Nordisk Fauna av Andrea Lundgren, två noveller i integrerade boksamtal

Novellerna Katten och Flickvännen av Andrea Lundgren

Ett samarbete mellan nyanlända elever och två gymnasieklasser. (årskurs två på Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet)
Andrea Lundgrens noveller Flickvännen och Katten tar upp intressanta och allvarliga ämnen med fascinerande kopplingar till djur. Novellerna öppnar för spännande samtal kring tolkningar och symboler. Det blev också väldigt intressant samtal när eleverna jämförde de olika novellerna.
Förslag på samtalsfrågor: Novellen Katten av Andrea Lundgren

 

 

 

Vår älskade (Shamsie)

Vår älskade kan beskrivas som en Antigone i vår tid. Tragedins slut är såklart oundvikligt, men resan dit är både vacker, smärtsam och tänkvärd. I London bor de föräldralösa syskonen Isma, Aneeka och Parvais. Juridikstudier i USA, vardagslunken i London, ovissheten kring faderns död (jihadist och Guantanamo-fånge), en omöjlig kärlekshistoria och en komplicerad situation för den brittiske (och muslimske) inrikesministern Karamat Lone och hans närmaste – där har ni några av intrigerna i berättelsen. Som läsare får vi oss en funderare kring medborgarskap, lojalitet, rättigheter och skyldigheter, människosyn och vad som kan vara risken med att vara en ”GM” (googlande muslim). De fem huvudkaraktärerna får var sin del i boken vilket gör det spännande och ger mer djup åt berättelsen.

Den här romanen kan med fördel användas ämnesövergripande där både samhällskunskap, psykologi, svenska och religion kommer med i diskussionerna. Vi väntar på en klassuppsättning så vi kan använda den i helklass!

Sexstrejken (Hellberg)

Från Lysistrate till det svenska gymnasiet mitt i me too – rörelsens tidevarv. Detta är en viktig bok som har mycket att säga till dagens gymnasieungdomar och alla de vuxna som finns i deras närhet. Romanen handlar egentligen inte alls om sexstrejken som sådan – utan om att bestämma sig för var man står, vad man tycker och att ha modet att stå upp för sin åsikt och säga ifrån. Den handlar också om att lyssna på unga tjejer, och även killar, som inte accepterar en vardag full av råa sexistiska tilltal, meddelanden och bilder i klassrum, på fritiden och i telefonerna.

Majken har fått nog. I elevrådet presenterar hon sin idé om en sexstrejk, som förhoppningsvis ska få alla att ta tag i den råa jargongen som finns mellan ungdomarna, och särskilt mot tjejerna. Men hon är beredd på protester och mothugg. Kommer bästisarna Belle och Vilda att stötta henne fullt ut? Varför ändrar Belle sin uppfattning helt plötsligt när något  Hur kommer detta att tas emot av alla populära tjejer på skolan? Av killarna? Av den som alla ser upp till – Lukas? Skulle en sådan här aktion kunna sprida sig till andra gymnasieskolor och vad kommer skolledningen att göra? Frågorna är många, engagemanget är starkt och ärligt och motståndet blir som väntat hårt.

Denna roman kan läsas av både tjejer och killar, förslagsvis i åk.1 på gymnasiet, förutsatt att den presenteras på rätt sätt. Språket är lätt och innehållet är aktuellt. Vi återkommer med mer material när biblioteket har fått in den i klassuppsättning.

Innehållet kan också kopplas till Forum för levande historias arbetsmaterial om civilkurage – om att våga säga ifrån och inte bara titta på. På Norrbottens museum anordnas kostnadsfria workshops hela läsåret kring detta (”Spelar roll – en utställning om de som ser på och de som griper in”), men man kan också hitta material i länken nedan:

https://www.levandehistoria.se/klassrummet/spelar-roll

Never Let Me Go (Ishiguro)

Temat, organdonation, i Ishiguros dystopi Never Let Me Go fångade verkligen mina två ekonomitreor däremot var det långsamma berättartempot en utmaning för flera av dem. Vi får följa Kathy när hon minns tillbaka olika händelser och personer som korsat hennes väg fram till att hon är i 30-årsåldern. Kathy och hennes vänner Ruth och Tommy växer upp som kloner på ett internat med syfte att donera organ som vuxna. När mina elever fick upp ögonen för vilka de är och syftet med deras liv väcktes många etiska frågor som exempelvis människovärde, tvångssterilisering och klasskillnader. Vi arbetade med flera lässtopp där eleverna fick frågor att diskutera. Vid ett tillfälle fick de göra ett venndiagram för att synliggöra likheter och     skillnader mellan de tre vännerna.

