Silvervägen (Stina Jackson): Fyrhörningar, boksamtal och skrivuppgift inför NP, åk1

Förra läsårets gemensamma läsning av Silvervägen:

1. Under läsningens gång så varvade vi muntliga diskussioner och fyrhörningar med kortskrivande. Förslag på fyrhörning efter några inledande kapitel:

Vilken av karaktärerna tycker du hittills har varit mest intressant att läsa om? Vem tycker du hittills verka mest ”skum”, misstänkt? En namngiven karaktär i tre olika hörn och ett eget förslag i den fjärde. Först småpratar varje hörn om varför de valt just det hörnet och sen lyssnar man på de övriga.

Allteftersom kan flera fyrhörningar läggas in när det passar. Dessa fungerar bra som igångsättning då alla kan få ta ställning, motivera, förklara eller bara kommentera delar av innehållet.

2. Boksamtal efter avslutad läsning. Ytterligare frågor kom naturligtvis upp under samtal, eleverna formulerade en del egna frågor men vi hade några avslutande som vi jobbade med i grupp och sedan gemensamt.

3. Skrivuppgift med tanke på det kommande NP i svenska för åk.1. Jag valde temat ”Ensamhet” eftersom det var något vi inte hade diskuterat så mycket i boksamtalen. På så sätt fick eleverna koppla skrivuppgiften till romanen de nyss läst.

Skolbibliotekarie Gunilla deltar i boksamtal

Gästbloggare: Gunilla Nilsson

Jag har haft förmånen att få vara med på två boksamtal om boken Stöld av Ann-Helén Laestadius.

För mig som jobbar på skolbibliotek är det väldigt lärorikt att få delta i boksamtal, då får jag reda på vad eleverna tycker om böckerna, vilka titlar som passar till olika elever och det ger mig även en bredare kunskap när jag tipsar andra elever om titlar för att öka läslusten.

En annan fördel är att vi från biblioteket lär känna elever och lärare lite djupare, man känner helt enkelt att man blir en del av skolan. Många elever som har jag har träffat på boksamtal kommer också fram och pratar med mig i biblioteket vilket jag uppskattar mycket.

Boksamtalen fördes i mindre grupper på 6 – 8 elever, det kändes lagom, alla fick komma till tals och det är lättare för de flesta att prata när man är ett så litet antal.

Innan samtalen skulle vi alla förbereda frågor att ta upp till diskussion i gruppen, det kändes spännande för alla hade väldigt olika funderingar om boken. Jag upplevde att boken hade engagerat eleverna trots att en del tyckte att den var lång och bitvis lite för långsamt berättad.

Det blev djupa samtal där vi diskuterade om allt från att tillhöra en förtryckt minoritet (vilket elever från andra länder kunde känna igen sig i), motsättningar inom den samiska gruppen, könsroller, självmord, psykiska problem till om hur polisens arbete fungerar. Det kändes som om vi skulle kunna sitta i timmar och fortsätta att diskutera – det fanns så mycket vi ville säga!

Vi pratade även om hur boken är uppbyggd, om stilen i boken och om de samiska orden som förekommer. En del tyckte att det var lite svårt med alla ord och vi var enstämmiga i att tycka att en kort ordlista i slutet av boken hade varit bra, kanske även en namnlista skulle ha varit till hjälp under läsningen.

Med många tankar i huvudet gick vi omtumlade ut från det sista boksamtalet med nya insikter om livet, döden och allt däremellan. Jag tror att vi alla var eniga om att boken Stöld kan vi varmt rekommendera till andra att läsa.

Gunilla Nilsson, Luleå gymnasiebibliotek

Familjen (Bäckström Lerneby)

När jag träffade mina elever i svenska 1 för första gången så inledde vi med att göra läsbiografier på en tidslinje. Ett tips som jag fick när jag lyssnade på Ulrika Bergmark och Sara Viklund i samband med att de släppte sin bok Litteratursamtalets pedagogik: Relationer, lärande och utveckling. Jag började med att visa min egen därefter kopierade jag två elevexempel från boken. Sedan fick varje elev göra sin egen. Lektionen efter hade jag sammanfattat och skapat en gemensam för klassen som vi diskuterade. Det som blev tydligt var att ytterst få i klassen älskade att läsa utan de flesta var tämligen läsovilliga och hade inga större positiva läsupplevelser, förutom några enstaka minnen från böcker som LasseMaja och Vargbröder. För mig blev det då viktigt att hitta en bok som kunde väcka läsintresset och valet blev Familjen av Bäckström Lerneby.

