Nordisk Fauna av Andrea Lundgren, två noveller i integrerade boksamtal

Novellerna Katten och Flickvännen av Andrea Lundgren

Ett samarbete mellan nyanlända elever och två gymnasieklasser. (årskurs två på Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet)
Andrea Lundgrens noveller Flickvännen och Katten tar upp intressanta och allvarliga ämnen med fascinerande kopplingar till djur. Novellerna öppnar för spännande samtal kring tolkningar och symboler. Det blev också väldigt intressant samtal när eleverna jämförde de olika novellerna.
Förslag på samtalsfrågor: Novellen Katten av Andrea Lundgren

 

 

 

Årets läsbiografier

Skönlitteratur har varit grunden i sva-undervisningen. Vi har läst gemensamma böcker, noveller och dikter som vi sedan har bearbetat på olika sätt skriftligt eller muntligt. Under läsåret har eleverna också succesivt skolats in i att bli självständiga läsare. Den individuella läsningen har följts upp enskilt eller i grupp.
Vi har även haft återkommande miniprov/närläsningsprov  som eleverna har gjort enskilt/ i par eller i smågrupper.
Vill du läsa elevernas läsbiografier och deras egna tankar om läsåret där skönlitteraturen är navet i sva-undervisningen så följ länken här:
Elevernas läsbiografier

 

Boktips inför sommaren

Förra veckan så summerade vår bokcirkel alla titlar som vi läst under tre års tid. Listan är en spännande kompott över vad vi läst och livligt diskuterat. Om ni vill få ett boktips inför sommaren från listan så kontakta gärna någon av oss så berättar vi mer.

Att föda ett barn
Canada
Allt jag inte minns
Pojken
De oroliga
Med livet framför sej
Oryx och Crake
Vindens skugga
Versioner av oss
Walden
Tjänarinnans berättelse
Stanna hos mig
Vegetarianen
Knulp
Vi kom över havet
Elias Portolu
Nej och åter nej

Störst av allt (Persson Giolito)

Gästbloggare: Maria Bunkhamnung

Under fem veckors tid har jag som lärarstudent fått följa med min handledare Ulla och hennes tredjeårselever på resan genom boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. En vuxenroman som skildrar den unga flickan Majas tankar då hon ställs inför rätta som anklagad för en skolskjutning på gymnasieskolan i Djursholm. En gripande berättelse som kastar en mellan Majas rättegång och hennes liv innan denna katastrofala händelse inträffar. Malin Persson Giolito berättar Majas berättelse genom denna unga flickas ögon och vi får följa hennes tankar fram till dagen då domen faller.

Jag kom till denna klass strax efter att de börjat läsa Störst av allt men slungades snabbt in i bokens gripande berättelse och jag kunde inte förmå mig att lägga undan boken efter att jag passerat dagens lässtopp. Tillsammans med min handledare och en klasskamrat från lärarutbildningen har vi haft boksamtal i mindre grupper efter varje lässtopp samt en examinerade uppgift där vi diskuterat boken tillsammans. Frågorna som användes under boksamtalen var konstruerade utifrån vad eleverna ville tala om, men även vad vi som lärare och lärarstudenter ansåg som bra ämnen att diskutera om. Utöver detta har vi även diskuterat lässtrategier där vi från universitet fått presentera hur vi går tillväga för att bäst arbeta med en bok utifrån personliga erfarenheter. Jag har fått följa denna process från början till slut där eleverna skrivit en skriftlig examination i form av en argumenterade text där de framfört om de vill döma Maja eller om hon ska bli frikänd. Resultatet blev att 21 elever ville fria Maja och 3 ville fälla henne. I en avslutande rangordningsuppgift där eleverna gruppvis fick rangordna sex personer från mest skyldig till minst skyldig så placerades Sebastian (Majas pojkvän) som mest skyldig av fem grupper och Sebastians pappa som mest skyldig av en grupp. Fyra grupper ansåg att Majas bästa vän Amanda var minst skyldig och en grupp tyckte Majas föräldrar var minst skyldig. Sammanfattningsvis rådde stor samsyn i klassen.

