En sanning med modifikation (Sara Lövestam)

Under denna termin fick en klass på Teknikprogrammet och en klass som läser Svenska som andraspråk 1, där eleverna studerar på olika gymnasieprogram, möjlighet att träffa författaren Sara Lövestam. Eleverna hade inför besöket läst boken En sanning med modifikation. En mångbottnad roman som tar upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, livet som papperslös, trafficking men även värme, medmänsklighet och letandet efter sanningens olika skepnader. Då boken även är rik på ordspråk och idiomatiska uttryck så var det en tacksam ingång för sva-eleverna att arbeta med i ett jämförande perspektiv med sitt förstaspråk. Boken finns även som lättläst version under titeln Flicka försvunnen.

Under eftermiddagen fick vi lärare i svenska och svenska som andraspråk ägna oss åt fortbildning tillsammans med Lövestam inom områdena språk och grammatik, vilka hon brinner stort för. Hon lyckades på ett skickligt och engagerat vis inspirera oss lärare.

Ett klipp från SVT Norrbotten som dels intervjuade Sara Lövestam, dels eleven Emily Cwirzen (om länken krånglar googla på SVT Norrbotten Sara Lövestam)
Se här

Elevfrågor Frågor till Lövestam

Se mig falla (Kallentoft)

Nytt och fräscht från Mons Kallentoft! Tre år har gått sedan Tims och Rebeckas 16-åriga dotter Emme försvann under en tjejresa till Mallorca. Tim har bosatt sig i Palma eftersom han har lovat sig själv, och Emme, att han aldrig ska sluta leta. Tjänsten som polis i Stockholm har han lämnat bakom sig och livnär sig nu som privatspanare i semesterparadisets undre värld. Prostitution, droger, korruption och våld tillhör vardagen för Tim, samtidigt som minnesbilderna av Emme är med honom vad han än gör. Äktenskapet med Rebecka slits itu av sorg och frustration – hur överlever man sorgen efter en försvunnen dotter där alla spår tagit slut? Vilka vänner kan man lita på i de allra svåraste situationer?

Kallentofts språk visar som alltid stämningar och känslor i ett realistiskt flöde – man kommer karaktärerna in på livet och känner att man som läsare är med – där och då – i tankar, dialoger och minnesbilder. Spännande och avslöjande om ett Mallorca vi som turister inte känner till, men märker att författaren är mycket väl bekant med! Jag ser fram emot fortsättningen, för det känns som att det borde komma en.

En studie i rött (Conan Doyle)

  Gästbloggare: Helena Åström

En studie i rött och A Study in Pink

En utmaning som jag alltid har är att hitta litteratur för momentet litteraturhistoria i Svenska 2. Utmaningen ligger i att engagera majoriteten av eleverna i äldre texter, att få eleverna att uppskatta texterna och inte endast fastna i ”att de är skrivna med så komplicerade ord”. I år lyckades jag dock med ett arbete som kändes lyckat samt att jag såg att eleverna verkligen utvecklade sin förmåga att koppla litteratur till tidseran och samhället. Arbetet handlade om realism, Conan Doyles En Studie i Rött och BBC:s serie Sherlock.

Innan detta specifika realismarbete drog igång hade klassen arbetat med Edgar Allen Poe. Jag högläste Morden vid Rue Morgue för eleverna och vi hade diskuterat romantiken både i helklass och i tvärgrupper. Jag förklarade för eleverna att det finns spår av Poes novell i Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes. Arbetet inleddes sedan med en genomgång och diskussioner om realism som litterär epok och sedan lånade eleverna romanen En studie i rött.

Läsningen skedde under lektionstid. Eftersom romanen är så kort  kunde eleverna utan problem läsa klart sidorna enligt lässchemat de fått (ca. 25 sidor/lektion). Eleverna uppfattade språket i romanen som hyfsat lättillgängligt trots att den är från 1800-talet. I detta arbete hade jag inga läsloggar utan diskuterade kort olika delar i början av lektionerna. Jag var tydlig med vad syftet var – förmåga att kunna koppla litteratur till det samhälle som texten är skriven i – och hur de kunde tänka medan de läste så att de skulle vara väl förberedda inför den slutliga skrivuppgiften.

