En helt vanlig familj (Edvardsson) – klassernas absoluta favorit!

Varje gång jag läst Mattias Edvardssons roman En helt vanlig familj med en hel klass har det direkt kommit spontana kommentarer som: ”Maria, det är ju sådana här böcker vi ska läsa i skolan! ”, ”Den här boken var inte ens jobbig att läsa”, ”Visst ska vi ha boksamtal idag?” och ”Den här är ju så bra så man vill bara fortsätta”. Både tjejer och killar med helt olika läsvanor på gymnasiet har med engagemang och läslust verkligen tagit till sig denna berättelse.

Det handlar om en helt vanlig familj: pappa Adam (präst), dottern Stella (19 år) och mamma Ulrika (advokat). Amina – Stellas bästa vän – är också nära familjen och finns med genom hela berättelsen. Det börjar med Stellas födelsedag och hennes planer att åka utomlands – men allt vänds upp och ner när plötsligt Stella misstänks för mord.

Romanen är indelad i tre delar: Faderns, Dotterns och Mammans berättelse där de var för sig får ge sin syn på händelser, relationer, funderingar och minnen. Vad har hänt? Är Stella skyldig? Hur kunde det bli så här? Hur kände hon Chris – mordoffret? Hur kommer Stellas föräldrar att hantera detta trauma? Vad händer med människor när deras närmaste råkar illa ut och vad är vi beredda att offra för att skydda någon?

Eleverna fick ett strikt lässchema (uppdelat efter de tre delarna). Ibland skrev de läslogg och diskuterade i mindre grupper med en avslutande helklassdiskussion. Ibland fick de gott om lästid med läsloggsskrivande i slutet av lektionen. Ibland fick de samla på sig egna frågor till nästa samtal, välja ut några scener eller några citat att kommentera. Sen hade vi ett avslutande boksamtal (Vi skrev tillsammans upp diskussionsfrågor på tavlan) och en skrivuppgift (se bifogade länkar).

Nu kommer snart serien En helt vanlig familj att ha premiär på Netflix – gissa om eleverna är nyfikna! Som lärare är det både kul att romanen blir filmatiserad – men också lite tråkigt för då blir det inte lika självklart att läsa boken. Men det får gå ändå! Tänk nytt!

Där barnen är kungar av de Vigan

Influencerkulturen är fortsatt het. Många vill vara en, eller åtminstone få vara en del av det åtråvärda livet där allt verkar skimra av lycka och pengar. Frågan är hur långt en tvåbarnsmamma i Paris är beredd att gå för att synas och få bekräftelse. Långt svarar nog huvudpersonen Mélanie i romanen Där barnen är kungar. Ja, kanske till och med offra sin familj för att få vara i strålkastarljuset. Hennes dröm om att bli känd uppfylls då hon delar med sig av sin familjs vardag där fokus mycket kretsar kring barnen. Men de är inte så roade. Även maken börjar tveka om framgångssagan är rimlig. En dag försvinner ett av barnen och allt ställs på sin spets. Familjen som lever sitt liv inför öppen ridå inser att det finns kritiker närmare än vad de kan ana. De som inte alls uppskattar exploateringen av barnen och är redo att få ett slut.

Där barnen är kungar är en roman som är lätt att ta till sig, både språkligt och innehållsmässigt. Den väcker tankar om priset en del betalar för att få synas, men även vilket behov den hängivna publiken har som tittar och gillar. Den här boken passar för alla klasser på gymnasiet då ämnet är lätt att relatera till för de unga som dagligen följer såväl realityserier som influencers.

Alla förlorade platser – Boyne

I samband med att jag startar svenska 1 på gymnasiet så brukar jag visa min läsarbiografi. När jag presenterat den så får eleverna därefter göra sina egna och presentera för varandra. Sedan gör vi en gemensam för klassen på tavlan. En bok som ofta lyfts fram och som verkar stanna kvar hos eleverna är ungdomsromanen Pojken i randig pyjamas (Boyne).