Till ett annat tillfälle hade jag delat in dem i de tre karaktärerna där de fick närläsa sin person och sedan sitta i tvärgrupper och diskutera olika händelser utifrån sitt perspektiv. Vi valde även att se ett par avsnitt från den filmatiserade versionen för att leta skillnader och diskutera orsaker till dessa. Avslutande uppgifter blev dels elevledda boksamtal där de spelade in sina samtal med frågor som de till största del själva producerat. Dels en skrivuppgift där de blev tillfrågade experter i ett framtida Sverige där organbristen var skriande stor orsakad av krig. Några gick vidare med själva temat och höll argumenterande tal kring organdonation. Andra ville läsa fler böcker på temat men även frågor där personer hamnar i koma och de beslut som ibland måste tas. Att hela de levande (de Kerangal) och Jag är här (Avit) var två böcker som några valde som individuell läsning.

Boksamtalsfrågor
Utlåtande skrivuppgift

Störst av allt (Persson Giolito)

Gästbloggare: Maria Bunkhamnung

Under fem veckors tid har jag som lärarstudent fått följa med min handledare Ulla och hennes tredjeårselever på resan genom boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. En vuxenroman som skildrar den unga flickan Majas tankar då hon ställs inför rätta som anklagad för en skolskjutning på gymnasieskolan i Djursholm. En gripande berättelse som kastar en mellan Majas rättegång och hennes liv innan denna katastrofala händelse inträffar. Malin Persson Giolito berättar Majas berättelse genom denna unga flickas ögon och vi får följa hennes tankar fram till dagen då domen faller.

Jag kom till denna klass strax efter att de börjat läsa Störst av allt men slungades snabbt in i bokens gripande berättelse och jag kunde inte förmå mig att lägga undan boken efter att jag passerat dagens lässtopp. Tillsammans med min handledare och en klasskamrat från lärarutbildningen har vi haft boksamtal i mindre grupper efter varje lässtopp samt en examinerade uppgift där vi diskuterat boken tillsammans. Frågorna som användes under boksamtalen var konstruerade utifrån vad eleverna ville tala om, men även vad vi som lärare och lärarstudenter ansåg som bra ämnen att diskutera om. Utöver detta har vi även diskuterat lässtrategier där vi från universitet fått presentera hur vi går tillväga för att bäst arbeta med en bok utifrån personliga erfarenheter. Jag har fått följa denna process från början till slut där eleverna skrivit en skriftlig examination i form av en argumenterade text där de framfört om de vill döma Maja eller om hon ska bli frikänd. Resultatet blev att 21 elever ville fria Maja och 3 ville fälla henne. I en avslutande rangordningsuppgift där eleverna gruppvis fick rangordna sex personer från mest skyldig till minst skyldig så placerades Sebastian (Majas pojkvän) som mest skyldig av fem grupper och Sebastians pappa som mest skyldig av en grupp. Fyra grupper ansåg att Majas bästa vän Amanda var minst skyldig och en grupp tyckte Majas föräldrar var minst skyldig. Sammanfattningsvis rådde stor samsyn i klassen.

I och med att jag även fått följa med på resan genom boken Processen även den av Malin Persson Giolito (finns publicerad här på bloggen) i en annan klass har jag verkligen fått upp ögonen för författaren och ser fram emot att se den serie som kommer släppas på Netflix i april som är baserad på boken Störst av allt. 

Boksamtalsfrågor Störst av allt

Processen (Persson Giolito)

Har ni upptäckt Bonnier Bookery än? Förlaget som ger ut kortromaner som även ges ut i eboks och ljudformat. För ett år sedan kom de första titlarna. Målsättningen är att ge ut 25 böcker per år. Processen av Malin Persson Giolito är en av dem. Den utspelar sig i efterdyningarna av det stora terrorattentatet då alla är skakade, så även polisen. Varje namn som dyker upp blir intressant när det gäller rikets säkerhet. Youssef K är en av dem som, oväntat och chockartat, får strålkastarljuset på sig. Poliserna kliver in på universitetsbiblioteket där den juridikstuderande Youssef K sitter. Helt plötsligt är han gripen, därefter anhållen och misstänkt för, ja vadå? Poliserna säger vagt något om att hans namn finns i några register. Han sitter  fast i en mardröm som bara blir värre för var dag. När allt är över säger en polis i förtroende till en åklagare ”Du vet hur det är… Det är så jävla krångligt allt det där. Vem kan egentligen hålla reda på vem som är vem och vem som tycker vad i de där regionerna där alla verkar vilja döda varandra?” När allt är över är flera människors liv förstörda för all framtid. Vem bär skulden? Både titel och huvudpersonens namn är en flirt till en annan man som blir anklagad för ett brott han inte känner till. Visst finns det kopplingar till Kafka och hans Processen. Kafkaartat på många sätt. Det är så jag tänker jobba med den. I en tvåa där jag precis introducerat Modernismen. Boken finns i klassuppsättning och är bokad till eleverna om en vecka. Nu återstår att klura på hur jag ska arbeta med den. Spännande!

