Se mig falla (Kallentoft)

Nytt och fräscht från Mons Kallentoft! Tre år har gått sedan Tims och Rebeckas 16-åriga dotter Emme försvann under en tjejresa till Mallorca. Tim har bosatt sig i Palma eftersom han har lovat sig själv, och Emme, att han aldrig ska sluta leta. Tjänsten som polis i Stockholm har han lämnat bakom sig och livnär sig nu som privatspanare i semesterparadisets undre värld. Prostitution, droger, korruption och våld tillhör vardagen för Tim, samtidigt som minnesbilderna av Emme är med honom vad han än gör. Äktenskapet med Rebecka slits itu av sorg och frustration – hur överlever man sorgen efter en försvunnen dotter där alla spår tagit slut? Vilka vänner kan man lita på i de allra svåraste situationer?

Kallentofts språk visar som alltid stämningar och känslor i ett realistiskt flöde – man kommer karaktärerna in på livet och känner att man som läsare är med – där och då – i tankar, dialoger och minnesbilder. Spännande och avslöjande om ett Mallorca vi som turister inte känner till, men märker att författaren är mycket väl bekant med! Jag ser fram emot fortsättningen, för det känns som att det borde komma en.

Never Let Me Go (Ishiguro)

Temat, organdonation, i Ishiguros dystopi Never Let Me Go fångade verkligen mina två ekonomitreor däremot var det långsamma berättartempot en utmaning för flera av dem. Vi får följa Kathy när hon minns tillbaka olika händelser och personer som korsat hennes väg fram till att hon är i 30-årsåldern. Kathy och hennes vänner Ruth och Tommy växer upp som kloner på ett internat med syfte att donera organ som vuxna. När mina elever fick upp ögonen för vilka de är och syftet med deras liv väcktes många etiska frågor som exempelvis människovärde, tvångssterilisering och klasskillnader. Vi arbetade med flera lässtopp där eleverna fick frågor att diskutera. Vid ett tillfälle fick de göra ett venndiagram för att synliggöra likheter och     skillnader mellan de tre vännerna.

Till ett annat tillfälle hade jag delat in dem i de tre karaktärerna där de fick närläsa sin person och sedan sitta i tvärgrupper och diskutera olika händelser utifrån sitt perspektiv. Vi valde även att se ett par avsnitt från den filmatiserade versionen för att leta skillnader och diskutera orsaker till dessa. Avslutande uppgifter blev dels elevledda boksamtal där de spelade in sina samtal med frågor som de till största del själva producerat. Dels en skrivuppgift där de blev tillfrågade experter i ett framtida Sverige där organbristen var skriande stor orsakad av krig. Några gick vidare med själva temat och höll argumenterande tal kring organdonation. Andra ville läsa fler böcker på temat men även frågor där personer hamnar i koma och de beslut som ibland måste tas. Att hela de levande (de Kerangal) och Jag är här (Avit) var två böcker som några valde som individuell läsning.

Boksamtalsfrågor
Utlåtande skrivuppgift

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Brun morgon (Pavloff) och Handmaid´s tale (Atwood)

När jag börjar summera årets litteraturarbete kan jag konstatera att flera titlar går i dystopins tecken. I svenska som andraspråk 3 arbetade vi först med novellen Brun morgon (sök på titeln för mer information om innehåll och arbetssätt) och därefter såg vi tre avsnitt av Margaret Atwoods Handmaid’s tale som är baserad på hennes bok Tjänarinnans berättelse – en dystopisk framtid i landet Gilead där diktatur råder och där makten ligger hos några få utvalda som styr i Guds namn. Under läsning av Brun morgon satt de i smågrupper och högläste och pausade med jämna mellanrum för att stötta/diskutera ord och innehåll med varandra. Likaledes skedde med Handmaid’s tale där vi stoppade med jämna mellanrum för att klä ord på alla starka känslor och tankar som växte fram under tiden som vi tittade. Därefter satt eleverna i grupper och skapade frågor till bägge verken utifrån På/Mellan/Bortom raderna med utgångspunkt från Miljö/Tema-Problem och Karaktärer. (Läs mer under Brun morgon) Både innehåll och arbetssätt engagerade och motiverade eleverna stort då de blev delaktiga och påverkade innehållet till det avslutande jämförande samtalet med sina frågor. Se deras frågor här Boksamtal Det enda missnöjet från eleverna var ”Varför bara tre avsnitt? Vi vill se hela serien för det finns så mycket att diskutera!”

