Sexstrejken (Hellberg)

Från Lysistrate till det svenska gymnasiet mitt i me too – rörelsens tidevarv. Detta är en viktig bok som har mycket att säga till dagens gymnasieungdomar och alla de vuxna som finns i deras närhet. Romanen handlar egentligen inte alls om sexstrejken som sådan – utan om att bestämma sig för var man står, vad man tycker och att ha modet att stå upp för sin åsikt och säga ifrån. Den handlar också om att lyssna på unga tjejer, och även killar, som inte accepterar en vardag full av råa sexistiska tilltal, meddelanden och bilder i klassrum, på fritiden och i telefonerna.

Majken har fått nog. I elevrådet presenterar hon sin idé om en sexstrejk, som förhoppningsvis ska få alla att ta tag i den råa jargongen som finns mellan ungdomarna, och särskilt mot tjejerna. Men hon är beredd på protester och mothugg. Kommer bästisarna Belle och Vilda att stötta henne fullt ut? Varför ändrar Belle sin uppfattning helt plötsligt när något  Hur kommer detta att tas emot av alla populära tjejer på skolan? Av killarna? Av den som alla ser upp till – Lukas? Skulle en sådan här aktion kunna sprida sig till andra gymnasieskolor och vad kommer skolledningen att göra? Frågorna är många, engagemanget är starkt och ärligt och motståndet blir som väntat hårt.

Denna roman kan läsas av både tjejer och killar, förslagsvis i åk.1 på gymnasiet, förutsatt att den presenteras på rätt sätt. Språket är lätt och innehållet är aktuellt. Vi återkommer med mer material när biblioteket har fått in den i klassuppsättning.

Innehållet kan också kopplas till Forum för levande historias arbetsmaterial om civilkurage – om att våga säga ifrån och inte bara titta på. På Norrbottens museum anordnas kostnadsfria workshops hela läsåret kring detta (”Spelar roll – en utställning om de som ser på och de som griper in”), men man kan också hitta material i länken nedan:

https://www.levandehistoria.se/klassrummet/spelar-roll

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Brun morgon (Pavloff) och Handmaid´s tale (Atwood)

När jag börjar summera årets litteraturarbete kan jag konstatera att flera titlar går i dystopins tecken. I svenska som andraspråk 3 arbetade vi först med novellen Brun morgon (sök på titeln för mer information om innehåll och arbetssätt) och därefter såg vi tre avsnitt av Margaret Atwoods Handmaid’s tale som är baserad på hennes bok Tjänarinnans berättelse – en dystopisk framtid i landet Gilead där diktatur råder och där makten ligger hos några få utvalda som styr i Guds namn. Under läsning av Brun morgon satt de i smågrupper och högläste och pausade med jämna mellanrum för att stötta/diskutera ord och innehåll med varandra. Likaledes skedde med Handmaid’s tale där vi stoppade med jämna mellanrum för att klä ord på alla starka känslor och tankar som växte fram under tiden som vi tittade. Därefter satt eleverna i grupper och skapade frågor till bägge verken utifrån På/Mellan/Bortom raderna med utgångspunkt från Miljö/Tema-Problem och Karaktärer. (Läs mer under Brun morgon) Både innehåll och arbetssätt engagerade och motiverade eleverna stort då de blev delaktiga och påverkade innehållet till det avslutande jämförande samtalet med sina frågor. Se deras frågor här Boksamtal Det enda missnöjet från eleverna var ”Varför bara tre avsnitt? Vi vill se hela serien för det finns så mycket att diskutera!”

Ta det som en man (Nessvold)

Hjälp! Jag är en man! Så uttrycker sig Hampus Nessvold i Ta det som en man. I boken tar han upp manlighet, sexmisslyckanden, bögskräck, rädslan att inte passa in med en blandning av allvar och humor. Korta självbiografiska textavsnitt kring olika teman där varje kapitel avslutas med Tänk efter själv där läsaren får en chans att reflektera. Det möjliggör för lärare att arbeta med dessa viktiga frågor t.ex.  mellan två moment då själva stoffet inte tar lång tid att läsa, varför inte högläsa, för att sedan lägga tiden på diskussioner. Han har även spelat in ett soundtrack till boken som går att streama från nätet. Nessvold genomför just nu en rikstäckande turné där ingen mindre än Mia Skäringer står för regi. I fredags mötte han publiken i Luleå.

Silvervägen (Stina Jackson)

Silvervägen av Stina Jackson är en spänningsroman som utspelar sig i det fiktiva Glimmersträsk i Västerbotten. Idén till romanen säger författaren att hon fått från den så kallade Highway of tears i Canada, där flera kvinnor har försvunnit spårlöst de senaste 40 åren. I Jacksons roman är det Lina, Lelles 17-åriga dotter, som försvunnit för tre år sedan och Lelles vardag består bokstavligen av att leta efter henne längs efter och i närheten av Silvervägen. Meja, en annan 17-åring, kommer till orten med sin mamma och deras levnadsöden – tillsammans med flera andra – korsas och ställs på prov när ytterligare en tjej från trakten försvinner. Miljöer och karaktärer från norra Sveriges inland fascinerar läsaren boken igenom och blir aldrig förutsägbara eller stereotypiska. Att denna titel i skrivande stund ligger etta på pockettoppen är inte svårt att förstå! 

