Silvervägen (Stina Jackson): Fyrhörningar, boksamtal och skrivuppgift inför NP, åk1

Förra läsårets gemensamma läsning av Silvervägen:

1. Under läsningens gång så varvade vi muntliga diskussioner och fyrhörningar med kortskrivande. Förslag på fyrhörning efter några inledande kapitel:

Vilken av karaktärerna tycker du hittills har varit mest intressant att läsa om? Vem tycker du hittills verka mest ”skum”, misstänkt? En namngiven karaktär i tre olika hörn och ett eget förslag i den fjärde. Först småpratar varje hörn om varför de valt just det hörnet och sen lyssnar man på de övriga.

Allteftersom kan flera fyrhörningar läggas in när det passar. Dessa fungerar bra som igångsättning då alla kan få ta ställning, motivera, förklara eller bara kommentera delar av innehållet.

2. Boksamtal efter avslutad läsning. Ytterligare frågor kom naturligtvis upp under samtal, eleverna formulerade en del egna frågor men vi hade några avslutande som vi jobbade med i grupp och sedan gemensamt.

3. Skrivuppgift med tanke på det kommande NP i svenska för åk.1. Jag valde temat ”Ensamhet” eftersom det var något vi inte hade diskuterat så mycket i boksamtalen. På så sätt fick eleverna koppla skrivuppgiften till romanen de nyss läst.

Att använda graphic novels i undervisningen

Gästbloggare: Två lärarstudenter på Luleå Gymnasieskola (21/22)

 

Att arbeta med serieromaner/ graphic novels i Svenskämnet

I dagens digitaliserade samhälle möter man olika texttyper, berättarstilar, information och media i stort sett varje dag. Denna information tar inte enbart from av text på papper eller på en skärm utan det tar även visuell form. En snabb googling av vilka färdigheter som anses de vitala för att klara sig i framtidens samhälle, så kallat “21st century skills”, leder en till en ganska omfattande Wikipedia artikel. Dessa “21 century skills” omfattar tre primära kategorier:

  • Innovativa färdigheter
  • Digital litteracitet
  • Karriärs och livsfärdigheter

Det är den andra kategorin (digital litteracitet) som detta arbete har haft fokus på. Våra elever lever i en värld där de SMS:ar, tweetar, skickar bilder till varandra. Rättare sagt, de lever i ett multimodalt samhälle där de använder sig av både text och bild för att skapa och förmedla information mellan varandra. Detta i sin tur snarlikt det sätt som graphic novels (sv: serieromaner) använder text och bild för att förmedla mening, vilket är det vi har arbetat med.

Vilka är vi då?

Vi heter Rasmus och Julia och har studerat till gymnasielärare med inriktning svenska och engelska vid Luleå Tekniska Universitet. Det arbete som detta inlägg handlar om var ett projekt som vi genomförde hos en grupp som gick första året på gymnasiet under vår avslutande VFU-period på kv. Hackspetten tillsammans med Maria Öhman.
Varför valde vi att arbeta med graphic novels?

Under tiden då vi studerade engelska mötte stötte vi på begreppet multimodalitet för första gången. Detta var något som jag (Rasmus) blev ganska intresserad av och valde att skriva min C-uppsats om detta. Två intressanta resultat från den studien var först att eleverna uppskattade formatet men också att eleverna ansåg att det var lättare att förstå dialoger. En deltagare uttryckte att eftersom man får en bild av karaktärerna så blir det lättare att applicera en röst till de olika karaktärerna. Detta i sin tur gör att det blir lättare att skapa en relation till bokens karaktärer och en djupare förståelse för handlingen.

Vidare var syftet att arbeta med serieromanerna för att eleverna skulle få verktyg, i form av analysförmåga och begrepp, för att kunna analysera bilder och text. Med detta ville vi även arbeta för att utveckla kunskapen om muntlig kommunikation (genom diskussioner av innehållet) som kommer hjälpa för vidare studier, ett framtida arbete eller att navigera sig i det multimodala samhället som eleverna möter varje dag.

Innan vi börjar vår genomgång av arbetet kan det vara bra att lyfta och bemöta kritik och några argument mot graphic novels i klassrummet.

 

Myt: Det är inte riktig litteratur

Svar: Faktum är att graphic novels har inte visat någon negativ inverkan på vad elever får ut av att läsa litteratur. Graphic novels bidrar till ökad förståelse av symbolism, miljön som boken utspelar sig i, karaktärer och handlingen. De färdigheter som krävs för att kunna läsa graphic novels utvecklar de förmågor som läroplanen anser vara centrala för god läsförståelse.