I och med att jag även fått följa med på resan genom boken Processen även den av Malin Persson Giolito (finns publicerad här på bloggen) i en annan klass har jag verkligen fått upp ögonen för författaren och ser fram emot att se den serie som kommer släppas på Netflix i april som är baserad på boken Störst av allt. 

Boksamtalsfrågor Störst av allt

Damaskus Sölvesborg (Per Nilsson)

” – Hallå! Var är ni? Kom fram nu. Hennes farsa har lovat att han inte ska skära halsen av dig. Ni kan sluta gömma er och komma fram nu! ” Boken börjar med det som händer i slutet och gör läsaren nyfiken på vad som har hänt.
Boken handlar om Leo från Sölvesborg och Nour från Damaskus. De går i samma klass på gymnasiet men har aldrig pratat med varandra. Leo och Nour hamnar i samma grupp under en klassföreståndardag. De går vilse och hamnar i en väldigt svår situation.
Samtalen mellan Leo och Nour handlar om viktiga livsfrågor  i skuggan av den tilltagande rasismen i samhället.
Damaskus Sölvesborg är en lågmäld men också spännande bok om utsatthet, om att inte vara som alla andra och om möten som kan förändra ens liv.
Boken passar bra för gemensam eller individuell läsning från årskurs 7 och uppåt.

Osynliga handikapp skildrat i skönlitteratur

9789174290851_200x_den-besynnerliga-handelsen-med-hunden-om-natten_pocket 9789144071398_200x_en-riktig-manniska_haftad 9789187803277_200x_jag-vill-ha-ett-liv_kartonnage
På litteraturkursen, Svelit0, har vi haft ett återkommande tema, Osynliga handikapp, där eleverna får läsa olika böcker som lyfter fram hur det kan vara att leva med ett osynlig handikapp. Böckerna har engagerat eleverna och boksamtalen har lyft viktiga frågor om hur skolan bemöter en elev som är lite annorlunda och i utanförskap. Eleverna har också gjort många kopplingar till sin egen skoltid och funderat över vad som kan bli bättre i skolans och deras eget bemötande av människor med osynliga handikapp.

Boksamtal

 skarmklipp

Litteraturforskare David Bleich hävdar litteratursamtalens nödvändighet med hjälp av en liknelse. Han säger att den kognitiva behållningen av läsning som inte åtföljs av ett samtal om det lästa, är att likna vid behållningen av en dröm. David Bleich menar att det är nödvändigt att få uttrycka sina tankar, att få lyssna på andras frågor och funderingar och att få diskutera olika förståelser av berättelsen för att den lättflyktiga läsupplevelsen skall fördjupas till meningsfull kunskap för läsaren.

Inledning
Det är i boksamtalet som elevernas tankar kring texterna synliggörs och utmanas. I ett bra boksamtal är eleverna goda lyssnare, de bygger vidare på varandras tankar och vågar ändra åsikt eller tänka i nya banor. Atmosfären i ett utvecklande boksamtal behöver vara trygg,respektfull och positivt tillåtande. För att uppnå det behöver eleverna få öva upp sin förmåga att föra goda samtal.

Målet är att boksamtalen ska bli en ömsesidig dialog där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Vi har sett stora fördelar med att vi lärare planerar gruppsammansättningen till boksamtalen med stor omsorg. När vi lärare bestämmer grupperna så behöver eleverna  inte fundera över om de ska bli bortvalda eller inte samtidigt som de osynliga/synliga statushierarkier som finns i alla klasser motverkas.
Här finns en artikel om boksamtal som kan öppna för tolerans, nya insikter och integration  om du vill ha fördjupad information:
boksamtal-som-oppnar-for-tolerans-och-integration

Frågor till boksamtal
Vår erfarenhet är att boksamtal som utgår ifrån autentiska/öppna frågor lockar eleverna att tänka egna tankar och gör eleverna nyfikna på vad andra tänker. Eleverna kan lägga sin energi på att utveckla sina resonemang, bygga vidare på vad andra säger och göra kopplingar istället för att leta efter ett rätt svar på frågan.
Till en början kan läraren göra egna frågor men vår erfarenhet är att eleverna snabbt blir väldigt duktiga på att göra egna boksamtalsfrågor när det blir ett naturligt inslag i läsundervisningen. Vi har också märkt att elevernas engagemang ökar när deras egna frågor blir betydelsefulla i boksamtalet.

