arbetsgång

Slaget om Troja (Theodor Kallifatides)

” Jag var femton år och förälskad i min lärarinna” Så börjar Theodor Kallifatides bok Slaget om Troja.  Året är 1945 och den grekiska byn är ockuperad av tyskarna. Bomber fälls över skolan och fröken söker skydd i en grotta med sin lilla elevgrupp. Där börjar fröken passionerat berätta om det trojanska kriget. Eleverna fångas av berättelsen och när fröken nästa dag frågar om de ska fortsätta med grammatik eller Helena och Paris så är valet självklart.
I Slaget om Troja binds antikens grymheter och andra världskrigets grymheter samman med en ung pojkes första kärlek.

Binas historia och Blå (Maja Lunde)

Visst är det häftigt varje gång du upptäcker och nästan blir förälskad i en ny författare? Jag väntar med spänning på Maja Lundes tredje roman. Hennes hittills två utgivna böcker är en del i ett större projekt som ska omfattas av fyra böcker där alla kommer handla om klimatkatastrofer. Högaktuellt om något! I somras läste jag i rasande fart hennes första Binas historia och hennes andra Blå. Om du inte redan har läst dem så säger jag grattis till två underbara och skrämmande läsupplevelser. Binas historia är en skicklig mix av; 1800-talets England, tidiga 2000-talets USA och sena 2000-talets Kina. Allting kretsar kring binas uppgång och fall och vilka miljökatastrofala följder som det får. Men även relationer står i centrum mellan de olika familjekonstellationerna som vi följer. Blå är en nutida och en dystopisk skildring av miljön där vattenbrist och europeiska klimatflyktingar står i fokus. Här växlar handlingen mellan Norge 2017 och Frankrike 2041. I Norge finns Signe och båten Blå som kanske kan bli räddningen för David i Frankrike eller?

En fest för livet av Hemingway, Åren i Paris av McLain

Jag har som vana att varje gång jag besöker ett resmål samtidigt läsa böcker som utspelar sig där alternativt att författaren kommer därifrån. Den vanan har gjort att mina reseupplevelser fördjupats. Under höstlovet valde jag att åka till min favoritstad Paris och med i bagaget hade jag två böcker; En fest för livet och Åren i Paris. Den första är en självbiografi av Hemingway om hans första år som blivande författare och nygift i 20-talets Paris . Då jag valde att bo i Latinkvarteren var det lätt att följa hans fotspår. Att besöka Hemingways favorithak som Les deux magots, Lipp, Des Lilas och ta ett glas vin, en cafe creme eller en aperitif och samtidigt läsa hans bok och veta att just här satt han och skrev är väl så nära det går att komma litterära storheter i det förgångna. I boken får vi följa hans vänskap med författare som James Joyce, Gertrude Stein, Ezra Pound men också det fattiga och excentriska livet som många av de berömda levde i efterdyningarna av första världskriget. Ett krig som satte spår i Hemingway.

Han blev även god vän med Sylvia Beach som startade den mytomspunna bokhandeln Shakespeare and Company. Ett måste besök för alla litteraturälskare. Kom helst när de precis öppnat för då får du chansen att sitta i en egen fåtölj i något av alla de små bokrum som finns i det historiska huset. Har du tur hoppar en katt upp och spinner i ditt knä medan du läser och känner historiens vingslag. Jag passade även på att läsa Mclains roman Åren i Paris där hon skriver om Hemingways år i Paris men väljer att följa den utifrån hans hustru Hadleys ögon. Vad hon fick offra för hans framgång och bli den stöttande kvinnan bakom den framgångsrike mannen. Kan ju för övrigt kännas igen i den nu aktuella filmen The wife.