Nu har författaren skrivit en uppföljare; Alla förlorade platser. Där får vi följa Gretel, ”djävulens” överlevande dotter som nu är en 91-åring gråhårig dam som lever ett stillsamt liv i en välmående förort till London. Däremellan får vi följa henne bakåt i tiden till efterkrigstidens Paris och 50-talets Sydney. Vi gläntar även till dörren till vad som egentligen hände hennes lillebror i Polen.

Skulden, skammen och sorgen, men även rädslan över jakten på nazister och deras familjer ligger som en blöt filt hela Gretels liv. En dag flyttar en nioårig pojke in i samma hus och bekantskapen med honom väcker det förflutna till liv. Är det dags att betala sin skuld? Har hon ens någon skuld att betala? Kan hon sörja någon som i omvärldens ögon bara ses som en djävul? Kan hon äntligen få prata om saknaden efter sin lillebror?

Till hösten har jag tänkt följa Karin Herlitz upplägg att starta lektionerna med att högläsa 5-10 minuter för eleverna. Just nu letar jag efter lämpliga böcker. Kanske Alla förlorade platser kan bli en som jag väljer ut?

Familjen (Bäckström Lerneby)

När jag träffade mina elever i svenska 1 för första gången så inledde vi med att göra läsbiografier på en tidslinje. Ett tips som jag fick när jag lyssnade på Ulrika Bergmark och Sara Viklund i samband med att de släppte sin bok Litteratursamtalets pedagogik: Relationer, lärande och utveckling. Jag började med att visa min egen därefter kopierade jag två elevexempel från boken. Sedan fick varje elev göra sin egen. Lektionen efter hade jag sammanfattat och skapat en gemensam för klassen som vi diskuterade. Det som blev tydligt var att ytterst få i klassen älskade att läsa utan de flesta var tämligen läsovilliga och hade inga större positiva läsupplevelser, förutom några enstaka minnen från böcker som LasseMaja och Vargbröder. För mig blev det då viktigt att hitta en bok som kunde väcka läsintresset och valet blev Familjen av Bäckström Lerneby.

Författaren har under en längre tid följt familjen Al Asim från Angered utanför Göteborg. Boken illustrerar hur en familj styr hela förorten med hot och våld. Gängkriminalitet har länge varit aktuellt i media, men i somras blev det högaktuellt i Luleå i samband med ett uppmärksammat mord som har gängkopplingar. Utöver det så blev även rapparen Einar mördad under läsningen, vilket ytterligare ökade intresset för boken. Upplägget var att eleverna fick lästid varje lektion därefter växlade vi att se dokumentären Gängkrigens tid (TV4Play) med att ha löpande diskussioner kring boken. De elever som glömde boken inför den tysta läsningen var förvånansvärt få, men fick då olika uppdrag under tiden som de övriga läste. Det kunde vara att läsa artiklar om gangsteradvokater, gangsterrapp och polismordet i Göteborg som de sedan presenterade inför klassen.

Boken blev ett lyckat val. För mig blev nästa bok än viktigare då jag kände att jag hade viss medvind. Jag presenterade ett antal spänningsromaner som de fick rösta om. Två titlar fick exakt lika många röster. Jag valde därför att inte ha en gemensam bok utan hälften läste Silvervägen av Jackson och hälften valde Skymningsflickan av Wennstam.

Krönika i Svenskläraren Familjen
Boksamtal
Skrivuppgift Del 1
Skrivuppgift Del 2

Katarina Wennstam

I samband med förra årets arbete kring Sexstrejken (åk 1) och Fettpärlan (åk 3) upptäckte jag ett stort behov av att våga diskutera mäns våld mot kvinnor. Därför valde jag inför årets bokcirkel i trean att använda mig av olika spänningsromaner av Katarina Wennstam. Hennes romaner fokuserar mycket kring detta komplexa, brännheta och inte alltid så enkla ämne ur olika perspektiv. Dessutom blottar hon ofta svagheter i vårt juridiska rättssystem gällande denna typ av brott.