Inför förberedda boksamtal som avslutar bok/novelläsning är det bra om varje elev skriver ner sina egna tankar kring varje fråga. Eleverna har med sig sina svar i boksamtalet och kan välja om de ska läsa upp det som de har skrivit eller tänka nytt i själva boksamtalet. För elever som inte är vana vid boksamtal eller är blyga så är det en trygghet att ha sina tankar nerskrivna när de ska prata. Vi brukar samla in elevernas svarspapper efter samtalet och får då värdefull information om vad varje elev har tänkt kring frågorna. Den informationen är särskilt viktig när klasserna är stora och alla elever har boksamtal i smågrupper, elevledda boksamtal, eftersom läraren då inte kan lyssna på allt som sägs i alla grupper. Det är också bra att varje elev svarar på någon/några korta loggfrågor om sin egen och gruppens insats i  samtalet när boksamtalet är avslutat.

De boksamtal som inte förbereds är spontana samtal under läsningen som kan initieras av både läraren och eleverna.

Lärarledda boksamtal
De lärarledda boksamtalen som är vanligast i helklass är viktiga både för att lyfta fram alla elevers röster och för att synliggöra hur man kan prata om litteratur. Lärarledda boksamtal som bygger på elevernas frågor blir en klassrumsdialog som ger eleverna verktyg att tänka vidare kring sin läsning.
Boksamtal som leds av lärare kan också ske i smågrupper när det finns resurser och/eller behov av det.

Elevledda boksamtal
För att elevledda boksamtal ska bli  så bra som möjligt är det viktigt  att eleverna får utveckla sin förmåga på att föra samtal. Det kan till exempel göras genom att bygga upp en gemensam samtalskultur där varje elev formulerar vad som gör att ett samtal blir bra och att eleverna blir medvetna om sin egen betydelse i ett samtal.Läraren kan sammanställa klassens elevsvar för att skapa en bra gemensam grund för klassens boksamtal. Eleverna tycker att det är intressant att se vad de andra eleverna tänker om hur man ska vara i boksamtal samtidigt som de funderar på vad de själva behöver utveckla.
Om du vill se hur några elevgrupper har formulerat sina egna ”samtalskulturer” med egna tips så följ länken:
olika-elevergruppers-gemensamma-tankar-infor-boksamtal
1

Integrerande boksamtal
Integrerande boksamtal är för oss boksamtal med elever från Språkintroduktionen och elever som går i gymnasiet. Eleverna möts i boksamtal efter att ha läst samma bok. Eleverna i gymnasieklassen läser oftast boken på egen hand medan eleverna på Språkintroduktionen som är ovana läsare behöver lässtöd och längre tid på sig att läsa boken. Lässtöd kan vara att läraren läser högt, och hjälper eleverna till djupare förståelse genom samtal om text och ord.
I boksamtalet möts eleverna som jämbördiga läsare. Det som förenar eleverna nu, som annars inte delar skolvardag, är deras gemensamma läserfarenhet.
Elevernas olika livserfarenheter i de integrerande boksamtalen blir en tillgång som både förenar eleverna och tillför nya perspektiv.

Boksamtal med olika boktitlar
Boksamtal utgår oftast ifrån samma boktitel i helklass eller smågrupper. Vår grundstruktur för ett boksamtal där eleverna har läst olika titlar ser ut så här:
Som inledning får varje elev berätta mycket kort om bokens handling och funderar kring vilken genre boken tillhör. Nästa runda pratar vi lite om språket och om hur boken är skriven. Därefter läser eleverna upp ett eget valt citat med motivering. Eleverna har med sig en fråga som man har sitt ursprung i boken och som går  att svara på fast man inte har läst boken. Som avslutning får eleverna ställa sin öppna fråga till resten av gruppen.

