En sanning med modifikation (Sara Lövestam)

Under denna termin fick en klass på Teknikprogrammet och en klass som läser Svenska som andraspråk 1, där eleverna studerar på olika gymnasieprogram, möjlighet att träffa författaren Sara Lövestam. Eleverna hade inför besöket läst boken En sanning med modifikation. En mångbottnad roman som tar upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, livet som papperslös, trafficking men även värme, medmänsklighet och letandet efter sanningens olika skepnader. Då boken även är rik på ordspråk och idiomatiska uttryck så var det en tacksam ingång för sva-eleverna att arbeta med i ett jämförande perspektiv med sitt förstaspråk. Boken finns även som lättläst version under titeln Flicka försvunnen.

Under eftermiddagen fick vi lärare i svenska och svenska som andraspråk ägna oss åt fortbildning tillsammans med Lövestam inom områdena språk och grammatik, vilka hon brinner stort för. Hon lyckades på ett skickligt och engagerat vis inspirera oss lärare.

Ett klipp från SVT Norrbotten som dels intervjuade Sara Lövestam, dels eleven Emily Cwirzen (om länken krånglar googla på SVT Norrbotten Sara Lövestam)
Se här

Elevfrågor Frågor till Lövestam

Du föll och jag för dig (Stoltz)

Jakob och Frida går i årskurs 2 på gymnasiet. Frida är den skötsamma prästdottern och Jakob den lite mer strulige hockeykillen. De möts – och kan inte låta bli att dras till varandra även om de inser hur olika liv de lever. Mycket händer under läsåret, både i deras respektive familjer, i skolan och bland kompisarna. Den här romanen känns känslomässigt äkta och tar upp viktiga frågor som till exempel familjerelationer, vuxenblivande, alkohol- och drogproblematik, grupptryck och vänskap. Vi läste den med några elever i åk.2 på SA, EK och Språkintroduktionen, men den passar nog ännu bättre i åk.1 eftersom den till formen är en ganska typisk ungdomsroman och lätt att ta till sig. Titeln ingick i ett läsprojekt som också innefattade författarbesök så efter läsningen fick grupperna träffa Lina Stoltz som berättade både om sitt författarskap, om Du föll och jag för dig och om hur hennes skrivande funkar från idé till färdig text.

Förslag på samtalsfrågor Du föll del 1 och Du föll del 2

Avslutande boksamtal Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria)  Boksamtal

Skrivuppgift Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria) Helvetestratten

Vår älskade (Shamsie)

Vår älskade kan beskrivas som en Antigone i vår tid. Tragedins slut är såklart oundvikligt, men resan dit är både vacker, smärtsam och tänkvärd. I London bor de föräldralösa syskonen Isma, Aneeka och Parvais. Juridikstudier i USA, vardagslunken i London, ovissheten kring faderns död (jihadist och Guantanamo-fånge), en omöjlig kärlekshistoria och en komplicerad situation för den brittiske (och muslimske) inrikesministern Karamat Lone och hans närmaste – där har ni några av intrigerna i berättelsen. Som läsare får vi oss en funderare kring medborgarskap, lojalitet, rättigheter och skyldigheter, människosyn och vad som kan vara risken med att vara en ”GM” (googlande muslim). De fem huvudkaraktärerna får var sin del i boken vilket gör det spännande och ger mer djup åt berättelsen.

Den här romanen kan med fördel användas ämnesövergripande där både samhällskunskap, psykologi, svenska och religion kommer med i diskussionerna. Vi väntar på en klassuppsättning så vi kan använda den i helklass!

Sexstrejken (Hellberg)

Från Lysistrate till det svenska gymnasiet mitt i me too – rörelsens tidevarv. Detta är en viktig bok som har mycket att säga till dagens gymnasieungdomar och alla de vuxna som finns i deras närhet. Romanen handlar egentligen inte alls om sexstrejken som sådan – utan om att bestämma sig för var man står, vad man tycker och att ha modet att stå upp för sin åsikt och säga ifrån. Den handlar också om att lyssna på unga tjejer, och även killar, som inte accepterar en vardag full av råa sexistiska tilltal, meddelanden och bilder i klassrum, på fritiden och i telefonerna.

