Du föll och jag för dig (Stoltz)

Jakob och Frida går i årskurs 2 på gymnasiet. Frida är den skötsamma prästdottern och Jakob den lite mer strulige hockeykillen. De möts – och kan inte låta bli att dras till varandra även om de inser hur olika liv de lever. Mycket händer under läsåret, både i deras respektive familjer, i skolan och bland kompisarna. Den här romanen känns känslomässigt äkta och tar upp viktiga frågor som till exempel familjerelationer, vuxenblivande, alkohol- och drogproblematik, grupptryck och vänskap. Vi läste den med några elever i åk.2 på SA, EK och Språkintroduktionen, men den passar nog ännu bättre i åk.1 eftersom den till formen är en ganska typisk ungdomsroman och lätt att ta till sig. Titeln ingick i ett läsprojekt som också innefattade författarbesök så efter läsningen fick grupperna träffa Lina Stoltz som berättade både om sitt författarskap, om Du föll och jag för dig och om hur hennes skrivande funkar från idé till färdig text. Ett särskilt inlägg om besöket och diskussionsfrågorna kommer snart.

Sexstrejken (Hellberg)

Från Lysistrate till det svenska gymnasiet mitt i me too – rörelsens tidevarv. Detta är en viktig bok som har mycket att säga till dagens gymnasieungdomar och alla de vuxna som finns i deras närhet. Romanen handlar egentligen inte alls om sexstrejken som sådan – utan om att bestämma sig för var man står, vad man tycker och att ha modet att stå upp för sin åsikt och säga ifrån. Den handlar också om att lyssna på unga tjejer, och även killar, som inte accepterar en vardag full av råa sexistiska tilltal, meddelanden och bilder i klassrum, på fritiden och i telefonerna.

Majken har fått nog. I elevrådet presenterar hon sin idé om en sexstrejk, som förhoppningsvis ska få alla att ta tag i den råa jargongen som finns mellan ungdomarna, och särskilt mot tjejerna. Men hon är beredd på protester och mothugg. Kommer bästisarna Belle och Vilda att stötta henne fullt ut? Varför ändrar Belle sin uppfattning helt plötsligt när något  Hur kommer detta att tas emot av alla populära tjejer på skolan? Av killarna? Av den som alla ser upp till – Lukas? Skulle en sådan här aktion kunna sprida sig till andra gymnasieskolor och vad kommer skolledningen att göra? Frågorna är många, engagemanget är starkt och ärligt och motståndet blir som väntat hårt.

Denna roman kan läsas av både tjejer och killar, förslagsvis i åk.1 på gymnasiet, förutsatt att den presenteras på rätt sätt. Språket är lätt och innehållet är aktuellt. Vi återkommer med mer material när biblioteket har fått in den i klassuppsättning.

Innehållet kan också kopplas till Forum för levande historias arbetsmaterial om civilkurage – om att våga säga ifrån och inte bara titta på. På Norrbottens museum anordnas kostnadsfria workshops hela läsåret kring detta (”Spelar roll – en utställning om de som ser på och de som griper in”), men man kan också hitta material i länken nedan:

https://www.levandehistoria.se/klassrummet/spelar-roll

Never Let Me Go (Ishiguro)

Temat, organdonation, i Ishiguros dystopi Never Let Me Go fångade verkligen mina två ekonomitreor däremot var det långsamma berättartempot en utmaning för flera av dem. Vi får följa Kathy när hon minns tillbaka olika händelser och personer som korsat hennes väg fram till att hon är i 30-årsåldern. Kathy och hennes vänner Ruth och Tommy växer upp som kloner på ett internat med syfte att donera organ som vuxna. När mina elever fick upp ögonen för vilka de är och syftet med deras liv väcktes många etiska frågor som exempelvis människovärde, tvångssterilisering och klasskillnader. Vi arbetade med flera lässtopp där eleverna fick frågor att diskutera. Vid ett tillfälle fick de göra ett venndiagram för att synliggöra likheter och     skillnader mellan de tre vännerna.

Till ett annat tillfälle hade jag delat in dem i de tre karaktärerna där de fick närläsa sin person och sedan sitta i tvärgrupper och diskutera olika händelser utifrån sitt perspektiv. Vi valde även att se ett par avsnitt från den filmatiserade versionen för att leta skillnader och diskutera orsaker till dessa. Avslutande uppgifter blev dels elevledda boksamtal där de spelade in sina samtal med frågor som de till största del själva producerat. Dels en skrivuppgift där de blev tillfrågade experter i ett framtida Sverige där organbristen var skriande stor orsakad av krig. Några gick vidare med själva temat och höll argumenterande tal kring organdonation. Andra ville läsa fler böcker på temat men även frågor där personer hamnar i koma och de beslut som ibland måste tas. Att hela de levande (de Kerangal) och Jag är här (Avit) var två böcker som några valde som individuell läsning.

