En studie i rött (Conan Doyle)

  Gästbloggare: Helena Åström

En studie i rött och A Study in Pink

En utmaning som jag alltid har är att hitta litteratur för momentet litteraturhistoria i Svenska 2. Utmaningen ligger i att engagera majoriteten av eleverna i äldre texter, att få eleverna att uppskatta texterna och inte endast fastna i ”att de är skrivna med så komplicerade ord”. I år lyckades jag dock med ett arbete som kändes lyckat samt att jag såg att eleverna verkligen utvecklade sin förmåga att koppla litteratur till tidseran och samhället. Arbetet handlade om realism, Conan Doyles En Studie i Rött och BBC:s serie Sherlock.

Innan detta specifika realismarbete drog igång hade klassen arbetat med Edgar Allen Poe. Jag högläste Morden vid Rue Morgue för eleverna och vi hade diskuterat romantiken både i helklass och i tvärgrupper. Jag förklarade för eleverna att det finns spår av Poes novell i Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes. Arbetet inleddes sedan med en genomgång och diskussioner om realism som litterär epok och sedan lånade eleverna romanen En studie i rött.

Läsningen skedde under lektionstid. Eftersom romanen är så kort  kunde eleverna utan problem läsa klart sidorna enligt lässchemat de fått (ca. 25 sidor/lektion). Eleverna uppfattade språket i romanen som hyfsat lättillgängligt trots att den är från 1800-talet. I detta arbete hade jag inga läsloggar utan diskuterade kort olika delar i början av lektionerna. Jag var tydlig med vad syftet var – förmåga att kunna koppla litteratur till det samhälle som texten är skriven i – och hur de kunde tänka medan de läste så att de skulle vara väl förberedda inför den slutliga skrivuppgiften.

Efter läsningen såg vi på avsnittet A Study in Pink i BBC:s serie Sherlock (säsong 1, avsnitt 1). Avsnittet är ca. 1 h 20min och hinns med på ett lektionstillfälle. Sedan fick eleverna diskutera i smågrupper utifrån några frågor, bland annat vilka skillnader och likheter det fanns mellan romanen och avsnittet.

Som avslut på arbetet fick eleverna skriva en litterär analys. De skulle bygga sin analys kring en kort frågeställning: ”Vilka likheter och skillnader finns det mellan romanen En studie i rött och avsnittet A Study in Pink? Hur kan skillnaderna mellan verken förklaras? Hur speglas samhällets uppbyggnad och ideal innehållet i romanen och avsnittet?”. Strukturen blev som sådan: Inledning + frågeställning, analys, diskussion + slutsats, källor. Vi bestämde gemensamt hur lång texten skulle vara.

Utfallet av arbetet blev mycket lyckat! Trots många gemensamma diskussioner har eleverna lyckats hitta väldigt olika detaljer som de fokuserat på. Vissa lyfte skillnader mellan könen, andra psykisk ohälsa, några gick tillbaka till Poe och gjorde jämförelser med Rue Morgue och några analyserade skillnaderna hos gärningsmannen och motiven till morden. Eleverna uppskattar serieavsnittet då de enklare kan förstå skillnader mellan nutid och dåtid. Avsnittet skiljer sig ganska mycket med några få gemensamma punkter som håller ihop historien. Sherlock Holmes som karaktär är känd för de flesta och jag upplever att eleverna får en annan bild av karaktären i och med att de läst romanen. Många tyckte även att romanen var bättre än avsnittet då de saknade mördarens bakgrund från avsnittet. Utöver klockrena analyser utifrån ett litteraturhistoriskt perspektiv har eleverna även fått till riktigt bra citat som stärker innehållet i analyserna. Kort sagt, ett mycket lyckat arbete som jag kommer att fortsätta utveckla!

Jag kan bara hålla med vår gästbloggare Helena då jag använt mig av hennes arbete i en annan klass. Det som jag kompletterade med var att arbeta med författarens liv genom att vi läste utdrag ur den fantastiska tegelstenen Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström.

