En sanning med modifikation (Sara Lövestam)

Under denna termin fick en klass på Teknikprogrammet och en klass som läser Svenska som andraspråk 1, där eleverna studerar på olika gymnasieprogram, möjlighet att träffa författaren Sara Lövestam. Eleverna hade inför besöket läst boken En sanning med modifikation. En mångbottnad roman som tar upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, livet som papperslös, trafficking men även värme, medmänsklighet och letandet efter sanningens olika skepnader. Då boken även är rik på ordspråk och idiomatiska uttryck så var det en tacksam ingång för sva-eleverna att arbeta med i ett jämförande perspektiv med sitt förstaspråk. Boken finns även som lättläst version under titeln Flicka försvunnen.

Under eftermiddagen fick vi lärare i svenska och svenska som andraspråk ägna oss åt fortbildning tillsammans med Lövestam inom områdena språk och grammatik, vilka hon brinner stort för. Hon lyckades på ett skickligt och engagerat vis inspirera oss lärare.

Ett klipp från SVT Norrbotten som dels intervjuade Sara Lövestam, dels eleven Emily Cwirzen (om länken krånglar googla på SVT Norrbotten Sara Lövestam)
Se här

Elevfrågor Frågor till Lövestam

Sexstrejken (Hellberg)

Från Lysistrate till det svenska gymnasiet mitt i me too – rörelsens tidevarv. Detta är en viktig bok som har mycket att säga till dagens gymnasieungdomar och alla de vuxna som finns i deras närhet. Romanen handlar egentligen inte alls om sexstrejken som sådan – utan om att bestämma sig för var man står, vad man tycker och att ha modet att stå upp för sin åsikt och säga ifrån. Den handlar också om att lyssna på unga tjejer, och även killar, som inte accepterar en vardag full av råa sexistiska tilltal, meddelanden och bilder i klassrum, på fritiden och i telefonerna.

Majken har fått nog. I elevrådet presenterar hon sin idé om en sexstrejk, som förhoppningsvis ska få alla att ta tag i den råa jargongen som finns mellan ungdomarna, och särskilt mot tjejerna. Men hon är beredd på protester och mothugg. Kommer bästisarna Belle och Vilda att stötta henne fullt ut? Varför ändrar Belle sin uppfattning helt plötsligt när något  Hur kommer detta att tas emot av alla populära tjejer på skolan? Av killarna? Av den som alla ser upp till – Lukas? Skulle en sådan här aktion kunna sprida sig till andra gymnasieskolor och vad kommer skolledningen att göra? Frågorna är många, engagemanget är starkt och ärligt och motståndet blir som väntat hårt.

Denna roman kan läsas av både tjejer och killar, förslagsvis i åk.1 på gymnasiet, förutsatt att den presenteras på rätt sätt. Språket är lätt och innehållet är aktuellt. Vi återkommer med mer material när biblioteket har fått in den i klassuppsättning.

Innehållet kan också kopplas till Forum för levande historias arbetsmaterial om civilkurage – om att våga säga ifrån och inte bara titta på. På Norrbottens museum anordnas kostnadsfria workshops hela läsåret kring detta (”Spelar roll – en utställning om de som ser på och de som griper in”), men man kan också hitta material i länken nedan:

https://www.levandehistoria.se/klassrummet/spelar-roll

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Brun morgon (Pavloff) och Handmaid´s tale (Atwood)

När jag börjar summera årets litteraturarbete kan jag konstatera att flera titlar går i dystopins tecken. I svenska som andraspråk 3 arbetade vi först med novellen Brun morgon (sök på titeln för mer information om innehåll och arbetssätt) och därefter såg vi tre avsnitt av Margaret Atwoods Handmaid’s tale som är baserad på hennes bok Tjänarinnans berättelse – en dystopisk framtid i landet Gilead där diktatur råder och där makten ligger hos några få utvalda som styr i Guds namn. Under läsning av Brun morgon satt de i smågrupper och högläste och pausade med jämna mellanrum för att stötta/diskutera ord och innehåll med varandra. Likaledes skedde med Handmaid’s tale där vi stoppade med jämna mellanrum för att klä ord på alla starka känslor och tankar som växte fram under tiden som vi tittade. Därefter satt eleverna i grupper och skapade frågor till bägge verken utifrån På/Mellan/Bortom raderna med utgångspunkt från Miljö/Tema-Problem och Karaktärer. (Läs mer under Brun morgon) Både innehåll och arbetssätt engagerade och motiverade eleverna stort då de blev delaktiga och påverkade innehållet till det avslutande jämförande samtalet med sina frågor. Se deras frågor här Boksamtal Det enda missnöjet från eleverna var ”Varför bara tre avsnitt? Vi vill se hela serien för det finns så mycket att diskutera!”

