En studie i rött (Conan Doyle)

  Gästbloggare: Helena Åström

En studie i rött och A Study in Pink

En utmaning som jag alltid har är att hitta litteratur för momentet litteraturhistoria i Svenska 2. Utmaningen ligger i att engagera majoriteten av eleverna i äldre texter, att få eleverna att uppskatta texterna och inte endast fastna i ”att de är skrivna med så komplicerade ord”. I år lyckades jag dock med ett arbete som kändes lyckat samt att jag såg att eleverna verkligen utvecklade sin förmåga att koppla litteratur till tidseran och samhället. Arbetet handlade om realism, Conan Doyles En Studie i Rött och BBC:s serie Sherlock.

Innan detta specifika realismarbete drog igång hade klassen arbetat med Edgar Allen Poe. Jag högläste Morden vid Rue Morgue för eleverna och vi hade diskuterat romantiken både i helklass och i tvärgrupper. Jag förklarade för eleverna att det finns spår av Poes novell i Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes. Arbetet inleddes sedan med en genomgång och diskussioner om realism som litterär epok och sedan lånade eleverna romanen En studie i rött.

Läsningen skedde under lektionstid. Eftersom romanen är så kort  kunde eleverna utan problem läsa klart sidorna enligt lässchemat de fått (ca. 25 sidor/lektion). Eleverna uppfattade språket i romanen som hyfsat lättillgängligt trots att den är från 1800-talet. I detta arbete hade jag inga läsloggar utan diskuterade kort olika delar i början av lektionerna. Jag var tydlig med vad syftet var – förmåga att kunna koppla litteratur till det samhälle som texten är skriven i – och hur de kunde tänka medan de läste så att de skulle vara väl förberedda inför den slutliga skrivuppgiften.

Efter läsningen såg vi på avsnittet A Study in Pink i BBC:s serie Sherlock (säsong 1, avsnitt 1). Avsnittet är ca. 1 h 20min och hinns med på ett lektionstillfälle. Sedan fick eleverna diskutera i smågrupper utifrån några frågor, bland annat vilka skillnader och likheter det fanns mellan romanen och avsnittet.

Som avslut på arbetet fick eleverna skriva en litterär analys. De skulle bygga sin analys kring en kort frågeställning: ”Vilka likheter och skillnader finns det mellan romanen En studie i rött och avsnittet A Study in Pink? Hur kan skillnaderna mellan verken förklaras? Hur speglas samhällets uppbyggnad och ideal innehållet i romanen och avsnittet?”. Strukturen blev som sådan: Inledning + frågeställning, analys, diskussion + slutsats, källor. Vi bestämde gemensamt hur lång texten skulle vara.

Utfallet av arbetet blev mycket lyckat! Trots många gemensamma diskussioner har eleverna lyckats hitta väldigt olika detaljer som de fokuserat på. Vissa lyfte skillnader mellan könen, andra psykisk ohälsa, några gick tillbaka till Poe och gjorde jämförelser med Rue Morgue och några analyserade skillnaderna hos gärningsmannen och motiven till morden. Eleverna uppskattar serieavsnittet då de enklare kan förstå skillnader mellan nutid och dåtid. Avsnittet skiljer sig ganska mycket med några få gemensamma punkter som håller ihop historien. Sherlock Holmes som karaktär är känd för de flesta och jag upplever att eleverna får en annan bild av karaktären i och med att de läst romanen. Många tyckte även att romanen var bättre än avsnittet då de saknade mördarens bakgrund från avsnittet. Utöver klockrena analyser utifrån ett litteraturhistoriskt perspektiv har eleverna även fått till riktigt bra citat som stärker innehållet i analyserna. Kort sagt, ett mycket lyckat arbete som jag kommer att fortsätta utveckla!

Jag kan bara hålla med vår gästbloggare Helena då jag använt mig av hennes arbete i en annan klass. Det som jag kompletterade med var att arbeta med författarens liv genom att vi läste utdrag ur den fantastiska tegelstenen Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström.

Störst av allt (Persson Giolito)

Gästbloggare: Maria Bunkhamnung

Under fem veckors tid har jag som lärarstudent fått följa med min handledare Ulla och hennes tredjeårselever på resan genom boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. En vuxenroman som skildrar den unga flickan Majas tankar då hon ställs inför rätta som anklagad för en skolskjutning på gymnasieskolan i Djursholm. En gripande berättelse som kastar en mellan Majas rättegång och hennes liv innan denna katastrofala händelse inträffar. Malin Persson Giolito berättar Majas berättelse genom denna unga flickas ögon och vi får följa hennes tankar fram till dagen då domen faller.