Silvervägen (Stina Jackson)

Silvervägen av Stina Jackson är en spänningsroman som utspelar sig i det fiktiva Glimmersträsk i Västerbotten. Idén till romanen säger författaren att hon fått från den så kallade Highway of tears i Canada, där flera kvinnor har försvunnit spårlöst de senaste 40 åren. I Jacksons roman är det Lina, Lelles 17-åriga dotter, som försvunnit för tre år sedan och Lelles vardag består bokstavligen av att leta efter henne längs efter och i närheten av Silvervägen. Meja, en annan 17-åring, kommer till orten med sin mamma och deras levnadsöden – tillsammans med flera andra – korsas och ställs på prov när ytterligare en tjej från trakten försvinner. Miljöer och karaktärer från norra Sveriges inland fascinerar läsaren boken igenom och blir aldrig förutsägbara eller stereotypiska. Att denna titel i skrivande stund ligger etta på pockettoppen är inte svårt att förstå! 

Jag har jobbat med Silvervägen i åk.2 på SA men den verkar fungera bra i olika årskurser på olika slags program och för både tjejer och killar. Några förslag på hur man kan jobba med den finns i länken.

Silvervägen-arbetsgång

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Damaskus Sölvesborg (Per Nilsson)

” – Hallå! Var är ni? Kom fram nu. Hennes farsa har lovat att han inte ska skära halsen av dig. Ni kan sluta gömma er och komma fram nu! ” Boken börjar med det som händer i slutet och gör läsaren nyfiken på vad som har hänt.
Boken handlar om Leo från Sölvesborg och Nour från Damaskus. De går i samma klass på gymnasiet men har aldrig pratat med varandra. Leo och Nour hamnar i samma grupp under en klassföreståndardag. De går vilse och hamnar i en väldigt svår situation.
Samtalen mellan Leo och Nour handlar om viktiga livsfrågor  i skuggan av den tilltagande rasismen i samhället.
Damaskus Sölvesborg är en lågmäld men också spännande bok om utsatthet, om att inte vara som alla andra och om möten som kan förändra ens liv.
Boken passar bra för gemensam eller individuell läsning från årskurs 7 och uppåt.

Vi kommer snart hem igen (Bab Bonde och Bergting)

Gästbloggare: Elin Isaksson

Jag har under de senaste veckorna jobbat med boken Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting.

Boken är en grafisk roman som belyser fem judars historier under andra världskriget. En bok som jag fick ett väldigt positivt bemötande från mina nyanlända elever. Historierna fokuserar på dessa individers resa från det första mötet med nazismen, deras svårigheter i ghettot och koncentrationslägren till kort om deras liv i Sverige idag.

När jag skulle börja planera inför arbetet med denna bok funderade jag en hel del på vilka infallsvinklar jag skulle ha eftersom det finns mängder att välja mellan. Färgerna, bild i samspel med dialog och berättarperspektiv har en stor betydelse eftersom det skiljer sig ifrån en vanlig roman därmed la jag fokus där. Samhällsperspektivet och att kunna koppla till det vi vet idag var också ett stort fokusområde. Eleverna kunde ta till sig innehållet på ett annat sätt då det inte var textmängden som styrde utan själva innehållet och budskapet, därmed fick vi tiden för att jobba med läsförståelsen.

Jag ville att eleverna skulle få ett bredare perspektiv och utveckla sin läsförståelse i förståelsen från dåtid till nutid och sedan hur vår framtid kan se ut för att utveckla sina analysförmågor. Detta blev en utgångspunkt till en film som eleverna skulle skapa individuellt. De skulle välja ett tema som togs upp i boken, exempelvis samhälle sedan valde de ett perspektiv. Vad har vi lärt oss från tidigare misstag, vad bör vi vara medvetna om i dagens samhälle och vad behöver vi göra för att förbättra våra samhällen. Eleverna skapade intervjufrågor utifrån sitt tema som sedan skulle ställas till en klasskamrat eller någon annan person utanför. De skulle sedan tolka och hitta kärnan i intervjun och sedan producera en film genom Adobe Spark. Vi jobbade också med källkritik och alla bilder och kortfilmer är tagna från Pixabay.com.

Detta utmynnade i fantastiska filmer där eleven tänkte till på vilken påverkan vi har på världen. Länkar här till en av de fina filmerna mina elever skapat.