Efter att ha kort presenterat de utvalda böckerna fick eleverna välja titel och därefter bilda läsgrupper där de fick göra en läsplanering. Lektionerna varvades sedan mellan lästid, diskussioner i tvärgrupper och stöttande samtal i egna läsgrupper. Trots Wennstams rika, ibland snåriga persongallerier så fanns en nerv i hennes böcker som behöll elevernas intresse. Dock rekommenderas gemensamma tankekartor inledningsvis för att underlätta läsningen. Samtalen visade både starkt engagemang och stor frustration. Att böckerna uppskattades vittnade en kollega om då hon hörde livliga diskussioner i korridoren kopplade till det lästa.

En debattartikel där ämnet skulle utgå från boken fick avsluta momentet, vilket blev ytterligare en ventil för att samla ihop alla tankar och åsikter som fanns hos eleverna.

De böcker som ingick:
Smuts (trafficking, sexköp)
Dödergök (kvinnomisshandel, heder)
Alfahannen (kändisskap, maktmissbruk, sexuella övergrepp)
Skuggorna (kvinnovåld, hämnd, ”folkdomstolar”)
Skymningsflickan (sexuella övergrepp, droger, sociala medier).

Uppdraget (Mikael Romell)

Ibland kan vi alla behöva en kort, kärnfull novell där det finns utrymme att läsa mellan raderna. Novellen Uppdraget av Mikael Romell (Färdlektyr 2003) passar väl in i det sammanhanget. Elin Brandlöv och Teresa Olofsson har båda arbetat med den i varsin klass svenska som andraspråk 2. Här delar de med sig av några lämpliga uppgifter som passar att genomföra under ett par lektioner. Uppdraget utspelar sig under andra världskriget där läsaren får följa militären August Steiner som tillsammans med tre andra soldater fått ett hemligt uppdrag att genomsöka några polska hus i jakten på judar eller motståndsmän. Men upptäckten av tre gömda barn ställer August Steiner inför hans svåraste beslut som militär. Novellen väcker många tankar kring moral och rätten att bestämma över liv. Slutet bjuder in till diskussion då Uppdraget avslutas med ”Tre knallar från en pistol ekade genom natten”
Ordkunskap
Samtalsfrågor
Skrivuppgift

 

Brev till mannen (Kronlöf)

Förra helgen fick Luleås Bok och Bild besök av Bianca Kronlöf som debuterat med Brev till mannen. Författarens framträdande blev mycket emotionellt där både hon och stora delar av publiken föll i gråt av hennes engagemang och högläsning av brevet Till min ofödde son. Hennes budskap var tydligt; snälla, goda män –  våga bryt tystnaden och engagera er mot mäns våld och trakasserier mot kvinnor. Boken består av flertalet korta brev där det går alldeles utmärkt att välja ett eller ett par för högläsning och diskussion under en lektion. Förutom brevet Till min ofödde son finns andra starka brev som tål att nämnas och diskuteras: Till dig som tycker våldtäkt är fel, Till dig som köper sex och Till dig som aldrig.

På gymnasiekursen Svelit0 fick eleverna under hösten välja en individuell bok. Många elever valde självbiografier och i boksamtalen där elevernas egna frågor fanns med blev det starka samtal kring de kvinnliga elevernas gemensamma erfarenhet av att ha utsatts för sexuella trakasserier. Som avslutning fick eleverna läsa vad en manlig recensent skriver om Brev till mannen parallellt med att Kronlöfs förord lästes. De viktiga samtalen fördjupades och fortsatte utanför klassrummet.

 

Polcirkeln (Liza Marklund)

PolcirkelnNytt och spännande från Liza Marklund! Polcirkeln känns som en deckare som vi kommer att vilja läsa med eleverna på gymnasiet. När en bro i Piteå behöver restaureras hittas ett halshugget lik i ett av fundamenten. Allt pekar på att detta är Sofia – en tjej som varit försvunnen sedan 1979. Hon, tillsammans med 4 tjejkompisar, hade under gymnasietiden en bokcirkel – Polcirkeln – och det är där berättelsen tar sitt avstamp.

Vi får i olika kapitel lära känna Sofia, Birgitta, Carina, Agneta och Susanne som på många sätt är väldigt olika. Vi får följa med under deras gymnasietid, lära känna deras olika personligheter, familjerelationer och trevande efter kärlek och får också en inblick i hur livet ser ut för dem drygt 40 år senare.