Jag kom till denna klass strax efter att de börjat läsa Störst av allt men slungades snabbt in i bokens gripande berättelse och jag kunde inte förmå mig att lägga undan boken efter att jag passerat dagens lässtopp. Tillsammans med min handledare och en klasskamrat från lärarutbildningen har vi haft boksamtal i mindre grupper efter varje lässtopp samt en examinerade uppgift där vi diskuterat boken tillsammans. Frågorna som användes under boksamtalen var konstruerade utifrån vad eleverna ville tala om, men även vad vi som lärare och lärarstudenter ansåg som bra ämnen att diskutera om. Utöver detta har vi även diskuterat lässtrategier där vi från universitet fått presentera hur vi går tillväga för att bäst arbeta med en bok utifrån personliga erfarenheter. Jag har fått följa denna process från början till slut där eleverna skrivit en skriftlig examination i form av en argumenterade text där de framfört om de vill döma Maja eller om hon ska bli frikänd. Resultatet blev att 21 elever ville fria Maja och 3 ville fälla henne. I en avslutande rangordningsuppgift där eleverna gruppvis fick rangordna sex personer från mest skyldig till minst skyldig så placerades Sebastian (Majas pojkvän) som mest skyldig av fem grupper och Sebastians pappa som mest skyldig av en grupp. Fyra grupper ansåg att Majas bästa vän Amanda var minst skyldig och en grupp tyckte Majas föräldrar var minst skyldig. Sammanfattningsvis rådde stor samsyn i klassen.

I och med att jag även fått följa med på resan genom boken Processen även den av Malin Persson Giolito (finns publicerad här på bloggen) i en annan klass har jag verkligen fått upp ögonen för författaren och ser fram emot att se den serie som kommer släppas på Netflix i april som är baserad på boken Störst av allt. 

Boksamtalsfrågor Störst av allt

Tills döden skiljer oss åt (Teller)

”Det finns människor som är avskum, som är så avskyvärda att de inte bör finnas ibland oss. Människor som det inte finns hopp för” Starka formuleringar som ger starka diskussioner kännetecknar Tills döden skiljer oss åt som finns i novellsamlingen Allt som är (Janne Teller) Den läsvärda novellen är kort men komplex framför allt i berättarperspektivet. Den utspelar sig i USA där vi får följa en killes sista timmar i livet där han tänker tillbaka på den händelse som utspelade sig sju år tidigare och de brott som orsakade att han nu väntar på sin spruta. Jag arbetade med den i tre olika klasser under hösten; två tre:or på Ekonomiprogrammet och en trea med elever från olika program som läser svenska som andraspråk. I två klasser använde jag den som en brygga över till momentet litteraturanalys. Vi la som ett pussel tillsammans när vi närläste och diskuterade textens olika detaljer och vändningar tills dess att bilden av killen växte fram. En av hans frågor mot slutet; Vad är det för skillnad mellan vad staten gör och det jag gjorde? väckte många åsikter kring dödsstraff. En fråga som ofta engagerar ungdomar. Vi fortsatte sedan vidare till andra novellanalyser. Men i en klass valde vi att utgå från novellen som uppstart till PM-skrivande där temat kom att bli just dödsstraff. Eleverna fick sedan läsa om olika teorier kring dödsstraff i en Filosofi-lärobok  och en längre faktatext från nätet som redogjorde för synen på dödsstraff genom tiderna.

Valfri nordisk deckare

I årskurs 1 på SA har eleverna läst en valfri nordisk deckare. Tanken var att de förutom själva läsupplevelsen skulle fokusera lite på de samhällsproblem som på olika sätt alltid finns med i denna genre. Klassen har nyligen genomfört ett riksdagsrollspel och det kändes därför nära till hands att titta på och diskutera områden som inte fungerar eller som behöver förbättras i människors vardag. Jag inledde med att presentera en mängd nordiska deckare och höra med eleverna vilka de känner till, vilka de har läst eller varför de läser eller inte läser deckare över huvud taget. Eleverna kunde fritt välja andra titlar också (så länge det var en nordisk författare) men så här i efterhand så kan jag konstatera att så gott som alla valde någon av de jag pratade om. Här är några av elevernas val:

  • I tystnaden begravd (Alsterdal)
  • Flaskpost från P (Adler-Olsen)
  • Solstorm (Larsson)
  • Skuggorna (Wennstam)
  • Svikaren (Wennstam)
  • Stalker (Kepler)
  • Svart himmel (Indridason)
  • Midnattssol (Nesbö)
  • Förförjaren (Nordin)