Efter läsningen såg vi på avsnittet A Study in Pink i BBC:s serie Sherlock (säsong 1, avsnitt 1). Avsnittet är ca. 1 h 20min och hinns med på ett lektionstillfälle. Sedan fick eleverna diskutera i smågrupper utifrån några frågor, bland annat vilka skillnader och likheter det fanns mellan romanen och avsnittet.

Som avslut på arbetet fick eleverna skriva en litterär analys. De skulle bygga sin analys kring en kort frågeställning: ”Vilka likheter och skillnader finns det mellan romanen En studie i rött och avsnittet A Study in Pink? Hur kan skillnaderna mellan verken förklaras? Hur speglas samhällets uppbyggnad och ideal innehållet i romanen och avsnittet?”. Strukturen blev som sådan: Inledning + frågeställning, analys, diskussion + slutsats, källor. Vi bestämde gemensamt hur lång texten skulle vara.

Utfallet av arbetet blev mycket lyckat! Trots många gemensamma diskussioner har eleverna lyckats hitta väldigt olika detaljer som de fokuserat på. Vissa lyfte skillnader mellan könen, andra psykisk ohälsa, några gick tillbaka till Poe och gjorde jämförelser med Rue Morgue och några analyserade skillnaderna hos gärningsmannen och motiven till morden. Eleverna uppskattar serieavsnittet då de enklare kan förstå skillnader mellan nutid och dåtid. Avsnittet skiljer sig ganska mycket med några få gemensamma punkter som håller ihop historien. Sherlock Holmes som karaktär är känd för de flesta och jag upplever att eleverna får en annan bild av karaktären i och med att de läst romanen. Många tyckte även att romanen var bättre än avsnittet då de saknade mördarens bakgrund från avsnittet. Utöver klockrena analyser utifrån ett litteraturhistoriskt perspektiv har eleverna även fått till riktigt bra citat som stärker innehållet i analyserna. Kort sagt, ett mycket lyckat arbete som jag kommer att fortsätta utveckla!

Jag kan bara hålla med vår gästbloggare Helena då jag använt mig av hennes arbete i en annan klass. Det som jag kompletterade med var att arbeta med författarens liv genom att vi läste utdrag ur den fantastiska tegelstenen Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström.

Störst av allt (Persson Giolito)

Gästbloggare: Maria Bunkhamnung

Under fem veckors tid har jag som lärarstudent fått följa med min handledare Ulla och hennes tredjeårselever på resan genom boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. En vuxenroman som skildrar den unga flickan Majas tankar då hon ställs inför rätta som anklagad för en skolskjutning på gymnasieskolan i Djursholm. En gripande berättelse som kastar en mellan Majas rättegång och hennes liv innan denna katastrofala händelse inträffar. Malin Persson Giolito berättar Majas berättelse genom denna unga flickas ögon och vi får följa hennes tankar fram till dagen då domen faller.

Jag kom till denna klass strax efter att de börjat läsa Störst av allt men slungades snabbt in i bokens gripande berättelse och jag kunde inte förmå mig att lägga undan boken efter att jag passerat dagens lässtopp. Tillsammans med min handledare och en klasskamrat från lärarutbildningen har vi haft boksamtal i mindre grupper efter varje lässtopp samt en examinerade uppgift där vi diskuterat boken tillsammans. Frågorna som användes under boksamtalen var konstruerade utifrån vad eleverna ville tala om, men även vad vi som lärare och lärarstudenter ansåg som bra ämnen att diskutera om. Utöver detta har vi även diskuterat lässtrategier där vi från universitet fått presentera hur vi går tillväga för att bäst arbeta med en bok utifrån personliga erfarenheter. Jag har fått följa denna process från början till slut där eleverna skrivit en skriftlig examination i form av en argumenterade text där de framfört om de vill döma Maja eller om hon ska bli frikänd. Resultatet blev att 21 elever ville fria Maja och 3 ville fälla henne. I en avslutande rangordningsuppgift där eleverna gruppvis fick rangordna sex personer från mest skyldig till minst skyldig så placerades Sebastian (Majas pojkvän) som mest skyldig av fem grupper och Sebastians pappa som mest skyldig av en grupp. Fyra grupper ansåg att Majas bästa vän Amanda var minst skyldig och en grupp tyckte Majas föräldrar var minst skyldig. Sammanfattningsvis rådde stor samsyn i klassen.