Författaren har under en längre tid följt familjen Al Asim från Angered utanför Göteborg. Boken illustrerar hur en familj styr hela förorten med hot och våld. Gängkriminalitet har länge varit aktuellt i media, men i somras blev det högaktuellt i Luleå i samband med ett uppmärksammat mord som har gängkopplingar. Utöver det så blev även rapparen Einar mördad under läsningen, vilket ytterligare ökade intresset för boken. Upplägget var att eleverna fick lästid varje lektion därefter växlade vi att se dokumentären Gängkrigens tid (TV4Play) med att ha löpande diskussioner kring boken. De elever som glömde boken inför den tysta läsningen var förvånansvärt få, men fick då olika uppdrag under tiden som de övriga läste. Det kunde vara att läsa artiklar om gangsteradvokater, gangsterrapp och polismordet i Göteborg som de sedan presenterade inför klassen.

Boken blev ett lyckat val. För mig blev nästa bok än viktigare då jag kände att jag hade viss medvind. Jag presenterade ett antal spänningsromaner som de fick rösta om. Två titlar fick exakt lika många röster. Jag valde därför att inte ha en gemensam bok utan hälften läste Silvervägen av Jackson och hälften valde Skymningsflickan av Wennstam.

Krönika i Svenskläraren Familjen
Boksamtal
Skrivuppgift Del 1
Skrivuppgift Del 2

Katarina Wennstam

I samband med förra årets arbete kring Sexstrejken (åk 1) och Fettpärlan (åk 3) upptäckte jag ett stort behov av att våga diskutera mäns våld mot kvinnor. Därför valde jag inför årets bokcirkel i trean att använda mig av olika spänningsromaner av Katarina Wennstam. Hennes romaner fokuserar mycket kring detta komplexa, brännheta och inte alltid så enkla ämne ur olika perspektiv. Dessutom blottar hon ofta svagheter i vårt juridiska rättssystem gällande denna typ av brott.

Efter att ha kort presenterat de utvalda böckerna fick eleverna välja titel och därefter bilda läsgrupper där de fick göra en läsplanering. Lektionerna varvades sedan mellan lästid, diskussioner i tvärgrupper och stöttande samtal i egna läsgrupper. Trots Wennstams rika, ibland snåriga persongallerier så fanns en nerv i hennes böcker som behöll elevernas intresse. Dock rekommenderas gemensamma tankekartor inledningsvis för att underlätta läsningen. Samtalen visade både starkt engagemang och stor frustration. Att böckerna uppskattades vittnade en kollega om då hon hörde livliga diskussioner i korridoren kopplade till det lästa.

En debattartikel där ämnet skulle utgå från boken fick avsluta momentet, vilket blev ytterligare en ventil för att samla ihop alla tankar och åsikter som fanns hos eleverna.

De böcker som ingick:
Smuts (trafficking, sexköp)
Dödergök (kvinnomisshandel, heder)
Alfahannen (kändisskap, maktmissbruk, sexuella övergrepp)
Skuggorna (kvinnovåld, hämnd, ”folkdomstolar”)
Skymningsflickan (sexuella övergrepp, droger, sociala medier).

Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet.
  5. Förslag på samtalsfrågor: Sexstrejken 1-4Sexstrejken 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken 21-34Sexstrejken 35-53,
  6. Skrivuppgift Sexstrejken

Heder (Lapidus)

Som ett första boksamtal i en åk.1 på SA valde vi novellen Heder av Jens Lapidus. Det handlar om Adam som kommer ut från ett långt fängelsestraff, hans livssituation utanför murarna och tankarna inför framtiden. Men vad är han egentligen dömd för och vem är denne ”honom” som han ska söka upp?