Störst av allt (Persson Giolito)

Gästbloggare: Maria Bunkhamnung

Under fem veckors tid har jag som lärarstudent fått följa med min handledare Ulla och hennes tredjeårselever på resan genom boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. En vuxenroman som skildrar den unga flickan Majas tankar då hon ställs inför rätta som anklagad för en skolskjutning på gymnasieskolan i Djursholm. En gripande berättelse som kastar en mellan Majas rättegång och hennes liv innan denna katastrofala händelse inträffar. Malin Persson Giolito berättar Majas berättelse genom denna unga flickas ögon och vi får följa hennes tankar fram till dagen då domen faller.

Jag kom till denna klass strax efter att de börjat läsa Störst av allt men slungades snabbt in i bokens gripande berättelse och jag kunde inte förmå mig att lägga undan boken efter att jag passerat dagens lässtopp. Tillsammans med min handledare och en klasskamrat från lärarutbildningen har vi haft boksamtal i mindre grupper efter varje lässtopp samt en examinerade uppgift där vi diskuterat boken tillsammans. Frågorna som användes under boksamtalen var konstruerade utifrån vad eleverna ville tala om, men även vad vi som lärare och lärarstudenter ansåg som bra ämnen att diskutera om. Utöver detta har vi även diskuterat lässtrategier där vi från universitet fått presentera hur vi går tillväga för att bäst arbeta med en bok utifrån personliga erfarenheter. Jag har fått följa denna process från början till slut där eleverna skrivit en skriftlig examination i form av en argumenterade text där de framfört om de vill döma Maja eller om hon ska bli frikänd. Resultatet blev att 21 elever ville fria Maja och 3 ville fälla henne. I en avslutande rangordningsuppgift där eleverna gruppvis fick rangordna sex personer från mest skyldig till minst skyldig så placerades Sebastian (Majas pojkvän) som mest skyldig av fem grupper och Sebastians pappa som mest skyldig av en grupp. Fyra grupper ansåg att Majas bästa vän Amanda var minst skyldig och en grupp tyckte Majas föräldrar var minst skyldig. Sammanfattningsvis rådde stor samsyn i klassen.

I och med att jag även fått följa med på resan genom boken Processen även den av Malin Persson Giolito (finns publicerad här på bloggen) i en annan klass har jag verkligen fått upp ögonen för författaren och ser fram emot att se den serie som kommer släppas på Netflix i april som är baserad på boken Störst av allt. 

Boksamtalsfrågor Störst av allt

Jack av Christina Lindström

”Jag borde ha  berättat allt redan från början. Verkligen allt.” Redan i bokens första två meningar så väcks  läsarens nyfikenhet. Vad har Jack  gjort som han ångrar ?
Jack går på gymnasiet och träffar Freja som vänder upp och ner på hans liv.
Boken Jack  har ett rappt tempo med stundtals väldigt roliga skildringar av en brokig familj där föräldrarna lever  i nya knepiga förhållanden. Jack har hamnat snett, varit en mobbare och hängt med i nazister.
Jack är en angelägen bok som tar upp allvarliga frågor som:
Vad gör vi om en klasskamrat mobbar någon eller har extrema åsikter?
Hur är vi mot varandra?
Vilka handlingar är vi beredda att förlåta?
Hur pratar pojkar med varandra om flickor och livet?
Hur ska man vara som pojke? Hur ska flickor vara?
Eleverna gjorde direkta kopplingar till de ungdomar som har åkt ner till IS-kalifatet och som nu vill komma tillbaka till Sverige. Hur tänker vi där?
Boken passar från årskurs åtta till årskurs ett  på gymnasiet.

Processen (Persson Giolito)