Störst av allt (Persson Giolito)

Gästbloggare: Maria Bunkhamnung

Under fem veckors tid har jag som lärarstudent fått följa med min handledare Ulla och hennes tredjeårselever på resan genom boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. En vuxenroman som skildrar den unga flickan Majas tankar då hon ställs inför rätta som anklagad för en skolskjutning på gymnasieskolan i Djursholm. En gripande berättelse som kastar en mellan Majas rättegång och hennes liv innan denna katastrofala händelse inträffar. Malin Persson Giolito berättar Majas berättelse genom denna unga flickas ögon och vi får följa hennes tankar fram till dagen då domen faller.

Jag kom till denna klass strax efter att de börjat läsa Störst av allt men slungades snabbt in i bokens gripande berättelse och jag kunde inte förmå mig att lägga undan boken efter att jag passerat dagens lässtopp. Tillsammans med min handledare och en klasskamrat från lärarutbildningen har vi haft boksamtal i mindre grupper efter varje lässtopp samt en examinerade uppgift där vi diskuterat boken tillsammans. Frågorna som användes under boksamtalen var konstruerade utifrån vad eleverna ville tala om, men även vad vi som lärare och lärarstudenter ansåg som bra ämnen att diskutera om. Utöver detta har vi även diskuterat lässtrategier där vi från universitet fått presentera hur vi går tillväga för att bäst arbeta med en bok utifrån personliga erfarenheter. Jag har fått följa denna process från början till slut där eleverna skrivit en skriftlig examination i form av en argumenterade text där de framfört om de vill döma Maja eller om hon ska bli frikänd. Resultatet blev att 21 elever ville fria Maja och 3 ville fälla henne. I en avslutande rangordningsuppgift där eleverna gruppvis fick rangordna sex personer från mest skyldig till minst skyldig så placerades Sebastian (Majas pojkvän) som mest skyldig av fem grupper och Sebastians pappa som mest skyldig av en grupp. Fyra grupper ansåg att Majas bästa vän Amanda var minst skyldig och en grupp tyckte Majas föräldrar var minst skyldig. Sammanfattningsvis rådde stor samsyn i klassen.

I och med att jag även fått följa med på resan genom boken Processen även den av Malin Persson Giolito (finns publicerad här på bloggen) i en annan klass har jag verkligen fått upp ögonen för författaren och ser fram emot att se den serie som kommer släppas på Netflix i april som är baserad på boken Störst av allt. 

Boksamtalsfrågor Störst av allt

Jack av Christina Lindström

”Jag borde ha  berättat allt redan från början. Verkligen allt.” Redan i bokens första två meningar så väcks  läsarens nyfikenhet. Vad har Jack  gjort som han ångrar ?
Jack går på gymnasiet och träffar Freja som vänder upp och ner på hans liv.
Boken Jack  har ett rappt tempo med stundtals väldigt roliga skildringar av en brokig familj där föräldrarna lever  i nya knepiga förhållanden. Jack har hamnat snett, varit en mobbare och hängt med i nazister.
Jack är en angelägen bok som tar upp allvarliga frågor som:
Vad gör vi om en klasskamrat mobbar någon eller har extrema åsikter?
Hur är vi mot varandra?
Vilka handlingar är vi beredda att förlåta?
Hur pratar pojkar med varandra om flickor och livet?
Hur ska man vara som pojke? Hur ska flickor vara?
Eleverna gjorde direkta kopplingar till de ungdomar som har åkt ner till IS-kalifatet och som nu vill komma tillbaka till Sverige. Hur tänker vi där?
Boken passar från årskurs åtta till årskurs ett  på gymnasiet.

