Du föll och jag för dig (Stoltz)

Jakob och Frida går i årskurs 2 på gymnasiet. Frida är den skötsamma prästdottern och Jakob den lite mer strulige hockeykillen. De möts – och kan inte låta bli att dras till varandra även om de inser hur olika liv de lever. Mycket händer under läsåret, både i deras respektive familjer, i skolan och bland kompisarna. Den här romanen känns känslomässigt äkta och tar upp viktiga frågor som till exempel familjerelationer, vuxenblivande, alkohol- och drogproblematik, grupptryck och vänskap. Vi läste den med några elever i åk.2 på SA, EK och Språkintroduktionen, men den passar nog ännu bättre i åk.1 eftersom den till formen är en ganska typisk ungdomsroman och lätt att ta till sig. Titeln ingick i ett läsprojekt som också innefattade författarbesök så efter läsningen fick grupperna träffa Lina Stoltz som berättade både om sitt författarskap, om Du föll och jag för dig och om hur hennes skrivande funkar från idé till färdig text. Ett särskilt inlägg om besöket och diskussionsfrågorna kommer snart.

Vår älskade (Shamsie)

Vår älskade kan beskrivas som en Antigone i vår tid. Tragedins slut är såklart oundvikligt, men resan dit är både vacker, smärtsam och tänkvärd. I London bor de föräldralösa syskonen Isma, Aneeka och Parvais. Juridikstudier i USA, vardagslunken i London, ovissheten kring faderns död (jihadist och Guantanamo-fånge), en omöjlig kärlekshistoria och en komplicerad situation för den brittiske (och muslimske) inrikesministern Karamat Lone och hans närmaste – där har ni några av intrigerna i berättelsen. Som läsare får vi oss en funderare kring medborgarskap, lojalitet, rättigheter och skyldigheter, människosyn och vad som kan vara risken med att vara en ”GM” (googlande muslim). De fem huvudkaraktärerna får var sin del i boken vilket gör det spännande och ger mer djup åt berättelsen.

Den här romanen kan med fördel användas ämnesövergripande där både samhällskunskap, psykologi, svenska och religion kommer med i diskussionerna. Vi väntar på en klassuppsättning så vi kan använda den i helklass!

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Ta det som en man (Nessvold)

Hjälp! Jag är en man! Så uttrycker sig Hampus Nessvold i Ta det som en man. I boken tar han upp manlighet, sexmisslyckanden, bögskräck, rädslan att inte passa in med en blandning av allvar och humor. Korta självbiografiska textavsnitt kring olika teman där varje kapitel avslutas med Tänk efter själv där läsaren får en chans att reflektera. Det möjliggör för lärare att arbeta med dessa viktiga frågor t.ex.  mellan två moment då själva stoffet inte tar lång tid att läsa, varför inte högläsa, för att sedan lägga tiden på diskussioner. Han har även spelat in ett soundtrack till boken som går att streama från nätet. Nessvold genomför just nu en rikstäckande turné där ingen mindre än Mia Skäringer står för regi. I fredags mötte han publiken i Luleå.

Jack av Christina Lindström

”Jag borde ha  berättat allt redan från början. Verkligen allt.” Redan i bokens första två meningar så väcks  läsarens nyfikenhet. Vad har Jack  gjort som han ångrar ?
Jack går på gymnasiet och träffar Freja som vänder upp och ner på hans liv.
Boken Jack  har ett rappt tempo med stundtals väldigt roliga skildringar av en brokig familj där föräldrarna lever  i nya knepiga förhållanden. Jack har hamnat snett, varit en mobbare och hängt med i nazister.
Jack är en angelägen bok som tar upp allvarliga frågor som:
Vad gör vi om en klasskamrat mobbar någon eller har extrema åsikter?
Hur är vi mot varandra?
Vilka handlingar är vi beredda att förlåta?
Hur pratar pojkar med varandra om flickor och livet?
Hur ska man vara som pojke? Hur ska flickor vara?
Eleverna gjorde direkta kopplingar till de ungdomar som har åkt ner till IS-kalifatet och som nu vill komma tillbaka till Sverige. Hur tänker vi där?
Boken passar från årskurs åtta till årskurs ett  på gymnasiet.

Lite kul måste man ha ( Åsa Karsin )

I boken Lite kul måste man ha  går  trevande kärlek över styr och blir till ett övergrepp. Anna,som ska börja nian, och Ludde, som ska börja trean på gymnasiet, blir förälskade i varandra men det slutar i katastrof. Anna och Ludde har vartannat kapitel i boken så läsaren får bådas tankar och perspektiv på det som händer.
Lite kul måste man ha är en angelägen bok som lyfter viktiga frågor om kärlek, könsroller och övergrepp. Boken är lättläst och passar bra för gemensam läsning på både högstadiet och gymnasiet. En styrka i boken är att både den som begår övergreppet och den som utsätts för övergreppet kommer till tals i boken. Det skulle vara intressant att låta flickorna i en klass läsa Luddes version och låta pojkarna läsa Annas  version för att sedan ha gemensamma i samtal kring det som hände.