I och med att jag även fått följa med på resan genom boken Processen även den av Malin Persson Giolito (finns publicerad här på bloggen) i en annan klass har jag verkligen fått upp ögonen för författaren och ser fram emot att se den serie som kommer släppas på Netflix i april som är baserad på boken Störst av allt. 

Boksamtalsfrågor Störst av allt

Processen (Persson Giolito)

Har ni upptäckt Bonnier Bookery än? Förlaget som ger ut kortromaner som även ges ut i eboks och ljudformat. För ett år sedan kom de första titlarna. Målsättningen är att ge ut 25 böcker per år. Processen av Malin Persson Giolito är en av dem. Den utspelar sig i efterdyningarna av det stora terrorattentatet då alla är skakade, så även polisen. Varje namn som dyker upp blir intressant när det gäller rikets säkerhet. Youssef K är en av dem som, oväntat och chockartat, får strålkastarljuset på sig. Poliserna kliver in på universitetsbiblioteket där den juridikstuderande Youssef K sitter. Helt plötsligt är han gripen, därefter anhållen och misstänkt för, ja vadå? Poliserna säger vagt något om att hans namn finns i några register. Han sitter  fast i en mardröm som bara blir värre för var dag. När allt är över säger en polis i förtroende till en åklagare ”Du vet hur det är… Det är så jävla krångligt allt det där. Vem kan egentligen hålla reda på vem som är vem och vem som tycker vad i de där regionerna där alla verkar vilja döda varandra?” När allt är över är flera människors liv förstörda för all framtid. Vem bär skulden? Både titel och huvudpersonens namn är en flirt till en annan man som blir anklagad för ett brott han inte känner till. Visst finns det kopplingar till Kafka och hans Processen. Kafkaartat på många sätt. Det är så jag tänker jobba med den. I en tvåa där jag precis introducerat Modernismen. Boken finns i klassuppsättning och är bokad till eleverna om en vecka. Nu återstår att klura på hur jag ska arbeta med den. Spännande!

Silvervägen (Stina Jackson)

Silvervägen av Stina Jackson är en spänningsroman som utspelar sig i det fiktiva Glimmersträsk i Västerbotten. Idén till romanen säger författaren att hon fått från den så kallade Highway of tears i Canada, där flera kvinnor har försvunnit spårlöst de senaste 40 åren. I Jacksons roman är det Lina, Lelles 17-åriga dotter, som försvunnit för tre år sedan och Lelles vardag består bokstavligen av att leta efter henne längs efter och i närheten av Silvervägen. Meja, en annan 17-åring, kommer till orten med sin mamma och deras levnadsöden – tillsammans med flera andra – korsas och ställs på prov när ytterligare en tjej från trakten försvinner. Miljöer och karaktärer från norra Sveriges inland fascinerar läsaren boken igenom och blir aldrig förutsägbara eller stereotypiska. Att denna titel i skrivande stund ligger etta på pockettoppen är inte svårt att förstå! 

Jag har jobbat med Silvervägen i åk.2 på SA men den verkar fungera bra i olika årskurser på olika slags program och för både tjejer och killar. Några förslag på hur man kan jobba med den finns i länken.

Silvervägen-arbetsgång

Lite kul måste man ha ( Åsa Karsin )

I boken Lite kul måste man ha  går  trevande kärlek över styr och blir till ett övergrepp. Anna,som ska börja nian, och Ludde, som ska börja trean på gymnasiet, blir förälskade i varandra men det slutar i katastrof. Anna och Ludde har vartannat kapitel i boken så läsaren får bådas tankar och perspektiv på det som händer.
Lite kul måste man ha är en angelägen bok som lyfter viktiga frågor om kärlek, könsroller och övergrepp. Boken är lättläst och passar bra för gemensam läsning på både högstadiet och gymnasiet. En styrka i boken är att både den som begår övergreppet och den som utsätts för övergreppet kommer till tals i boken. Det skulle vara intressant att låta flickorna i en klass läsa Luddes version och låta pojkarna läsa Annas  version för att sedan ha gemensamma i samtal kring det som hände.

