Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet.
  5. Förslag på samtalsfrågor: Sexstrejken 1-4Sexstrejken 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken 21-34Sexstrejken 35-53,
  6. Skrivuppgift Sexstrejken

Dina händer var fulla av liv (Suad Ali)

Nora är en ung kvinna med somalisk bakgrund som i det inledande kapitlet av Suad Alis roman Dina händer var fulla av liv gör sig redo att för första gången på många år åka och hälsa på sina släktingar som är kvar i hemlandet.

Genom tillbakablickar får vi sedan lära känna Nora som flicka och hur det är att växa upp i en trygg och priviligierad familj långt  ifrån både våld, fattigdom och rasism. Inbördeskriget förändrar i ett svep tillvaron för hela Noras släkt, och hon själv tillsammans med dottern hamnar så småningom i Sandviken där livet som ensamstående förälder, utanförskap och oro för de som är kvar i Somalia sliter hårt på Nora. Vi får följa en ung kvinnas klassresa – nedåt – och som läsare blir bilden av kvinnor på flykt definitivt mer nyanserad.

Dina händer var fulla av liv har ett relativt enkelt språk, är inte alltför lång och har ett innehåll som alla svenska gymnasieklasser borde ta del av och få tillfälle att diskutera. Jag återkommer när vi har köpt in romanen i klassuppsättning och har möjlighet att läsa den med elever.

Vår älskade (Shamsie)

Vår älskade kan beskrivas som en Antigone i vår tid. Tragedins slut är såklart oundvikligt, men resan dit är både vacker, smärtsam och tänkvärd. I London bor de föräldralösa syskonen Isma, Aneeka och Parvais. Juridikstudier i USA, vardagslunken i London, ovissheten kring faderns död (jihadist och Guantanamo-fånge), en omöjlig kärlekshistoria och en komplicerad situation för den brittiske (och muslimske) inrikesministern Karamat Lone och hans närmaste – där har ni några av intrigerna i berättelsen. Som läsare får vi oss en funderare kring medborgarskap, lojalitet, rättigheter och skyldigheter, människosyn och vad som kan vara risken med att vara en ”GM” (googlande muslim). De fem huvudkaraktärerna får var sin del i boken vilket gör det spännande och ger mer djup åt berättelsen.

Den här romanen kan med fördel användas ämnesövergripande där både samhällskunskap, psykologi, svenska och religion kommer med i diskussionerna. Vi väntar på en klassuppsättning så vi kan använda den i helklass!

Ghachar Ghochar (Vivek Shanbhag)

En kort (128 s), välskriven och finstämd berättelse om en fattig indisk familj som lyckas med sina affärer. Bättre ekonomi, en större lägenhet och nya möbler gör att vardagslivet förändras, men också stämningen och relationerna mellan pappan och sönerna, mamman, dottern och svärdottern. Tonen blir allt hårdare och det som inte sägs rent ut hotar att förstöra – eller kanske förgöra? Bilden av ett Indien i förändring ges i en sparsmakad med träffsäker stil, vilket får läsaren att verkligen känna, dofta och leva sig in.

 

Silvervägen (Stina Jackson)

Silvervägen av Stina Jackson är en spänningsroman som utspelar sig i det fiktiva Glimmersträsk i Västerbotten. Idén till romanen säger författaren att hon fått från den så kallade Highway of tears i Canada, där flera kvinnor har försvunnit spårlöst de senaste 40 åren. I Jacksons roman är det Lina, Lelles 17-åriga dotter, som försvunnit för tre år sedan och Lelles vardag består bokstavligen av att leta efter henne längs efter och i närheten av Silvervägen. Meja, en annan 17-åring, kommer till orten med sin mamma och deras levnadsöden – tillsammans med flera andra – korsas och ställs på prov när ytterligare en tjej från trakten försvinner. Miljöer och karaktärer från norra Sveriges inland fascinerar läsaren boken igenom och blir aldrig förutsägbara eller stereotypiska. Att denna titel i skrivande stund ligger etta på pockettoppen är inte svårt att förstå! 

Jag har jobbat med Silvervägen i åk.2 på SA men den verkar fungera bra i olika årskurser på olika slags program och för både tjejer och killar. Några förslag på hur man kan jobba med den finns i länken.

Silvervägen-arbetsgång

Martin (Naumann)

  • Novellen Martin som ingår i Cilla Naumanns novellsamling Kulor i hjärtat (8 berättelser) är en gripande berättelse om Martin som känt klasskompisen och berättarjaget sedan dagis, men som sedan länge är mobbad av alla i klassen. De har nyss börjat sjuan och har åkt på klassresa.

”Och när bussen svänger av ut mot motorvägen är Martins packning på väg att bli ännu större och fetare för varje meter som hjulen rullar och hela bussen är upptagen med Martins svällande grejor. ’Vad har du meeeeeed dig, Martin? Vad har du dääär och vad har du dääär? Vad har mamma lagt iiiiii åt dig?’

Det här är en novell om den oförklarliga mobbningen som många inte förstår men ändå accepterar, och  heller inte gör något för att förhindra förrän allt är för sent och det dåliga samvetet gör sig påmint. Det är en berättelse om flera förlorare, om att tyst hålla med, om att säga ifrån och börja på nytt. Enkel, trovärdig (tyvärr) och tänkvärd i många plan.