 

Myt: graphic novels är inte tillräckligt intellektuellt

 

Svar: Att binda samman text och bild för att skapa mening kräver en mycket väl utvecklad bildlitteracitet. Texten i samspel med bilderna gynnar slutledningsförmågan och kritiskt tänkande. Graphic novels kan skapa goda förutsättningar för goda boksamtal.
Vad gjorde vi?

Introduktion:

Innan vi började arbeta med serieromanerna gjorde vi en planering där vi valde ut vilka verk vi ville arbeta med, samt hur vi ville arbeta. Det som var viktigt inledningsvis för arbetet med serieromanerna var att skapa en förståelse för hur man läser dem samt vilka termer som ofta används i samband med serieromaner. Eleverna hade två lektioner i veckan, vilket innebar att den första lektionen ägnades åt att introduceras till det nya verket, och sedan börja på uppgiften under den lektionen, eller fortsätta med arbetet under den andra lektionen. När eleverna diskuterade så diskuterade de utifrån EPA modellen (Enskilt, par och alla). När det kom till punkten då alla skulle diskutera så fick eleverna tala fritt, och vi skrev upp deras svar och skapade en mind map.

 

Verk 1: Walking dead

I samband med läsningen för walking dead fick eleverna tillämpa de begreppen som de hade lärt sig under introduktionen för projektet. Först fick de läsa individuellt, och anteckna medan de läste. Sedan fick de diskutera sina första intryck, begrepp och förväntningar inför arbetet med serieromanerna. Eleverna fick även diskutera verket utifrån diskussionsfrågor som innefattade analys av karaktärer, dialog, bilder utifrån elevernas egna förståelse av verket.

 

Verk 2: The arrival

The arrival som text är en serieroman utan någon skriven text, som enbart består av bilder. Liknande upplägget för tidigare uppgift så fick eleverna läsa igenom texten först. Till detta verk fick eleverna i uppgift att skriva sin egna text passande till bilderna. De fick alltså tolka bilderna utifrån sin egna förståelse och skriva en kortare text.

 

Verk 3: Persepolis

Till persepolis fick eleverna läsa igenom de angivna sidorna i verket (ett kortare utdrag) och sedan diskutera. Sedan blev eleverna indelade i mindre grupper där de fick som uppgift att rita sina egna serieromaner utifrån. Efter deras serier var klara fick de presentera serierna och förklara för varandra i tvärgrupper.
Verk 4: Yummy

Till yummy fick eleverna först läsa ett kortare utdrag ur texten och sedan diskutera, liksom tidigare verk. Efter detta fick eleverna välja en låt och förklara varför de hade valt den, i samband med utdraget som de läst.

 

Några avslutande tankar efter projektet:

Att arbeta med serieromaner är ett superintressant sätt att arbeta med litteratur i klassrummet. Många klassiker som Mary Shelleys Frankenstein och Shakespeares verk finns i serieromansformat. Men det kan vara bra att ha i åtanke att de färdigheter som krävs för att läsa serieromaner inte är exakt samma som för traditionella kapitelböcker. Därför är serieromanerna inte ett lättare alternativ.

The Arrival var ett mycket intressant verk att arbeta med då den enbart består av bilder. Men genom bildlitteracitet läser man bokens bilder som en berättelse om emigration. Författaren till The Arrival, Shaun Tan, anser att det skrivna ordet agerar som en magnet mot läsarens uppmärksamhet och att läsare ofta sträcker sig efter den skrivna förklaringen till händelser och accepterar denna version utan att kritiskt granska den. I en bok som saknar ord är det betydligt mer subjektivt att tolka händelserna i boken.

En lärdom som vi observerade efter arbetets gång som vi vill passa på att skicka vidare är att om ni vill testa arbeta med serieromaner kan det vara bra att kanske välja två eller tre verk och arbeta mer ingående i de verken. Men en sak som var uppenbar var att serieromaner är ett sätt att arbeta med litteratur som engagerar elever samtidigt som det strider mot elevernas bild om vad litteratur ska vara. Som med allt i livet så kommer inte alla att uppskatta denna texttyp, men det kan vara en riktig livlina till vissa elever som av olika anledningar tappat sin läsvana.

 

Katarina Wennstam

I samband med förra årets arbete kring Sexstrejken (åk 1) och Fettpärlan (åk 3) upptäckte jag ett stort behov av att våga diskutera mäns våld mot kvinnor. Därför valde jag inför årets bokcirkel i trean att använda mig av olika spänningsromaner av Katarina Wennstam. Hennes romaner fokuserar mycket kring detta komplexa, brännheta och inte alltid så enkla ämne ur olika perspektiv. Dessutom blottar hon ofta svagheter i vårt juridiska rättssystem gällande denna typ av brott.

