Läsning på olika sätt

Högläsning

Lärarhögläsning öppnar för en  gemensam positiv läserfarenhet i klassen och är en uppskattad aktivitet oavsett årskurs. En dialogisk högläsning där eleverna kan ställa frågor och läraren kan uppmärksamma specifika iakttagelser under läsningen blir en levande modell för hur läsning kan gå till. Vid lärarhögläsningen kan läraren göra eleverna uppmärksamma på hur man till exempel kan använda lässtrategier, hur man kan läsa mellan raderna och göra kopplingar. Lärarhögläsningen gynnar alla elever i en klass men för den läsovana eleven blir den ett extra viktigt stöd och en viktig inspiration för att utveckla läsningen.

På Språkintroduktionen blir lärarhögläsningen  ett språkutvecklande redskap som  hjälper de sent anlända eleverna  att börja läsa böcker på svenska. Genom att följa med i egen bok så får eleven stöd i sin egen läsning när de lyssnar på hur orden uttalas samtidigt som de ser orden i texten. Lärarhögläsning som ger utrymme för spontana boksamtal utifrån elev- eller lärarfrågor öppnar för engagerade och delaktiga elever.

Variationer på lärarhögläsning:
1.Läraren läser inledningen i den gemensamma boken högt för klassen 1-2 lektioner.
Läsningen kan följas upp gemensamt med samtal om personer och händelser i bokens. Eleverna kan få några loggfrågor kring vad de tror kommer att hända eller någon tanke om personerna. Vi tycker att det här fungerar bra när vi vill vara säkra på att få en inkluderande start på läsningen av den gemensamma boken.
2. Vi använder oss också av författar- eller skådespelaruppläsningar av böcker som omväxling, det finns många som är suveränt bra.

Elevhögläsning i par eller smågrupper 
Eleverna behöver också få öva och utveckla sin egen högläsning. Den träningen gör bäst parvis eller i smågrupper. Den text som eleverna högläser kan var allt från den gemensamma boken till elevernas egna texter. Korta intränade textuppläsningar av till exempelvis dikter passar bra för läsning inför hela klassen.

Gemensam läsning
När hela klassen/gruppen läser samma bok skapas en gemenskap kring läserfarenheten som blir unik för den gruppen. Utifrån den gemensamma läserfarenheten kan samtal och skrivande lyftas in och ge utrymme  för elevernas  perspektiv och tolkningar av texten. Genom att alla elevers tankar synliggörs i samtal och skrivande utifrån texten så blir undervisningen meningsfull och engagerande för eleverna..

Individuell läsning
Elevens individuella läsning behöver utvecklas under hela skoltiden. Alla elever utvecklar sin läsning genom att bli sedda som läsare och utmanas som läsare utifrån sin nivå. För en ovan läsare är det viktigt att läraren hittar positiva ingångar till läsningen, följer upp läsningen och ger uppmuntrande stöd.

Omläsning
Omläsning av noveller, delar av böcker eller hela böcker. är ett viktigt pedagogiskt redskap för att närläsa texter, läsa mellan raderna och göra kopplingar. För ovana läsare är omläsning av hela eller delar av böcker ett bra stöd för att utveckla sin läsning. För att vi lärare ska vara väl förberedda inför boksamtal och ha boken/böckerna helt aktuella så läser vi ständigt om böcker.

Integrationsläsning
Det finns två mycket angelägna utvecklingsområden i dagens skola. Det ena är att förbättra elevernas läsförmåga, och i förlängningen deras skolresultat, och det andra är att öka integrationen mellan utrikesfödda och svenskfödda elever. Vi har under flera år kombinerat dessa två utvecklingsområden genom samarbete kring angelägen skönlitteratur där sent anlända elever fått möta svenskfödda elever i gemensamma boksamtal. För ungdomar som anländer till Sverige under sin tonårstid dröjer det mellan ett till fyra år innan de får börja i en svensk klass. Detta fleråriga utanförskap gör att de nyanlända blir oerhört ensamma under viktiga år då de ska skapa sig en helt ny identitet i sitt liv i ett helt nytt land. De integrerade boksamtalen med sina autentiska frågor utvecklar alla elevers språk, läsning och kunskapsutveckling. Eleverna lär sig tillsammans och av varandra utifrån sina olika förutsättningar och livserfarenheter. Samtalen öppnar också för förståelse och nyfikenhet för varandras kulturer.  De deltagande elever har varit översvallande positiva och efterfrågar ständigt fler möjligheter till samarbete.