Boksamtalsfrågor
Utlåtande skrivuppgift

Ta det som en man (Nessvold)

Hjälp! Jag är en man! Så uttrycker sig Hampus Nessvold i Ta det som en man. I boken tar han upp manlighet, sexmisslyckanden, bögskräck, rädslan att inte passa in med en blandning av allvar och humor. Korta självbiografiska textavsnitt kring olika teman där varje kapitel avslutas med Tänk efter själv där läsaren får en chans att reflektera. Det möjliggör för lärare att arbeta med dessa viktiga frågor t.ex.  mellan två moment då själva stoffet inte tar lång tid att läsa, varför inte högläsa, för att sedan lägga tiden på diskussioner. Han har även spelat in ett soundtrack till boken som går att streama från nätet. Nessvold genomför just nu en rikstäckande turné där ingen mindre än Mia Skäringer står för regi. I fredags mötte han publiken i Luleå.

Störst av allt (Persson Giolito)

Gästbloggare: Maria Bunkhamnung

Under fem veckors tid har jag som lärarstudent fått följa med min handledare Ulla och hennes tredjeårselever på resan genom boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. En vuxenroman som skildrar den unga flickan Majas tankar då hon ställs inför rätta som anklagad för en skolskjutning på gymnasieskolan i Djursholm. En gripande berättelse som kastar en mellan Majas rättegång och hennes liv innan denna katastrofala händelse inträffar. Malin Persson Giolito berättar Majas berättelse genom denna unga flickas ögon och vi får följa hennes tankar fram till dagen då domen faller.

Jag kom till denna klass strax efter att de börjat läsa Störst av allt men slungades snabbt in i bokens gripande berättelse och jag kunde inte förmå mig att lägga undan boken efter att jag passerat dagens lässtopp. Tillsammans med min handledare och en klasskamrat från lärarutbildningen har vi haft boksamtal i mindre grupper efter varje lässtopp samt en examinerade uppgift där vi diskuterat boken tillsammans. Frågorna som användes under boksamtalen var konstruerade utifrån vad eleverna ville tala om, men även vad vi som lärare och lärarstudenter ansåg som bra ämnen att diskutera om. Utöver detta har vi även diskuterat lässtrategier där vi från universitet fått presentera hur vi går tillväga för att bäst arbeta med en bok utifrån personliga erfarenheter. Jag har fått följa denna process från början till slut där eleverna skrivit en skriftlig examination i form av en argumenterade text där de framfört om de vill döma Maja eller om hon ska bli frikänd. Resultatet blev att 21 elever ville fria Maja och 3 ville fälla henne. I en avslutande rangordningsuppgift där eleverna gruppvis fick rangordna sex personer från mest skyldig till minst skyldig så placerades Sebastian (Majas pojkvän) som mest skyldig av fem grupper och Sebastians pappa som mest skyldig av en grupp. Fyra grupper ansåg att Majas bästa vän Amanda var minst skyldig och en grupp tyckte Majas föräldrar var minst skyldig. Sammanfattningsvis rådde stor samsyn i klassen.

I och med att jag även fått följa med på resan genom boken Processen även den av Malin Persson Giolito (finns publicerad här på bloggen) i en annan klass har jag verkligen fått upp ögonen för författaren och ser fram emot att se den serie som kommer släppas på Netflix i april som är baserad på boken Störst av allt. 

Boksamtalsfrågor Störst av allt

Silvervägen (Stina Jackson)

Silvervägen av Stina Jackson är en spänningsroman som utspelar sig i det fiktiva Glimmersträsk i Västerbotten. Idén till romanen säger författaren att hon fått från den så kallade Highway of tears i Canada, där flera kvinnor har försvunnit spårlöst de senaste 40 åren. I Jacksons roman är det Lina, Lelles 17-åriga dotter, som försvunnit för tre år sedan och Lelles vardag består bokstavligen av att leta efter henne längs efter och i närheten av Silvervägen. Meja, en annan 17-åring, kommer till orten med sin mamma och deras levnadsöden – tillsammans med flera andra – korsas och ställs på prov när ytterligare en tjej från trakten försvinner. Miljöer och karaktärer från norra Sveriges inland fascinerar läsaren boken igenom och blir aldrig förutsägbara eller stereotypiska. Att denna titel i skrivande stund ligger etta på pockettoppen är inte svårt att förstå! 