Tills döden skiljer oss åt (Teller)

”Det finns människor som är avskum, som är så avskyvärda att de inte bör finnas ibland oss. Människor som det inte finns hopp för” Starka formuleringar som ger starka diskussioner kännetecknar Tills döden skiljer oss åt som finns i novellsamlingen Allt som är (Janne Teller) Den läsvärda novellen är kort men komplex framför allt i berättarperspektivet. Den utspelar sig i USA där vi får följa en killes sista timmar i livet där han tänker tillbaka på den händelse som utspelade sig sju år tidigare och de brott som orsakade att han nu väntar på sin spruta. Jag arbetade med den i tre olika klasser under hösten; två tre:or på Ekonomiprogrammet och en trea med elever från olika program som läser svenska som andraspråk. I två klasser använde jag den som en brygga över till momentet litteraturanalys. Vi la som ett pussel tillsammans när vi närläste och diskuterade textens olika detaljer och vändningar tills dess att bilden av killen växte fram. En av hans frågor mot slutet; Vad är det för skillnad mellan vad staten gör och det jag gjorde? väckte många åsikter kring dödsstraff. En fråga som ofta engagerar ungdomar. Vi fortsatte sedan vidare till andra novellanalyser. Men i en klass valde vi att utgå från novellen som uppstart till PM-skrivande där temat kom att bli just dödsstraff. Eleverna fick sedan läsa om olika teorier kring dödsstraff i en Filosofi-lärobok  och en längre faktatext från nätet som redogjorde för synen på dödsstraff genom tiderna.

Spelreglerna (Jonas Karlsson)

Bröllop (Jonas Karlsson) – ur Spelreglerna

Flera av Jonas Karlssons noveller passar bra för elever i gymnasieåldern. De är både intressanta att diskutera i grupp och litterärt välskrivna. Den novell jag särskilt vill lyfta fram är Bröllop ur novellsamlingen Spelreglerna. Här träffar vi ett berättarjag som börjat på ett nytt jobb och hittat en ny vän bland kollegorna – tror hon. Snart märker hon att kollegan skriver en blogg där det står negativa och hånfulla kommentarer om berättarjaget. Fortsättningen kretsar kring om man ska ge människor en andra chans eller inte och läsaren lämnas slutligen att skapa sig en egen uppfattning om vad som händer. Sociala medier, relationer och vårt samtida nätuppkopplade liv står i fokus även om ett bröllop också planeras. Och vad är det egentligen för slags text? Till vem riktar sig berättarjaget och var?

Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf, Det går an Carl Jonas Love Almqvist och Othello av William Shakespeare

På språkintroduktionen läste vi de tre klassikerna Herr Arnes penningar, Det går an och Othello. Efter gemensam läsning och boksamtal kring de olika texterna fick eleverna gruppvis jämföra böckerna med hjälp av Venn-diagram. Följ länken om du vill se en sammanställning av elevernas jämförelser. Venn-diagram har varit mycket uppskattat och användbart i arbetet kring skönlitteratur i alla våra olika grupper.

910010746897891878317201-405x600

tre-klassiker-moter-sprakintroduktionens-elever-i-venndiagram

Hamlet

    ladda ned                                                    Hamlet
Prins Hamlets svåra dilemma engagerar eleverna och öppnar för spännande samtal om sorg, kärlek,svek och hämnd. Eleverna skrattar gott åt Hamlets bitska sarkasmer. Vi använder den utmärkta lättlästa versionen av Christina Israelsson Willman.
Vi har använt den både på Språkintroduktionen och på Litteraturkursen. Eleverna tycker att det är väldigt roligt att läsa i roller. På  Språkintroduktionen vill alla elever  vara Hamlet så vi får dra lott om rollerna.
Vi brukar inleda med att se början på Kenneth Branaghs filmatisering av Hamlet. Den ger  en bra känsla för personerna och tiden.
Tankekarta över personerna och samtal om händelserna behövs som stöd under läsningen.
Här finns Hamlet på 10 minuter,en vers att användas i klassen eller inför andra klasser: Hamlet på vårt sättkortkortversion

Hamlet tankekart