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Damaskus Sölvesborg (Per Nilsson)

” – Hallå! Var är ni? Kom fram nu. Hennes farsa har lovat att han inte ska skära halsen av dig. Ni kan sluta gömma er och komma fram nu! ” Boken börjar med det som händer i slutet och gör läsaren nyfiken på vad som har hänt.
Boken handlar om Leo från Sölvesborg och Nour från Damaskus. De går i samma klass på gymnasiet men har aldrig pratat med varandra. Leo och Nour hamnar i samma grupp under en klassföreståndardag. De går vilse och hamnar i en väldigt svår situation.
Samtalen mellan Leo och Nour handlar om viktiga livsfrågor  i skuggan av den tilltagande rasismen i samhället.
Damaskus Sölvesborg är en lågmäld men också spännande bok om utsatthet, om att inte vara som alla andra och om möten som kan förändra ens liv.
Boken passar bra för gemensam eller individuell läsning från årskurs 7 och uppåt.

Vi kommer snart hem igen (Bab Bonde och Bergting)

Gästbloggare: Elin Isaksson

Jag har under de senaste veckorna jobbat med boken Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting.

Boken är en grafisk roman som belyser fem judars historier under andra världskriget. En bok som jag fick ett väldigt positivt bemötande från mina nyanlända elever. Historierna fokuserar på dessa individers resa från det första mötet med nazismen, deras svårigheter i ghettot och koncentrationslägren till kort om deras liv i Sverige idag.

När jag skulle börja planera inför arbetet med denna bok funderade jag en hel del på vilka infallsvinklar jag skulle ha eftersom det finns mängder att välja mellan. Färgerna, bild i samspel med dialog och berättarperspektiv har en stor betydelse eftersom det skiljer sig ifrån en vanlig roman därmed la jag fokus där. Samhällsperspektivet och att kunna koppla till det vi vet idag var också ett stort fokusområde. Eleverna kunde ta till sig innehållet på ett annat sätt då det inte var textmängden som styrde utan själva innehållet och budskapet, därmed fick vi tiden för att jobba med läsförståelsen.

Jag ville att eleverna skulle få ett bredare perspektiv och utveckla sin läsförståelse i förståelsen från dåtid till nutid och sedan hur vår framtid kan se ut för att utveckla sina analysförmågor. Detta blev en utgångspunkt till en film som eleverna skulle skapa individuellt. De skulle välja ett tema som togs upp i boken, exempelvis samhälle sedan valde de ett perspektiv. Vad har vi lärt oss från tidigare misstag, vad bör vi vara medvetna om i dagens samhälle och vad behöver vi göra för att förbättra våra samhällen. Eleverna skapade intervjufrågor utifrån sitt tema som sedan skulle ställas till en klasskamrat eller någon annan person utanför. De skulle sedan tolka och hitta kärnan i intervjun och sedan producera en film genom Adobe Spark. Vi jobbade också med källkritik och alla bilder och kortfilmer är tagna från Pixabay.com.

Detta utmynnade i fantastiska filmer där eleven tänkte till på vilken påverkan vi har på världen. Länkar här till en av de fina filmerna mina elever skapat.

Tio över ett, SMS från Soppero, Hej vacker! (Ann-Helen Laestadius)

Förra hösten hade vi på Språkintroduktionen ett moment där vi arbetade mycket med identitet, rötter och flerspråkighet. Vi valde att arbeta med Ann-Helen Laestadius böcker: SMS från Soppero, Hej vacker! och Tio över ett. Innehållet var applicerbart för våra elever trots att de två första handlar om samer och deras ursprung och den sista om hur en hel stad flyttas. Frågor som handlar om flytt/flykt/ursprung/identitet/språk/rötter/hem är universella och lätta att identifiera sig med. Dessutom finns kärlek i alla tre och vad är mer universellt om inte kärlek! Vi hade också tur att eleverna fick träffa Ann-Helen Laestadius som avslutning genom projektet Jag skriver i dina ord. Det sätter alltid guldkant på ett bokarbete när eleverna får träffa författaren och ställa de frågor som de inte alltid får svar på i böckerna. Hon var dessutom en skicklig föreläsare som bjöd på sig själv både i framförandet och i sitt innehåll. När hela momentet var klart fick vi möjlighet att följa de olika karaktärerna genom en utflykt till Kiruna där både gruva, samekåta och renar ingick, vilket förstärkte elevernas läsupplevelse. Dessutom valde Norrbottensteatern att sätta upp Tio över ett  som teater där vi fick möjlighet att delta som publik. Det är sällan ett bokprojekt innehåller så mycket som detta utöver bokläsning och samtal men här blev det riktig jackpott till både elevernas och lärarnas stora glädje.