Har ni upptäckt Bonnier Bookery än? Förlaget som ger ut kortromaner som även ges ut i eboks och ljudformat. För ett år sedan kom de första titlarna. Målsättningen är att ge ut 25 böcker per år. Processen av Malin Persson Giolito är en av dem. Den utspelar sig i efterdyningarna av det stora terrorattentatet då alla är skakade, så även polisen. Varje namn som dyker upp blir intressant när det gäller rikets säkerhet. Youssef K är en av dem som, oväntat och chockartat, får strålkastarljuset på sig. Poliserna kliver in på universitetsbiblioteket där den juridikstuderande Youssef K sitter. Helt plötsligt är han gripen, därefter anhållen och misstänkt för, ja vadå? Poliserna säger vagt något om att hans namn finns i några register. Han sitter  fast i en mardröm som bara blir värre för var dag. När allt är över säger en polis i förtroende till en åklagare ”Du vet hur det är… Det är så jävla krångligt allt det där. Vem kan egentligen hålla reda på vem som är vem och vem som tycker vad i de där regionerna där alla verkar vilja döda varandra?” När allt är över är flera människors liv förstörda för all framtid. Vem bär skulden? Både titel och huvudpersonens namn är en flirt till en annan man som blir anklagad för ett brott han inte känner till. Visst finns det kopplingar till Kafka och hans Processen. Kafkaartat på många sätt. Det är så jag tänker jobba med den. I en tvåa där jag precis introducerat Modernismen. Boken finns i klassuppsättning och är bokad till eleverna om en vecka. Nu återstår att klura på hur jag ska arbeta med den. Spännande!

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Damaskus Sölvesborg (Per Nilsson)

” – Hallå! Var är ni? Kom fram nu. Hennes farsa har lovat att han inte ska skära halsen av dig. Ni kan sluta gömma er och komma fram nu! ” Boken börjar med det som händer i slutet och gör läsaren nyfiken på vad som har hänt.
Boken handlar om Leo från Sölvesborg och Nour från Damaskus. De går i samma klass på gymnasiet men har aldrig pratat med varandra. Leo och Nour hamnar i samma grupp under en klassföreståndardag. De går vilse och hamnar i en väldigt svår situation.
Samtalen mellan Leo och Nour handlar om viktiga livsfrågor  i skuggan av den tilltagande rasismen i samhället.
Damaskus Sölvesborg är en lågmäld men också spännande bok om utsatthet, om att inte vara som alla andra och om möten som kan förändra ens liv.
Boken passar bra för gemensam eller individuell läsning från årskurs 7 och uppåt.

Jag, En (David Levithan)

I Jag, En får vi lära känna En som byter kropp med en jämnårig människa varje natt 24:00. En har gjort detta så långt hen kommer ihåg och är nu 16 år gammal. Geografiskt håller En sig i USA, men kan alltså vara olika slags tjejer och killar med helt olika förutsättningar och livsvillkor beroende på vilken kropp En hamnar i. Det finns en slags minnesbank som En kan ta kontakt med för att få lite information om personen för dagen, men det mesta får tas som det kommer. Låter detta överdrivet eller märkligt? ja, kanske, men som läsare köper man allt och funderar över helt andra saker än hur det hela går till rent konkret.

Allt kring Ens situation ställs på sin spets när En vaknar upp som Justin (romanens första kapitel). Justins flickvän heter Rhiannon och En känner ganska snabbt att hon är speciell. Rhiannon å sin sida får uppleva en av de bästa dagarna hon någonsin haft med Justin… Nu måste En tänka ut ett sätt att få träffa Rhiannon igen! Identitet, sexualitet, klass, kön, vänskap, kärlek, samhällsproblem och relationer är bara några av många ämnen som kommer upp under alla de dagar vi får följa EN.

I en åk.1 på samhällsprogrammet jobbade vi så här:

  1. Kortskrivande: Har människan en själ?
  2. Diskussion i mindre grupp: Vad tror du det är som gör att vi blir kära i en speciell person? Utseende? Egenskaper? Annat? Vad är viktigt i ett bra förhållande?
  3. Alla lånar var sin bok på biblioteket där Jag, En finns i klassuppsättning.
  4. Jag presenterar En lite kort och läser högt de första sidorna i boken.
  5. Jag delade in romanen i 4 delar (s.7-36, 37-118, 119-218, 219-336) eftersom det var 4 veckor vi hade till förfogande. En gång i veckan hade vi först diskussioner i smågrupper och i helgrupp, sen individuellt loggskrivande. Diskussionsuppgifter och loggfrågor finns i länken till powerpointen. Jag, En – diskussion och logg
  6. Som avslutning läste jag högt ur den andra boken – Rhiannons röst kring allt som händer – En annan, och nu väcks nya tankar kring hur allt fortsätter för Rhiannon och En.
  7. Vi såg trailern till filmen (Youtube)
  8. Det var tänkt att eleverna skulle få en avslutande skrivuppgift, men den här gången räckte inte tiden till eftersom jullovet kom emellan.