skarmklippt
Om du är intresserad av att läsa mer om integrationsläsning så följ länken:
integrationslasning

Boksamtal

 skarmklipp

Litteraturforskare David Bleich hävdar litteratursamtalens nödvändighet med hjälp av en liknelse. Han säger att den kognitiva behållningen av läsning som inte åtföljs av ett samtal om det lästa, är att likna vid behållningen av en dröm. David Bleich menar att det är nödvändigt att få uttrycka sina tankar, att få lyssna på andras frågor och funderingar och att få diskutera olika förståelser av berättelsen för att den lättflyktiga läsupplevelsen skall fördjupas till meningsfull kunskap för läsaren.

Inledning
Det är i boksamtalet som elevernas tankar kring texterna synliggörs och utmanas. I ett bra boksamtal är eleverna goda lyssnare, de bygger vidare på varandras tankar och vågar ändra åsikt eller tänka i nya banor. Atmosfären i ett utvecklande boksamtal behöver vara trygg,respektfull och positivt tillåtande. För att uppnå det behöver eleverna få öva upp sin förmåga att föra goda samtal.

Målet är att boksamtalen ska bli en ömsesidig dialog där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Vi har sett stora fördelar med att vi lärare planerar gruppsammansättningen till boksamtalen med stor omsorg. När vi lärare bestämmer grupperna så behöver eleverna  inte fundera över om de ska bli bortvalda eller inte samtidigt som de osynliga/synliga statushierarkier som finns i alla klasser motverkas.
Här finns en artikel om boksamtal som kan öppna för tolerans, nya insikter och integration  om du vill ha fördjupad information:
boksamtal-som-oppnar-for-tolerans-och-integration

Frågor till boksamtal
Vår erfarenhet är att boksamtal som utgår ifrån autentiska/öppna frågor lockar eleverna att tänka egna tankar och gör eleverna nyfikna på vad andra tänker. Eleverna kan lägga sin energi på att utveckla sina resonemang, bygga vidare på vad andra säger och göra kopplingar istället för att leta efter ett rätt svar på frågan.
Till en början kan läraren göra egna frågor men vår erfarenhet är att eleverna snabbt blir väldigt duktiga på att göra egna boksamtalsfrågor när det blir ett naturligt inslag i läsundervisningen. Vi har också märkt att elevernas engagemang ökar när deras egna frågor blir betydelsefulla i boksamtalet.

Inför förberedda boksamtal som avslutar bok/novelläsning är det bra om varje elev skriver ner sina egna tankar kring varje fråga. Eleverna har med sig sina svar i boksamtalet och kan välja om de ska läsa upp det som de har skrivit eller tänka nytt i själva boksamtalet. För elever som inte är vana vid boksamtal eller är blyga så är det en trygghet att ha sina tankar nerskrivna när de ska prata. Vi brukar samla in elevernas svarspapper efter samtalet och får då värdefull information om vad varje elev har tänkt kring frågorna. Den informationen är särskilt viktig när klasserna är stora och alla elever har boksamtal i smågrupper, elevledda boksamtal, eftersom läraren då inte kan lyssna på allt som sägs i alla grupper. Det är också bra att varje elev svarar på någon/några korta loggfrågor om sin egen och gruppens insats i  samtalet när boksamtalet är avslutat.

De boksamtal som inte förbereds är spontana samtal under läsningen som kan initieras av både läraren och eleverna.

Lärarledda boksamtal
De lärarledda boksamtalen som är vanligast i helklass är viktiga både för att lyfta fram alla elevers röster och för att synliggöra hur man kan prata om litteratur. Lärarledda boksamtal som bygger på elevernas frågor blir en klassrumsdialog som ger eleverna verktyg att tänka vidare kring sin läsning.
Boksamtal som leds av lärare kan också ske i smågrupper när det finns resurser och/eller behov av det.