Liket som hittas gör såklart att frågetecknen kring Sofias försvinnande tar ny fart. Vem var egentligen kär i vem? Vet någon mer än någon annan vad som verkligen hände och talar alla sanning? Hade amerikanarna på robotbasen något med försvinnandet att göra? Eller Wiking – som numer är chef inom polisen och som under gymnasietiden var tjejernas span? Norrbotten är levande, inbjudande och en perfekt fond till allt som händer och hände för länge sen. Nu ser vi fram emot del två i den utlovade trilogin.

Heder (Lapidus)

Som ett första boksamtal i en åk.1 på SA valde vi novellen Heder av Jens Lapidus. Det handlar om Adam som kommer ut från ett långt fängelsestraff, hans livssituation utanför murarna och tankarna inför framtiden. Men vad är han egentligen dömd för och vem är denne ”honom” som han ska söka upp?

Aktuella fall runt om i Sverige där det pratas om gängkriminalitet har gjort att diskussionerna kommit igång i olika klasser kring vad som händer, varför det händer och hur det kanske resoneras inom gängen vad gäller brott, straff och heder. Den svåra första frågan blev såklart: Vad är heder för dig? I vilka situationer stöter man på ordet heder? Finns det både positiva och negativa associationer kopplat till heder? Lyckliga jag hittade en lärarhandledning (Novellix, Carl-Johan Markstedt) som funkade jättebra med gruppen. Vi diskuterade både i smågrupper och i helklass och kom in på många intressanta spår. Förutom samtalsfrågor finns även skrivuppgifter att inspireras av. Novellix har flera lärarhandledningar och jag rekommenderar verkligen att kika på dem! https://novellix.se/wp-content/uploads/2016/10/lararhandledning_heder.pdf

Bokcirklar i kombination med hyllningstal

Under ett par år har jag i Svenska 3 kombinerat hyllningstal med bokcirkel. En del elever tycker att de aldrig kommit så djupt in i en bok som under detta arbete. Flera har även uttryckt att det känns lättare att hålla hyllningstal när du blir en karaktär i boken som hyllar en annan; ett slags teater som gör att du vågar ”spela ut”.

Jag försöker väcka intresse genom att inleda med att säga att vi ska resa jorden runt då författaren/händelserna representerar olika världsdelar, historiskt såväl i samtid.

 

 

 

Följande titlar har eleverna valt mellan:
En bön för de stulna av Jennifer Clement
No och jag av Delphine De Vigan
Vända hem av Yaa Gyasi
Vår älskade av Kamila Shamsie
Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Dödssynden av Harper Lee
Efter attentatet av Yasmina Khadra
Litet land av Gael Faye

När eleverna valt bok bildas grupper där alla läser samma. De börjar med att göra sina egna lässcheman utifrån givna veckor. Syftet med grupperna är dels att stötta varandra med innehållet, främst karaktärerna, dels att hjälpa varandra med hyllningstalen. ”En press” att följa lässtoppen brukar uppstå naturligt då man annars inte kan delta i gruppens diskussioner och ömsesidiga utbyten. Varje lektion får eleverna lästid, varannan så får de tid att samtala och varannan har jag genomgång/uppgifter kring retoriken. Vi ägnar även tid åt bildanalys då eleverna vid presentationen ska ha en bild som bakgrund som symboliserar innehållet.

Hyllningstalen som är fem minuter långa ska alltså vara från en karaktär i boken till en annan och talet ska innehålla tydliga händelser men också typiska karaktärsdrag hos de valda personerna.

Den bok som toppar i popularitet är En bön för de stulna där hyllningstalen nästan alltid slutar i tårar av glädje eller sorg beroende på talens innehåll. Det starka bokinnehållet av fattiga flickors utsatthet och kartellernas maktfullkomlighet i ett land som Mexiko chockar många då de ofta ser Mexiko som ett lockande turistland med bad och sol. Nästan alla ger det högsta betyg en bok kan få; bästa boken någonsin!