Jag har jobbat med Silvervägen i åk.2 på SA men den verkar fungera bra i olika årskurser på olika slags program och för både tjejer och killar. Några förslag på hur man kan jobba med den finns i länken.

Silvervägen-arbetsgång

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Damaskus Sölvesborg (Per Nilsson)

” – Hallå! Var är ni? Kom fram nu. Hennes farsa har lovat att han inte ska skära halsen av dig. Ni kan sluta gömma er och komma fram nu! ” Boken börjar med det som händer i slutet och gör läsaren nyfiken på vad som har hänt.
Boken handlar om Leo från Sölvesborg och Nour från Damaskus. De går i samma klass på gymnasiet men har aldrig pratat med varandra. Leo och Nour hamnar i samma grupp under en klassföreståndardag. De går vilse och hamnar i en väldigt svår situation.
Samtalen mellan Leo och Nour handlar om viktiga livsfrågor  i skuggan av den tilltagande rasismen i samhället.
Damaskus Sölvesborg är en lågmäld men också spännande bok om utsatthet, om att inte vara som alla andra och om möten som kan förändra ens liv.
Boken passar bra för gemensam eller individuell läsning från årskurs 7 och uppåt.

Martin (Naumann)

  • Novellen Martin som ingår i Cilla Naumanns novellsamling Kulor i hjärtat (8 berättelser) är en gripande berättelse om Martin som känt klasskompisen och berättarjaget sedan dagis, men som sedan länge är mobbad av alla i klassen. De har nyss börjat sjuan och har åkt på klassresa.

”Och när bussen svänger av ut mot motorvägen är Martins packning på väg att bli ännu större och fetare för varje meter som hjulen rullar och hela bussen är upptagen med Martins svällande grejor. ’Vad har du meeeeeed dig, Martin? Vad har du dääär och vad har du dääär? Vad har mamma lagt iiiiii åt dig?’

Det här är en novell om den oförklarliga mobbningen som många inte förstår men ändå accepterar, och  heller inte gör något för att förhindra förrän allt är för sent och det dåliga samvetet gör sig påmint. Det är en berättelse om flera förlorare, om att tyst hålla med, om att säga ifrån och börja på nytt. Enkel, trovärdig (tyvärr) och tänkvärd i många plan.

 

Jag, En (David Levithan)

I Jag, En får vi lära känna En som byter kropp med en jämnårig människa varje natt 24:00. En har gjort detta så långt hen kommer ihåg och är nu 16 år gammal. Geografiskt håller En sig i USA, men kan alltså vara olika slags tjejer och killar med helt olika förutsättningar och livsvillkor beroende på vilken kropp En hamnar i. Det finns en slags minnesbank som En kan ta kontakt med för att få lite information om personen för dagen, men det mesta får tas som det kommer. Låter detta överdrivet eller märkligt? ja, kanske, men som läsare köper man allt och funderar över helt andra saker än hur det hela går till rent konkret.

Allt kring Ens situation ställs på sin spets när En vaknar upp som Justin (romanens första kapitel). Justins flickvän heter Rhiannon och En känner ganska snabbt att hon är speciell. Rhiannon å sin sida får uppleva en av de bästa dagarna hon någonsin haft med Justin… Nu måste En tänka ut ett sätt att få träffa Rhiannon igen! Identitet, sexualitet, klass, kön, vänskap, kärlek, samhällsproblem och relationer är bara några av många ämnen som kommer upp under alla de dagar vi får följa EN.

I en åk.1 på samhällsprogrammet jobbade vi så här:

  1. Kortskrivande: Har människan en själ?
  2. Diskussion i mindre grupp: Vad tror du det är som gör att vi blir kära i en speciell person? Utseende? Egenskaper? Annat? Vad är viktigt i ett bra förhållande?
  3. Alla lånar var sin bok på biblioteket där Jag, En finns i klassuppsättning.
  4. Jag presenterar En lite kort och läser högt de första sidorna i boken.
  5. Jag delade in romanen i 4 delar (s.7-36, 37-118, 119-218, 219-336) eftersom det var 4 veckor vi hade till förfogande. En gång i veckan hade vi först diskussioner i smågrupper och i helgrupp, sen individuellt loggskrivande. Diskussionsuppgifter och loggfrågor finns i länken till powerpointen. Jag, En – diskussion och logg
  6. Som avslutning läste jag högt ur den andra boken – Rhiannons röst kring allt som händer – En annan, och nu väcks nya tankar kring hur allt fortsätter för Rhiannon och En.
  7. Vi såg trailern till filmen (Youtube)
  8. Det var tänkt att eleverna skulle få en avslutande skrivuppgift, men den här gången räckte inte tiden till eftersom jullovet kom emellan.