Elevledda boksamtal
För att elevledda boksamtal ska bli  så bra som möjligt är det viktigt  att eleverna får utveckla sin förmåga på att föra samtal. Det kan till exempel göras genom att bygga upp en gemensam samtalskultur där varje elev formulerar vad som gör att ett samtal blir bra och att eleverna blir medvetna om sin egen betydelse i ett samtal.Läraren kan sammanställa klassens elevsvar för att skapa en bra gemensam grund för klassens boksamtal. Eleverna tycker att det är intressant att se vad de andra eleverna tänker om hur man ska vara i boksamtal samtidigt som de funderar på vad de själva behöver utveckla.
Om du vill se hur några elevgrupper har formulerat sina egna ”samtalskulturer” med egna tips så följ länken:
olika-elevergruppers-gemensamma-tankar-infor-boksamtal
1

Integrerande boksamtal
Integrerande boksamtal är för oss boksamtal med elever från Språkintroduktionen och elever som går i gymnasiet. Eleverna möts i boksamtal efter att ha läst samma bok. Eleverna i gymnasieklassen läser oftast boken på egen hand medan eleverna på Språkintroduktionen som är ovana läsare behöver lässtöd och längre tid på sig att läsa boken. Lässtöd kan vara att läraren läser högt, och hjälper eleverna till djupare förståelse genom samtal om text och ord.
I boksamtalet möts eleverna som jämbördiga läsare. Det som förenar eleverna nu, som annars inte delar skolvardag, är deras gemensamma läserfarenhet.
Elevernas olika livserfarenheter i de integrerande boksamtalen blir en tillgång som både förenar eleverna och tillför nya perspektiv.

Boksamtal med olika boktitlar
Boksamtal utgår oftast ifrån samma boktitel i helklass eller smågrupper. Vår grundstruktur för ett boksamtal där eleverna har läst olika titlar ser ut så här:
Som inledning får varje elev berätta mycket kort om bokens handling och funderar kring vilken genre boken tillhör. Nästa runda pratar vi lite om språket och om hur boken är skriven. Därefter läser eleverna upp ett eget valt citat med motivering. Eleverna har med sig en fråga som man har sitt ursprung i boken och som går  att svara på fast man inte har läst boken. Som avslutning får eleverna ställa sin öppna fråga till resten av gruppen.

Aidan Chaimbers:
Att samtala bra om böcker är en mycket bra aktivitet i sig. Men att föra bra samtal om böcker är också den bästa övning man kan få för att kunna föra ett givande samtal om annat.Så när vi hjälper barnen att samtala kring det de läst, hjälper vi dem också att kunna uttrycka sig om annat i livet.”

 

Litterära personer möts i rollspel

Vid flera tillfällen och i olika kurser har jag genomfört rollspel där olika litterära personer möter varandra och ibland kändisar men nu senast även personal från skolan. Varje gång – en succé! Eleverna delas in i olika grupper. De får sedan varsitt ”manus” där det framkommer vilka personer som kommer att mötas (se exempel). Det är alltid kopplat till något verk som eleverna har arbetat med. Ibland har det avslutat momentet litteraturhistoria. Det är eleverna helt fritt att fantisera ihop en handling bara alla är aktiva. Ingen får spela en sten eller träd. De får 20 minuter på sig att prata ihop sig och dela ut rollerna. Sedan har de 5 minuter till sitt rollspel. Rekvisita får de hämta från klassrummet. En elev kom inflygande som Harry Potter med hjälp av en sopkvast! Det är viktigt att eleverna inte får för lång tid att förbereda sig för då skapas prestationsångest för vissa elever. Nu har alla samma förutsättningar och inget nedskrivet manus att träna på.

Exempel på rollspel: kungsfageln-rollspel    larkan-rollspel   imspr-rollspel

Bilder från årets rollspel
24 y

Två boktitlar-gemensamma boksamtal i mixade grupper

9789170530944 pojken

På Språkintroduktionen sammanstrålade elever som dels var på olika språknivåer och som dels läst två olika böcker i gemensamma boksamtal. Böckerna var  Anne Franks dagbok (lättläst) och Pojken i randig pyjamas av John Boyne. Eleverna fick under läsningen  fokusera på att närläsa personerna i så kallade listor som de förde anteckningar i. Nyfiken på listorna? Följ länkarna lista-person-anne-frank och narlasa-personer-randig-pyjamas

När läsningen var avslutad möttes eleverna i boksamtal där båda boktitlarna fanns representerade. Eleverna hade hade med sig sina anteckningar från läsningen till samtalet. Grupperna bestämdes av lärarna och eleverna valde en samtalsledare och sekreterare. En elev fick vara teknikansvarig och spela in samtalen. Eleverna fick samtalsfrågor där en uppgift var att gemensamt hitta likheter och olikheter mellan de båda böckerna med hjälp av Venn-diagram. Om du vill se hur uppgiftspapperet såg ut så följ länken:
gruppredovisning-av-anne-franks-dagbok-och-pojken-i-randig-pyjamas

 

 

Nio noveller -nio novellinledningar

Närläsning av novellinledningar

ladda-ned-1En uppskattad novelluppgift som gör eleverna nyfikna på novellerna och som öppnar för spännande dialoger i klassrummet. Novellerna kan lätt bytas ut för  att passa just din elevgrupp och din undervisning.