Vid tre tillfällen fick eleverna skriva läslogg under själva läsningen. När hela boken var utläst fick de sitta i grupper och berätta om de olika miljöerna i böckerna, de samhällsproblem som de tycker är viktiga och vad de får för bild av förövare och offer i just sin deckare. Frågan om hur man skulle kunna åtgärda problemen blev också viktig i diskussionen. Till hjälp hade eleverna ett frågeblad som de kunnat arbeta med under läsningen (se länk). När vi hade knutit ihop diskussionerna i helklass fick eleverna några andra utvalda frågor att besvara på Digiexam. Att ibland göra en provsituation av en läst roman som komplement tycker jag kan höja statusen kring läsning och ger dessutom varje elev en möjlighet att också skriftligt uttrycka sig kring det lästa. Eleverna fick ha med sig boken när de skrev. Kriminallitteratur – frågor

Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf, Det går an Carl Jonas Love Almqvist och Othello av William Shakespeare

På språkintroduktionen läste vi de tre klassikerna Herr Arnes penningar, Det går an och Othello. Efter gemensam läsning och boksamtal kring de olika texterna fick eleverna gruppvis jämföra böckerna med hjälp av Venn-diagram. Följ länken om du vill se en sammanställning av elevernas jämförelser. Venn-diagram har varit mycket uppskattat och användbart i arbetet kring skönlitteratur i alla våra olika grupper.

910010746897891878317201-405x600

tre-klassiker-moter-sprakintroduktionens-elever-i-venndiagram

Othello (William Shakespeare)

ladda nedladda ned (1)

Vem anser du har störst skuld till Desdemonas död?                                              Othello engagerar både elever på gymnasieprogam och på Språkintroduktionen. Integrerande boksamtal mellan elever i gymnasieklasser och elever på Språkintroduktionen  har varit mycket uppskattade.Vi har varvat läsningen av Othello  med Kenneth Branaghs filmatisering. På Språkintroduktionen lärarhögläser vi oftast en förkortad  version, som en elev gjort som gymnasiearbete. Eleverna har en tankekarta framför sig under läsningen, se länk:  Othellotankekarta+Viktigahändelser,tomma rutor
Efter läsningen sammanfattar vi gemensamt dramats viktigaste händelser. Eleverna har ett tomt  händelsepapper framför sig och läraren ritar likadana rutor på tavlan. Eleverna föreslår viktiga händelser,läraren skriver i tavlans rutor samtidigt som eleverna skriver i sina rutor. Det spelar ingen roll i vilken ruta som eleverna skriver eftersom det är intressant att gemensamt numrera rutorna i kronologisk ordning. Se samma länk som ovan.

Efter läsningen får eleverna fylla i två olika uppgiftspapper inför boksamtalet.              Uppgiftspapper 1: Elakt, osant skvaller och svartsjuka blir Desdemonas död Vem anser du har störst skuld till Desdemonas död? Se länk:
Othello,skuldpapper
Sammanställning av elevernas siffror:
vem-har-storst-skuld-till-desdemonas-dod-sammanstallnng-av-elevernas-siffror-docx

När elevernas svar sammanställts och lyfts i storgrupp så är det intressant att koppla Othello till nutid. Vilket straff hade Jago fått idag? Sturebymordet och Knutbymordet. Vad är anstiftan? Se länk:
anstiftan
Uppgiftspapper 2: Elevernas och lärarnas boksamtalsfrågor.
Se länk:
Othello,elev och lärarfrågor till boksamtal
Se länk:
Othello,elevsvar,boksamtalsfrågor
Några elevtankar om Othellosamtal mellan Språkintroduktionen  och elever på Estetiska programmet. Se länk:
Några elevtankar om Othellosamabetet mellan Språkintroduktionen och Estetiska programmet åk 2

 

Herr Arnes penningar (Selma Lagerlöf)

ladda ned (1)

ladda ned

Boken  Herr Arnes penningar har vi läst både på Litteraturkursen,Svelit0, och på Språkintroduktionen. Vi väljer originalversionen eller den lättlästa versionen. På litteraturkursen läste vi början av originalversionen högt för att få med alla på tåget. På Språkintroduktionen läser läraren högt hela originalversionen eller hela den lättlästa.
De eviga tankar om kärlek, spöken, hämnd, förlåtelse, mord som finns i Herr  Arnes penningar  fängslar elever oavsett bakgrund.
Innan läsningen börjar så får alla elever svara på frågan: Kan man älska någon som har dödat ens bästa vän?
Vill du ta del av vad eleverna ur båda grupperna har skrivit så följ länken: Innan Herr Arnes penningar
Vi återkopplar till elevernas svar efter läsningen antingen i storgruppssamtal och/eller i boksamtal.
Vill du se förslag på frågor till avslutande boksamtal följ länken:
Herr Arnes penningar,boksamtalsfrågor