 

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Jag, En (David Levithan)

I Jag, En får vi lära känna En som byter kropp med en jämnårig människa varje natt 24:00. En har gjort detta så långt hen kommer ihåg och är nu 16 år gammal. Geografiskt håller En sig i USA, men kan alltså vara olika slags tjejer och killar med helt olika förutsättningar och livsvillkor beroende på vilken kropp En hamnar i. Det finns en slags minnesbank som En kan ta kontakt med för att få lite information om personen för dagen, men det mesta får tas som det kommer. Låter detta överdrivet eller märkligt? ja, kanske, men som läsare köper man allt och funderar över helt andra saker än hur det hela går till rent konkret.

Allt kring Ens situation ställs på sin spets när En vaknar upp som Justin (romanens första kapitel). Justins flickvän heter Rhiannon och En känner ganska snabbt att hon är speciell. Rhiannon å sin sida får uppleva en av de bästa dagarna hon någonsin haft med Justin… Nu måste En tänka ut ett sätt att få träffa Rhiannon igen! Identitet, sexualitet, klass, kön, vänskap, kärlek, samhällsproblem och relationer är bara några av många ämnen som kommer upp under alla de dagar vi får följa EN.

I en åk.1 på samhällsprogrammet jobbade vi så här:

  1. Kortskrivande: Har människan en själ?
  2. Diskussion i mindre grupp: Vad tror du det är som gör att vi blir kära i en speciell person? Utseende? Egenskaper? Annat? Vad är viktigt i ett bra förhållande?
  3. Alla lånar var sin bok på biblioteket där Jag, En finns i klassuppsättning.
  4. Jag presenterar En lite kort och läser högt de första sidorna i boken.
  5. Jag delade in romanen i 4 delar (s.7-36, 37-118, 119-218, 219-336) eftersom det var 4 veckor vi hade till förfogande. En gång i veckan hade vi först diskussioner i smågrupper och i helgrupp, sen individuellt loggskrivande. Diskussionsuppgifter och loggfrågor finns i länken till powerpointen. Jag, En – diskussion och logg
  6. Som avslutning läste jag högt ur den andra boken – Rhiannons röst kring allt som händer – En annan, och nu väcks nya tankar kring hur allt fortsätter för Rhiannon och En.
  7. Vi såg trailern till filmen (Youtube)
  8. Det var tänkt att eleverna skulle få en avslutande skrivuppgift, men den här gången räckte inte tiden till eftersom jullovet kom emellan.

Hitomi (Kim Thúy)

Novellen Hitomi ingår i Novellix samlingsbox Grannar och är skriven av Kim Thúy. Maria Schottenius på DN skriver i sin recension att ”Hon ger faderns kärlek till modern, som tändes redan i tioårsåldern, kosmiska dimensioner. Och i snabba, lätta penseldrag berättar hon mannens livshistoria utifrån en position som jag tyvärr inte kan avslöja. En elegant miniatyr.” Novellen handlar om en man som redan som mycket ung blir förälskad i sin framtida fru. Tillsammans skapar de drömfamiljen. Men så en kväll tänder han lampan samtidigt som kvinnan mittemot…

Författaren lyckas med ett poetiskt språk på ett fåtal sidor ha ett rikt innehåll med flera lager att skala av för läsaren. Den passar utmärkt att använda för omläsning och närläsning med andra ord att läsa mellan raderna förslagsvis för gymnasieelever åk 2 och 3.

 

Mammorna (Alexandra Pascalidou)

I reportageboken Mammorna får vi höra andra röster än vi är vana vid. Segregation, frustration, våld, sorg, drogproblematik men också kärlek, omtanke och en aldrig sinande kamp för sina nära och sina bostadsområden  skildras i de intervjuer som Alexandra Pascalidou sammanställt i en av 2018 års viktigaste böcker. Mammornas röster känns nära och trovärdiga, inte omskrivna och utslätade, och berättelserna om kampen för ett bättre liv i de så kallade utsatta områdena blir fulla av nya insikter för alla oss som tidigare bara följt massmedias rapportering härifrån.

Den här boken kan man läsa från pärm till pärm, men man kan också sedan välja ut vissa intervjuer som passar att läsa med någon grupp, någon klass eller i samband med ett särskilt ämnesområde. Lärare på alla stadier i alla ämnen borde läsa Mammorna, och alla andra också för den delen!