Aidan Chaimbers:
Att samtala bra om böcker är en mycket bra aktivitet i sig. Men att föra bra samtal om böcker är också den bästa övning man kan få för att kunna föra ett givande samtal om annat.Så när vi hjälper barnen att samtala kring det de läst, hjälper vi dem också att kunna uttrycka sig om annat i livet.”

 

Den utvalde av Louis Lowry

ladda-ned-1ladda-ned-29789127140349_small_den-utvalde

Boken Den utvalde är en en dystopi som kryper in under skinnet med kuslig precision. Allt det som verkar vara så bra från början förvandlas snart till en mardröm. För  eleverna på Språkintroduktionen var dystopier en helt ny bekantskap som  väckte många spännande tankar.
Vill du se förslag på frågor efter läsningen så följ länken:den-utvalde-av-lois-lowry

Dystopier

1 2 3 4  5 6

Tema dystopier
Förslag på titlar:
Du sköna nya värld av Aldous Hauxley, 1984 av George Orwell, Farenheit 451,
Kallocain av Karin Boye,Vägen av Cormac McCarthy,Den utvalde Lois Lowry
Elevgrupp: Svelit0,Litteraturkurs Gymnasiet
Antal elever: 25
Före läsningen:
1.Vad vet eleverna om dystopier?
2.Läsintroduktion till dystopigenren med gemensam läsning av Ray Bradburys novell Savannen. Eleverna samtalar i grupp utifrån sina egna frågor och sedan återkoppling i storgrupp.
Under läsningen:
1.Samtal med varje elev hur det går för de med läsningen och stöttning för de elever som behöver det.
2. Elever har boksamtalsfrågorna med sig under läsningen.
Efter läsningen:
1. Boksamtal i grupper utifrån varje boktitel.
2. Mixade boksamtalsgrupper där eleverna har läst olika boktitlar.
3. Tidningsartikel om dystopier och samtal kring den.

Förslag på boksamtalsfrågor när eleverna har valt olika dystopier:
Dystopifrågor
Dystopifrågor

Du sköna nya värld,förslag på boksamtalsfrågor:
Frågor Du sköna nya värld

Vägen, boksamtal

Stjärnlösa nätter (Arkan Asaad)

9789113035659_200x_stjarnlosa-natter-en-berattelse-om-karlek-svek-och-ratten-att-valja-sitt-liv_pocket

9789188037251_200x_stjarnlosa-natter-lattlast-version-bok-ljudbok_ljudbok

En stark bok om kärlek och hederskultur. Vi använder originalboken men vi vill även rekommendera den lättlästa versionen för elever som inte har kommit så långt i språket.  Boken engagerar både elever i gymnasieklasser och elever på Språkintroduktionen. Gemensamma boksamtal mellan de olika grupperna lyfter viktiga tankar om hederskulturers svårigheter men även om rådande kvinnosyn bland unga svenskfödda pojkar. På de följande länkarna får du ta del av boksamtalsfrågor som vi har använt i lässamarbete mellan en gymnsasieklass ,åk 1 på Samhällsvetenskapsprogrammet, och Språkintroduktionen.

Den första länken visar förberedelse inför det första boksamtalet och frågor till det första boksamtalet:
Stjärnlösa nätter, förberedelse innan och det första boksamtalet

Två olika exempel på frågor till det avslutande gemensamma boksamtalet:
1. Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad
2. stjarnlosa-natter-boksamtalsfragor

Här hittar du elevernas tankar efter gemensamt boksamtal mellan åk1a på Samhällsvetenskapsprogrammet och Språkintroduktionen:
gemensamma-boksamtal-mellan-sa1a-och-sprakintroduktion-efter-lasningen-av-boken