Aktuella fall runt om i Sverige där det pratas om gängkriminalitet har gjort att diskussionerna kommit igång i olika klasser kring vad som händer, varför det händer och hur det kanske resoneras inom gängen vad gäller brott, straff och heder. Den svåra första frågan blev såklart: Vad är heder för dig? I vilka situationer stöter man på ordet heder? Finns det både positiva och negativa associationer kopplat till heder? Lyckliga jag hittade en lärarhandledning (Novellix, Carl-Johan Markstedt) som funkade jättebra med gruppen. Vi diskuterade både i smågrupper och i helklass och kom in på många intressanta spår. Förutom samtalsfrågor finns även skrivuppgifter att inspireras av. Novellix har flera lärarhandledningar och jag rekommenderar verkligen att kika på dem! https://novellix.se/wp-content/uploads/2016/10/lararhandledning_heder.pdf

En sanning med modifikation (Sara Lövestam)

Under denna termin fick en klass på Teknikprogrammet och en klass som läser Svenska som andraspråk 1, där eleverna studerar på olika gymnasieprogram, möjlighet att träffa författaren Sara Lövestam. Eleverna hade inför besöket läst boken En sanning med modifikation. En mångbottnad roman som tar upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, livet som papperslös, trafficking men även värme, medmänsklighet och letandet efter sanningens olika skepnader. Då boken även är rik på ordspråk och idiomatiska uttryck så var det en tacksam ingång för sva-eleverna att arbeta med i ett jämförande perspektiv med sitt förstaspråk. Boken finns även som lättläst version under titeln Flicka försvunnen.

Under eftermiddagen fick vi lärare i svenska och svenska som andraspråk ägna oss åt fortbildning tillsammans med Lövestam inom områdena språk och grammatik, vilka hon brinner stort för. Hon lyckades på ett skickligt och engagerat vis inspirera oss lärare.

Ett klipp från SVT Norrbotten som dels intervjuade Sara Lövestam, dels eleven Emily Cwirzen (om länken krånglar googla på SVT Norrbotten Sara Lövestam)
Se här

Elevfrågor Frågor till Lövestam

Nordisk Fauna av Andrea Lundgren, två noveller i integrerade boksamtal


Novellerna Katten och Flickvännen av Andrea Lundgren

I ett samarbete mellan nyanlända elever och två gymnasieklasser (årskurs två på Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet) fick eleverna först läsa de två novellerna Katten och Flickvännen i sina respektive klasser. Därefter skedde boksamtal i tvärgrupper mellan eleverna. Samarbetet avslutades med att författaren Andrea Lundgren besökte eleverna för att berätta om sitt författarskap. Eleverna fick också möjlighet att diskutera och ställa frågor till novellerna, vilket uppskattades stort.

Andrea Lundgrens noveller Flickvännen och Katten tar upp intressanta och allvarliga ämnen med fascinerande kopplingar till djur. Novellerna öppnar för spännande samtal kring tolkningar och symboler.

Förslag på samtalsfrågor: Katten

Hugos intervju med Andrea Lundgren

Lisas intervju med Andrea Lundgren

 

Årets läsbiografier

Skönlitteratur har varit grunden i sva-undervisningen. Vi har läst gemensamma böcker, noveller och dikter som vi sedan har bearbetat på olika sätt skriftligt eller muntligt. Under läsåret har eleverna också succesivt skolats in i att bli självständiga läsare. Den individuella läsningen har följts upp enskilt eller i grupp.
Vi har även haft återkommande miniprov/närläsningsprov  som eleverna har gjort enskilt/ i par eller i smågrupper.
Vill du läsa elevernas läsbiografier och deras egna tankar om läsåret där skönlitteraturen är navet i sva-undervisningen så följ länken här:
Elevernas läsbiografier

 

Boktips inför sommaren

Förra veckan så summerade vår bokcirkel alla titlar som vi läst under tre års tid. Listan är en spännande kompott över vad vi läst och livligt diskuterat. Om ni vill få ett boktips inför sommaren från listan så kontakta gärna någon av oss så berättar vi mer.

Att föda ett barn
Canada
Allt jag inte minns
Pojken
De oroliga
Med livet framför sej
Oryx och Crake
Vindens skugga
Versioner av oss
Walden
Tjänarinnans berättelse
Stanna hos mig
Vegetarianen
Knulp
Vi kom över havet
Elias Portolu
Nej och åter nej