Efter att ha kort presenterat de utvalda böckerna fick eleverna välja titel och därefter bilda läsgrupper där de fick göra en läsplanering. Lektionerna varvades sedan mellan lästid, diskussioner i tvärgrupper och stöttande samtal i egna läsgrupper. Trots Wennstams rika, ibland snåriga persongallerier så fanns en nerv i hennes böcker som behöll elevernas intresse. Dock rekommenderas gemensamma tankekartor inledningsvis för att underlätta läsningen. Samtalen visade både starkt engagemang och stor frustration. Att böckerna uppskattades vittnade en kollega om då hon hörde livliga diskussioner i korridoren kopplade till det lästa.

En debattartikel där ämnet skulle utgå från boken fick avsluta momentet, vilket blev ytterligare en ventil för att samla ihop alla tankar och åsikter som fanns hos eleverna.

De böcker som ingick:
Smuts (trafficking, sexköp)
Dödergök (kvinnomisshandel, heder)
Alfahannen (kändisskap, maktmissbruk, sexuella övergrepp)
Skuggorna (kvinnovåld, hämnd, ”folkdomstolar”)
Skymningsflickan (sexuella övergrepp, droger, sociala medier).

Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet. Sexstrejken kapitel 1-4Sexstrejken kapitel 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken kapitel 21-34Sexstrejken 35-53Skrivuppgift SexstrejkenSexstrejken länkar

Brev till mannen (Kronlöf)

Förra helgen fick Luleås Bok och Bild besök av Bianca Kronlöf som debuterat med Brev till mannen. Författarens framträdande blev mycket emotionellt där både hon och stora delar av publiken föll i gråt av hennes engagemang och högläsning av brevet Till min ofödde son. Hennes budskap var tydligt; snälla, goda män –  våga bryt tystnaden och engagera er mot mäns våld och trakasserier mot kvinnor. Boken består av flertalet korta brev där det går alldeles utmärkt att välja ett eller ett par för högläsning och diskussion under en lektion. Förutom brevet Till min ofödde son finns andra starka brev som tål att nämnas och diskuteras: Till dig som tycker våldtäkt är fel, Till dig som köper sex och Till dig som aldrig.

På gymnasiekursen Svelit0 fick eleverna under hösten välja en individuell bok. Många elever valde självbiografier och i boksamtalen där elevernas egna frågor fanns med blev det starka samtal kring de kvinnliga elevernas gemensamma erfarenhet av att ha utsatts för sexuella trakasserier. Som avslutning fick eleverna läsa vad en manlig recensent skriver om Brev till mannen parallellt med att Kronlöfs förord lästes. De viktiga samtalen fördjupades och fortsatte utanför klassrummet.

 

Polcirkeln (Liza Marklund)

PolcirkelnNytt och spännande från Liza Marklund! Polcirkeln känns som en deckare som vi kommer att vilja läsa med eleverna på gymnasiet. När en bro i Piteå behöver restaureras hittas ett halshugget lik i ett av fundamenten. Allt pekar på att detta är Sofia – en tjej som varit försvunnen sedan 1979. Hon, tillsammans med 4 tjejkompisar, hade under gymnasietiden en bokcirkel – Polcirkeln – och det är där berättelsen tar sitt avstamp.

Vi får i olika kapitel lära känna Sofia, Birgitta, Carina, Agneta och Susanne som på många sätt är väldigt olika. Vi får följa med under deras gymnasietid, lära känna deras olika personligheter, familjerelationer och trevande efter kärlek och får också en inblick i hur livet ser ut för dem drygt 40 år senare.

Liket som hittas gör såklart att frågetecknen kring Sofias försvinnande tar ny fart. Vem var egentligen kär i vem? Vet någon mer än någon annan vad som verkligen hände och talar alla sanning? Hade amerikanarna på robotbasen något med försvinnandet att göra? Eller Wiking – som numer är chef inom polisen och som under gymnasietiden var tjejernas span? Norrbotten är levande, inbjudande och en perfekt fond till allt som händer och hände för länge sen. Nu ser vi fram emot del två i den utlovade trilogin.

Bokcirklar i kombination med hyllningstal

Under ett par år har jag i Svenska 3 kombinerat hyllningstal med bokcirkel. En del elever tycker att de aldrig kommit så djupt in i en bok som under detta arbete. Flera har även uttryckt att det känns lättare att hålla hyllningstal när du blir en karaktär i boken som hyllar en annan; ett slags teater som gör att du vågar ”spela ut”.

Jag försöker väcka intresse genom att inleda med att säga att vi ska resa jorden runt då författaren/händelserna representerar olika världsdelar, historiskt såväl i samtid.