 

Vi kommer snart hem igen (Bab Bonde och Bergting)

Gästbloggare: Elin Isaksson

Jag har under de senaste veckorna jobbat med boken Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting.

Boken är en grafisk roman som belyser fem judars historier under andra världskriget. En bok som jag fick ett väldigt positivt bemötande från mina nyanlända elever. Historierna fokuserar på dessa individers resa från det första mötet med nazismen, deras svårigheter i ghettot och koncentrationslägren till kort om deras liv i Sverige idag.

När jag skulle börja planera inför arbetet med denna bok funderade jag en hel del på vilka infallsvinklar jag skulle ha eftersom det finns mängder att välja mellan. Färgerna, bild i samspel med dialog och berättarperspektiv har en stor betydelse eftersom det skiljer sig ifrån en vanlig roman därmed la jag fokus där. Samhällsperspektivet och att kunna koppla till det vi vet idag var också ett stort fokusområde. Eleverna kunde ta till sig innehållet på ett annat sätt då det inte var textmängden som styrde utan själva innehållet och budskapet, därmed fick vi tiden för att jobba med läsförståelsen.

Jag ville att eleverna skulle få ett bredare perspektiv och utveckla sin läsförståelse i förståelsen från dåtid till nutid och sedan hur vår framtid kan se ut för att utveckla sina analysförmågor. Detta blev en utgångspunkt till en film som eleverna skulle skapa individuellt. De skulle välja ett tema som togs upp i boken, exempelvis samhälle sedan valde de ett perspektiv. Vad har vi lärt oss från tidigare misstag, vad bör vi vara medvetna om i dagens samhälle och vad behöver vi göra för att förbättra våra samhällen. Eleverna skapade intervjufrågor utifrån sitt tema som sedan skulle ställas till en klasskamrat eller någon annan person utanför. De skulle sedan tolka och hitta kärnan i intervjun och sedan producera en film genom Adobe Spark. Vi jobbade också med källkritik och alla bilder och kortfilmer är tagna från Pixabay.com.

Detta utmynnade i fantastiska filmer där eleven tänkte till på vilken påverkan vi har på världen. Länkar här till en av de fina filmerna mina elever skapat.

Heder (Lapidus)

Jens Lapidus kan verkligen skildra Stockholms undre  värld på ett sätt som ger läsarna nya perspektiv. Novellen Heder från Novellix är inget undantag då berättelsen håller läsaren på halster ända fram till slutet. Vem är det som Adam ska träffa efter sitt långa fängelsestraff? Varför har han inga vänner och knappt några ägodelar? Hur känner man sig i ett samhälle som man inte varit delaktig i under 10 års frihetsberövande? När Adam till slut träffar ”honom” väcks många frågor och tankar kring det lästa. Vad är det egentligen som har hänt?

Tills döden skiljer oss åt (Teller)

”Det finns människor som är avskum, som är så avskyvärda att de inte bör finnas ibland oss. Människor som det inte finns hopp för” Starka formuleringar som ger starka diskussioner kännetecknar Tills döden skiljer oss åt som finns i novellsamlingen Allt som är (Janne Teller) Den läsvärda novellen är kort men komplex framför allt i berättarperspektivet. Den utspelar sig i USA där vi får följa en killes sista timmar i livet där han tänker tillbaka på den händelse som utspelade sig sju år tidigare och de brott som orsakade att han nu väntar på sin spruta. Jag arbetade med den i tre olika klasser under hösten; två tre:or på Ekonomiprogrammet och en trea med elever från olika program som läser svenska som andraspråk. I två klasser använde jag den som en brygga över till momentet litteraturanalys. Vi la som ett pussel tillsammans när vi närläste och diskuterade textens olika detaljer och vändningar tills dess att bilden av killen växte fram. En av hans frågor mot slutet; Vad är det för skillnad mellan vad staten gör och det jag gjorde? väckte många åsikter kring dödsstraff. En fråga som ofta engagerar ungdomar. Vi fortsatte sedan vidare till andra novellanalyser. Men i en klass valde vi att utgå från novellen som uppstart till PM-skrivande där temat kom att bli just dödsstraff. Eleverna fick sedan läsa om olika teorier kring dödsstraff i en Filosofi-lärobok  och en längre faktatext från nätet som redogjorde för synen på dödsstraff genom tiderna.