Majken har fått nog. I elevrådet presenterar hon sin idé om en sexstrejk, som förhoppningsvis ska få alla att ta tag i den råa jargongen som finns mellan ungdomarna, och särskilt mot tjejerna. Men hon är beredd på protester och mothugg. Kommer bästisarna Belle och Vilda att stötta henne fullt ut? Varför ändrar Belle sin uppfattning helt plötsligt när något  Hur kommer detta att tas emot av alla populära tjejer på skolan? Av killarna? Av den som alla ser upp till – Lukas? Skulle en sådan här aktion kunna sprida sig till andra gymnasieskolor och vad kommer skolledningen att göra? Frågorna är många, engagemanget är starkt och ärligt och motståndet blir som väntat hårt.

Denna roman kan läsas av både tjejer och killar, förslagsvis i åk.1 på gymnasiet, förutsatt att den presenteras på rätt sätt. Språket är lätt och innehållet är aktuellt. Vi återkommer med mer material när biblioteket har fått in den i klassuppsättning.

Innehållet kan också kopplas till Forum för levande historias arbetsmaterial om civilkurage – om att våga säga ifrån och inte bara titta på. På Norrbottens museum anordnas kostnadsfria workshops hela läsåret kring detta (”Spelar roll – en utställning om de som ser på och de som griper in”), men man kan också hitta material i länken nedan:

https://www.levandehistoria.se/klassrummet/spelar-roll

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Ta det som en man (Nessvold)

Hjälp! Jag är en man! Så uttrycker sig Hampus Nessvold i Ta det som en man. I boken tar han upp manlighet, sexmisslyckanden, bögskräck, rädslan att inte passa in med en blandning av allvar och humor. Korta självbiografiska textavsnitt kring olika teman där varje kapitel avslutas med Tänk efter själv där läsaren får en chans att reflektera. Det möjliggör för lärare att arbeta med dessa viktiga frågor t.ex.  mellan två moment då själva stoffet inte tar lång tid att läsa, varför inte högläsa, för att sedan lägga tiden på diskussioner. Han har även spelat in ett soundtrack till boken som går att streama från nätet. Nessvold genomför just nu en rikstäckande turné där ingen mindre än Mia Skäringer står för regi. I fredags mötte han publiken i Luleå.

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Jag ringer mina bröder (Jonas Hassen Khemiri)

Jag och min kollega Elin Brandlöv i svenska som andraspråk 3 klurade länge innan vi till sist valde Khemiris Jag ringer mina bröder. Vi ville verkligen försöka täcka in så mycket som möjligt av kursen. Språksociologi, litteraturanalys främst utifrån ett författarskap, formellt skrivande, lässtrategier; med fokus att läsa mellan raderna.  Alla elever behöver i allmänhet stöttning med att läsa och analysera det underförstådda men svaelever behöver det i synnerhet utifrån vår lärarerfarenhet. Vi ville även försöka vara kreativa med elevproducerade små minisketcher, film- och musikklipp då boken främst rör sig i ungdomsmiljöer. Projektet påbörjades efter höstlovet och slutfördes precis innan jullovet.

För er som inte läst boken så handlar det om Amor som vi får följa under ett dygn precis i samband med bombattentatet som skedde i Stockholm 2010 där en man sprängde sig själv till döds på Drottninggatan. Förutom Amor får vi även lära känna fem personer ur hans liv som ”äger” varsitt kapitel. Det snåriga i boken är att hänga med i olika dialoger som förekommer mellan Amor och de övriga personerna men framför allt i hans huvud där alla hans tankar rusar runt i expressfart. Ibland känner han sig som en utpekad brottsling och ibland som ett brottsoffer. Den utmaningen i kombination med Khemiris skicklighet att experimentera med språket gjorde att vi valde att högläsa och omläsa både för att få in de olika personernas språkbruk och för att läsa in författaren. Just för att boken har lite text på varje sida och totalt sett få sidor men ett mycket krävande innehåll gör att eleverna inte behöver fokusera på textmängden utan verkligen kan närläsa och omläsa. Det gör boken så speciell!  Eleverna kom också att älska boken och diskussionerna var många, höga och långa men inledningsvis blev vi oroliga när några elever sa ”Vafan är det här för bok, fattar ingenting?” Så med is i magen, glimten i ögat, elever som detektiver och mycket stöttning så rodde vi projektet i land. Tips! Glöm inte att läsa Khemiris brev till Beatrice Ask som finns med som extramaterial i boken. Gav otroligt intressanta och skrämmande diskussioner där eleverna kopplade till sina egna erfarenheter av att leva i Sverige som ung invandrare.
För er som är intresserade så delar vi nedan med oss av en del material som kanske kan fungera som inspiration.
Språksociologipp (arbetade enbart med vissa delar)
Länkar Khemiri
Min språkdag muntlig
Skrivuppgift