 

 

 

Följande titlar har eleverna valt mellan:
En bön för de stulna av Jennifer Clement
No och jag av Delphine De Vigan
Vända hem av Yaa Gyasi
Vår älskade av Kamila Shamsie
Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Dödssynden av Harper Lee
Efter attentatet av Yasmina Khadra
Litet land av Gael Faye

När eleverna valt bok bildas grupper där alla läser samma. De börjar med att göra sina egna lässcheman utifrån givna veckor. Syftet med grupperna är dels att stötta varandra med innehållet, främst karaktärerna, dels att hjälpa varandra med hyllningstalen. ”En press” att följa lässtoppen brukar uppstå naturligt då man annars inte kan delta i gruppens diskussioner och ömsesidiga utbyten. Varje lektion får eleverna lästid, varannan så får de tid att samtala och varannan har jag genomgång/uppgifter kring retoriken. Vi ägnar även tid åt bildanalys då eleverna vid presentationen ska ha en bild som bakgrund som symboliserar innehållet.

Hyllningstalen som är fem minuter långa ska alltså vara från en karaktär i boken till en annan och talet ska innehålla tydliga händelser men också typiska karaktärsdrag hos de valda personerna.

Den bok som toppar i popularitet är En bön för de stulna där hyllningstalen nästan alltid slutar i tårar av glädje eller sorg beroende på talens innehåll. Det starka bokinnehållet av fattiga flickors utsatthet och kartellernas maktfullkomlighet i ett land som Mexiko chockar många då de ofta ser Mexiko som ett lockande turistland med bad och sol. Nästan alla ger det högsta betyg en bok kan få; bästa boken någonsin!

En sanning med modifikation (Sara Lövestam)

Under denna termin fick en klass på Teknikprogrammet och en klass som läser Svenska som andraspråk 1, där eleverna studerar på olika gymnasieprogram, möjlighet att träffa författaren Sara Lövestam. Eleverna hade inför besöket läst boken En sanning med modifikation. En mångbottnad roman som tar upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, livet som papperslös, trafficking men även värme, medmänsklighet och letandet efter sanningens olika skepnader. Då boken även är rik på ordspråk och idiomatiska uttryck så var det en tacksam ingång för sva-eleverna att arbeta med i ett jämförande perspektiv med sitt förstaspråk. Boken finns även som lättläst version under titeln Flicka försvunnen.

Under eftermiddagen fick vi lärare i svenska och svenska som andraspråk ägna oss åt fortbildning tillsammans med Lövestam inom områdena språk och grammatik, vilka hon brinner stort för. Hon lyckades på ett skickligt och engagerat vis inspirera oss lärare.

Ett klipp från SVT Norrbotten som dels intervjuade Sara Lövestam, dels eleven Emily Cwirzen (om länken krånglar googla på SVT Norrbotten Sara Lövestam)
Se här

Elevfrågor Frågor till Lövestam

Nordisk Fauna av Andrea Lundgren, två noveller i integrerade boksamtal


Novellerna Katten och Flickvännen av Andrea Lundgren

I ett samarbete mellan nyanlända elever och två gymnasieklasser (årskurs två på Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet) fick eleverna först läsa de två novellerna Katten och Flickvännen i sina respektive klasser. Därefter skedde boksamtal i tvärgrupper mellan eleverna. Samarbetet avslutades med att författaren Andrea Lundgren besökte eleverna för att berätta om sitt författarskap. Eleverna fick också möjlighet att diskutera och ställa frågor till novellerna, vilket uppskattades stort.

Andrea Lundgrens noveller Flickvännen och Katten tar upp intressanta och allvarliga ämnen med fascinerande kopplingar till djur. Novellerna öppnar för spännande samtal kring tolkningar och symboler.

Förslag på samtalsfrågor: Katten

Hugos intervju med Andrea Lundgren

Lisas intervju med Andrea Lundgren

 

Du föll och jag för dig (Stoltz)

Jakob och Frida går i årskurs 2 på gymnasiet. Frida är den skötsamma prästdottern och Jakob den lite mer strulige hockeykillen. De möts – och kan inte låta bli att dras till varandra även om de inser hur olika liv de lever. Mycket händer under läsåret, både i deras respektive familjer, i skolan och bland kompisarna. Den här romanen känns känslomässigt äkta och tar upp viktiga frågor som till exempel familjerelationer, vuxenblivande, alkohol- och drogproblematik, grupptryck och vänskap. Vi läste den med några elever i åk.2 på SA, EK och Språkintroduktionen, men den passar nog ännu bättre i åk.1 eftersom den till formen är en ganska typisk ungdomsroman och lätt att ta till sig. Titeln ingick i ett läsprojekt som också innefattade författarbesök så efter läsningen fick grupperna träffa Lina Stoltz som berättade både om sitt författarskap, om Du föll och jag för dig och om hur hennes skrivande funkar från idé till färdig text.

Förslag på samtalsfrågor Du föll del 1 och Du föll del 2

Avslutande boksamtal Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria)  Boksamtal

Skrivuppgift Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria) Helvetestratten