 

 

De här nio novellerna är med i uppgiften:
1.Revanschen av Hans-Erik Engkvist
2. Förvandlingen av Franz Kafka
3. 19 år av Kristina Sandström, gymnasieelev
4, Att andas av Alexander  Solzjenitsyn
5.Gåtan
av Collen Lindsey
6. Bröllop  
av Jonas Karlsson
7.Tre bokstäver
av Mahmud Alganadi, gymnasieelev
8. Martin av
Cilla Neuman
9. Nani 
av Azvedo Osvaldo

Förslag på frågor: samtalsfragor-till-novelluppgiften

 

9789172215238_200x_nobeller-noveller-av-nobelpristagare-fran-radions-p1_kartonnage
Inledningar  till novellerna finns här:
novellinledningar 

Förslag till arbetsgång:
1.Läraren läser alla novellinledningar högt för klassen.
2. Elevernas läser om inledningarna tyst för sig själva.De väljer ut den inledning som de tycker bäst om och skriver ner sin motivering.
3. Läraren delar in klassen i grupper 4-5 elever. I gruppen får eleverna berätta för varandra vilken novellinledning som de valt och varför de valt just den.
4. På tavlan finns siffrorna 1-9. Nu får varje elev berätta vilken novellinledning som de valt. Den novellinledning som fått mest röster blir vinnare.
5. Nu får eleverna veta att det finns två noveller som är skrivna av gymnasieelever.
De ska gruppvis resonera sig fram till vilka noveller som de tror är skrivna av gymnasielever.
6. Eleverna får veta att en novell är skriven av en nobelpristagare. De ska gruppvis
resonera sig fram till vilken novell det är.
7.Elevernas gruppvisa  resonemang kring fråga 5 och 6 lyfts i helklass. Deras förslag skrivs upp på tavlan vid respektive novellnummer. Efter att alla grupper har redovisat sina svar får de veta de rätta svaren och vad alla noveller heter.
8. Eleverna brukar vara positiva till fortsatt läsning av en/flera av novellerna efter denna novellingång.

Fortsätt läsa

Viktigaste händelserna i boken

Efter gemensam läsning av en bok kan det vara bra att göra en gemensam sammanfattning av boken. Det samtalet blir en bra repetition av vad som hände i boken och blir ett viktigt stöd inför boksamtal eller annan bearbetning av boken.
¤Varje elev får då det här papperet framför sig:
Skärmklippa
Tryck på länken här om du vill se händelsepapperet i helformat:
viktigaste händelserna i boken
Ett förslag på hur man kan använda händelsepapperet:
¤Läraren står vid tavlan och frågar eleverna vilka händelser som de tycker var viktigast i boken.Läraren skriver händelserna på tavlan i fyrkanter samtidigt som eleverna fyller i sina egna papper. Det blir en gemensam brainstorming med intressanta diskussioner om vilka händelser som den anser vara viktiga och varför. Händelserna behöver inte komma i kronologisk ordning utan eleverna kan skriva i dem i valfri ruta.
¤ När rutorna är i ifyllda så kan man gemensamt sortera händelserna i kronologisk ordning genom att skriva in siffror i rutorna.

 

Utomeuropeiska romaner-boksamtalsfrågor

På litteraturkursen Svelit0 har vi uppgiften utomeuropeisk litteratur. För många elever är det deras första möte med litteratur som utspelar sig i länder utanför Europa.Vi vill därför fokusera på att hitta det gemensamma mellan Sverige och det land som boken utspelar sig i. Om du vill se de frågor som vi har haft som underlag för boksamtalet så följ länken:
Läsa en utomeuropeisk roman

Några utomeuropeiska romaner som vi har läst:
91462247189789150107937_medium_efter-attentatet9789150112962_medium_sirenerna-i-bagdad9170018642