Jag, En (David Levithan)

I Jag, En får vi lära känna En som byter kropp med en jämnårig människa varje natt 24:00. En har gjort detta så långt hen kommer ihåg och är nu 16 år gammal. Geografiskt håller En sig i USA, men kan alltså vara olika slags tjejer och killar med helt olika förutsättningar och livsvillkor beroende på vilken kropp En hamnar i. Det finns en slags minnesbank som En kan ta kontakt med för att få lite information om personen för dagen, men det mesta får tas som det kommer. Låter detta överdrivet eller märkligt? ja, kanske, men som läsare köper man allt och funderar över helt andra saker än hur det hela går till rent konkret.

Allt kring Ens situation ställs på sin spets när En vaknar upp som Justin (romanens första kapitel). Justins flickvän heter Rhiannon och En känner ganska snabbt att hon är speciell. Rhiannon å sin sida får uppleva en av de bästa dagarna hon någonsin haft med Justin… Nu måste En tänka ut ett sätt att få träffa Rhiannon igen! Identitet, sexualitet, klass, kön, vänskap, kärlek, samhällsproblem och relationer är bara några av många ämnen som kommer upp under alla de dagar vi får följa EN.

I en åk.1 på samhällsprogrammet jobbade vi så här:

  1. Kortskrivande: Har människan en själ?
  2. Diskussion i mindre grupp: Vad tror du det är som gör att vi blir kära i en speciell person? Utseende? Egenskaper? Annat? Vad är viktigt i ett bra förhållande?
  3. Alla lånar var sin bok på biblioteket där Jag, En finns i klassuppsättning.
  4. Jag presenterar En lite kort och läser högt de första sidorna i boken.
  5. Jag delade in romanen i 4 delar (s.7-36, 37-118, 119-218, 219-336) eftersom det var 4 veckor vi hade till förfogande. En gång i veckan hade vi först diskussioner i smågrupper och i helgrupp, sen individuellt loggskrivande. Diskussionsuppgifter och loggfrågor finns i länken till powerpointen. Jag, En – diskussion och logg
  6. Som avslutning läste jag högt ur den andra boken – Rhiannons röst kring allt som händer – En annan, och nu väcks nya tankar kring hur allt fortsätter för Rhiannon och En.
  7. Vi såg trailern till filmen (Youtube)
  8. Det var tänkt att eleverna skulle få en avslutande skrivuppgift, men den här gången räckte inte tiden till eftersom jullovet kom emellan.

Tio över ett, SMS från Soppero, Hej vacker! (Ann-Helen Laestadius)

Förra hösten hade vi på Språkintroduktionen ett moment där vi arbetade mycket med identitet, rötter och flerspråkighet. Vi valde att arbeta med Ann-Helen Laestadius böcker: SMS från Soppero, Hej vacker! och Tio över ett. Innehållet var applicerbart för våra elever trots att de två första handlar om samer och deras ursprung och den sista om hur en hel stad flyttas. Frågor som handlar om flytt/flykt/ursprung/identitet/språk/rötter/hem är universella och lätta att identifiera sig med. Dessutom finns kärlek i alla tre och vad är mer universellt om inte kärlek! Vi hade också tur att eleverna fick träffa Ann-Helen Laestadius som avslutning genom projektet Jag skriver i dina ord. Det sätter alltid guldkant på ett bokarbete när eleverna får träffa författaren och ställa de frågor som de inte alltid får svar på i böckerna. Hon var dessutom en skicklig föreläsare som bjöd på sig själv både i framförandet och i sitt innehåll. När hela momentet var klart fick vi möjlighet att följa de olika karaktärerna genom en utflykt till Kiruna där både gruva, samekåta och renar ingick, vilket förstärkte elevernas läsupplevelse. Dessutom valde Norrbottensteatern att sätta upp Tio över ett  som teater där vi fick möjlighet att delta som publik. Det är sällan ett bokprojekt innehåller så mycket som detta utöver bokläsning och samtal men här blev det riktig jackpott till både elevernas och lärarnas stora glädje.