Jag har jobbat med Silvervägen i åk.2 på SA men den verkar fungera bra i olika årskurser på olika slags program och för både tjejer och killar. Några förslag på hur man kan jobba med den finns i länken.

Silvervägen-arbetsgång

Mammorna (Alexandra Pascalidou)

I reportageboken Mammorna får vi höra andra röster än vi är vana vid. Segregation, frustration, våld, sorg, drogproblematik men också kärlek, omtanke och en aldrig sinande kamp för sina nära och sina bostadsområden  skildras i de intervjuer som Alexandra Pascalidou sammanställt i en av 2018 års viktigaste böcker. Mammornas röster känns nära och trovärdiga, inte omskrivna och utslätade, och berättelserna om kampen för ett bättre liv i de så kallade utsatta områdena blir fulla av nya insikter för alla oss som tidigare bara följt massmedias rapportering härifrån.

Den här boken kan man läsa från pärm till pärm, men man kan också sedan välja ut vissa intervjuer som passar att läsa med någon grupp, någon klass eller i samband med ett särskilt ämnesområde. Lärare på alla stadier i alla ämnen borde läsa Mammorna, och alla andra också för den delen!

Eller sjunk i havet (David Mohseni)

David Mohseni flydde som tioåring från krigets Afghanistan till Iran. Efter tre års källararbete i en snickerifabrik får han kontakt med sin bror i Sverige. David är nu utlämnad åt smugglare och  påbörjar en livsfarlig resa till Sverige. Med döden som ständig följeslagare vandrar han över snöklädda berg och färdas i en liten gummibåt på isande medelhav.
Davids  starka och sakliga berättelse skapar en närhet och förståelse för hur det kan vara att fly till Sverige. Högläsning av novellen i helklass följt av öppna frågeställningar skapar möjligheter till goda reflekterande samtal. Novellen passa bra för elever från högstadiet till gymnasiet.

No och jag (de Vigan) och Undret (Palacio)

no-och-jag undret

No och jag av de Vigan och Undret av Palacio är två böcker som passar utmärkt att arbeta med under temat utanförskap. Boksamtalen kan ske i grupper där romanerna bearbetas var för sig, men det går också alldeles utmärkt att korsa dessa i gemensamma samtal då utanförskap men även mod är centrala i bägge. No och jag utspelar sig i Paris och vi får följa Lou, en smart 13-åring som lever i en utåt sett trygg familj men en svår tragedi vilar tungt i familjen. Hon möter No, en hemlös och upprorisk 18-åring som också bär på ärr från sin barndom. Stark vänskap uppstår mellan flickorna som både helar och söndrar deras liv. Undret utspelar sig i USA med Auggie, en helt vanlig men totalt ovanlig kille, som huvudperson. Auggie föds med ett deformerat ansikte och ett skarpt intellekt. Hans önskan är att bara få vara som alla andra. En enkel önskan kan tyckas men i den bistra verkligheten tuff, mycket tuff.

Förslag på uppgifter till böckerna

undret

no-och-jag

För Marie Claire (Edelfeldt)

för Marie ClaireFör Marie Claire ingår i novellsamlingen rit. Vem Marie Claire är får vi inte reda på förrän en bra bit in i handlingen. Berättarjaget går inledningsvis in på ett konditori för att köpa en tårta som han tänker bjuda sina två vänner Leffe och Maria på. Det är något speciellt och planerat som ska hända under kvällen  men vi får inte reda på vad. Egentligen spelar ingenting någon roll, förutom Marie Claire, enligt berättarjaget. Men vem är hon och vad finns det för koppling mellan henne och förberedelserna inför kvällen med Leffe och Maria?

För Marie Claire passar bra i alla årkurser på gymnasiet men jag har använt den mest i årskurs 1. Jag brukar dela upp den i två delar  eftersom första delen inbjuder till funderingar om de olika karaktärerna, innehållet i allmänhet och om fortsättningen.

Arbetsgången:

  • Läraren högläser de inledande 3 sidorna (fram till: ”…och jag visste hur lång tid förberedelserna skulle ta.”) och håller i ett inledande samtal kring det lästa.
  • Eleverna läser på egen hand till och med: ”Jag ville skratta eller gråta, men det kom inget skratt och inget gråt; det var något annat, jag visste inte vad.” Alla funderar först individuellt på frågorna till första delen.
  • Diskussioner i små grupper som läraren sen ”syr ihop” i helklass och ser till att alla kommer med synpunkter och funderingar.
  • Samma sak görs sedan med resten av novellen.

Exempel på frågor:  För Marie Claire – frågor