 

Jag, En (David Levithan)

I Jag, En får vi lära känna En som byter kropp med en jämnårig människa varje natt 24:00. En har gjort detta så långt hen kommer ihåg och är nu 16 år gammal. Geografiskt håller En sig i USA, men kan alltså vara olika slags tjejer och killar med helt olika förutsättningar och livsvillkor beroende på vilken kropp En hamnar i. Det finns en slags minnesbank som En kan ta kontakt med för att få lite information om personen för dagen, men det mesta får tas som det kommer. Låter detta överdrivet eller märkligt? ja, kanske, men som läsare köper man allt och funderar över helt andra saker än hur det hela går till rent konkret.

Allt kring Ens situation ställs på sin spets när En vaknar upp som Justin (romanens första kapitel). Justins flickvän heter Rhiannon och En känner ganska snabbt att hon är speciell. Rhiannon å sin sida får uppleva en av de bästa dagarna hon någonsin haft med Justin… Nu måste En tänka ut ett sätt att få träffa Rhiannon igen! Identitet, sexualitet, klass, kön, vänskap, kärlek, samhällsproblem och relationer är bara några av många ämnen som kommer upp under alla de dagar vi får följa EN.

I en åk.1 på samhällsprogrammet jobbade vi så här:

  1. Kortskrivande: Har människan en själ?
  2. Diskussion i mindre grupp: Vad tror du det är som gör att vi blir kära i en speciell person? Utseende? Egenskaper? Annat? Vad är viktigt i ett bra förhållande?
  3. Alla lånar var sin bok på biblioteket där Jag, En finns i klassuppsättning.
  4. Jag presenterar En lite kort och läser högt de första sidorna i boken.
  5. Jag delade in romanen i 4 delar (s.7-36, 37-118, 119-218, 219-336) eftersom det var 4 veckor vi hade till förfogande. En gång i veckan hade vi först diskussioner i smågrupper och i helgrupp, sen individuellt loggskrivande. Diskussionsuppgifter och loggfrågor finns i länken till powerpointen. Jag, En – diskussion och logg
  6. Som avslutning läste jag högt ur den andra boken – Rhiannons röst kring allt som händer – En annan, och nu väcks nya tankar kring hur allt fortsätter för Rhiannon och En.
  7. Vi såg trailern till filmen (Youtube)
  8. Det var tänkt att eleverna skulle få en avslutande skrivuppgift, men den här gången räckte inte tiden till eftersom jullovet kom emellan.

Heder (Lapidus)

Jens Lapidus kan verkligen skildra Stockholms undre  värld på ett sätt som ger läsarna nya perspektiv. Novellen Heder från Novellix är inget undantag då berättelsen håller läsaren på halster ända fram till slutet. Vem är det som Adam ska träffa efter sitt långa fängelsestraff? Varför har han inga vänner och knappt några ägodelar? Hur känner man sig i ett samhälle som man inte varit delaktig i under 10 års frihetsberövande? När Adam till slut träffar ”honom” väcks många frågor och tankar kring det lästa. Vad är det egentligen som har hänt?

Mammorna (Alexandra Pascalidou)

I reportageboken Mammorna får vi höra andra röster än vi är vana vid. Segregation, frustration, våld, sorg, drogproblematik men också kärlek, omtanke och en aldrig sinande kamp för sina nära och sina bostadsområden  skildras i de intervjuer som Alexandra Pascalidou sammanställt i en av 2018 års viktigaste böcker. Mammornas röster känns nära och trovärdiga, inte omskrivna och utslätade, och berättelserna om kampen för ett bättre liv i de så kallade utsatta områdena blir fulla av nya insikter för alla oss som tidigare bara följt massmedias rapportering härifrån.

Den här boken kan man läsa från pärm till pärm, men man kan också sedan välja ut vissa intervjuer som passar att läsa med någon grupp, någon klass eller i samband med ett särskilt ämnesområde. Lärare på alla stadier i alla ämnen borde läsa Mammorna, och alla andra också för den delen!

Hiwa (Augustin Erba)

Augustin Erbas novell Hiwa ingår i Novellix samlingsbox Grannar. Första gången jag läste den kändes den lite märklig och jag funderade på hur man kunde arbeta med den och i vilken klass. En litteraturkurs i åk.3 på gymnasiet fick bli första testgrupp och vilka intressanta diskussioner det blev! Oväntat, inspirerande och så engagerade elever! Det handlar om Elin och Hiwa (betyder hopp på kurdiska) som på väg till skolan hör ett underligt, lite skrämmande, snarkliknande ljud från grottan i berget vid bygget. Vad finns egentligen där inne och varför åker så många bilar in men kommer aldrig ut?

En gasläcka, ett slukhål, någon utländsk maffia eller ett hembränneri? Massmedia spekulerar! Alla spekulerar.

En teori på nätet blir viral och snart tror gemene man att en drake huserar i underjorden. Vardagen förändras, människor förändras och  relationer sätts på prov. Vad händer om man inte ansluter sig till ”Drakens vänner” utan följer sin egen övertygelse? Vad händer i ett samhälle där demokratiska värderingar sätts på prov och åsikter börjar kontrolleras? Diskussionerna kom bland annat att handla om fascism, sociala medier, källkritik, massmedia, familjerelationer, angiveri, manligt/kvinnligt, djursymbolik och en hel del kopplingar till världen runt omkring oss.

Som utgångspunkt skrev eleverna gruppvis ner ”på raderna”-frågor, ”mellan raderna”- frågor och ”bortom raderna”-frågor. (se länk). Ingen elev tyckte att berättelsen var märklig, utan bara viktig, fantasieggande och mycket tänkvärd. Hiwa – elevfrågor