En helt vanlig familj (Edvardsson) – klassernas absoluta favorit!

Varje gång jag läst Mattias Edvardssons roman En helt vanlig familj med en hel klass har det direkt kommit spontana kommentarer som: ”Maria, det är ju sådana här böcker vi ska läsa i skolan! ”, ”Den här boken var inte ens jobbig att läsa”, ”Visst ska vi ha boksamtal idag?” och ”Den här är ju så bra så man vill bara fortsätta”. Både tjejer och killar med helt olika läsvanor på gymnasiet har med engagemang och läslust verkligen tagit till sig denna berättelse.

Det handlar om en helt vanlig familj: pappa Adam (präst), dottern Stella (19 år) och mamma Ulrika (advokat). Amina – Stellas bästa vän – är också nära familjen och finns med genom hela berättelsen. Det börjar med Stellas födelsedag och hennes planer att åka utomlands – men allt vänds upp och ner när plötsligt Stella misstänks för mord.

Romanen är indelad i tre delar: Faderns, Dotterns och Mammans berättelse där de var för sig får ge sin syn på händelser, relationer, funderingar och minnen. Vad har hänt? Är Stella skyldig? Hur kunde det bli så här? Hur kände hon Chris – mordoffret? Hur kommer Stellas föräldrar att hantera detta trauma? Vad händer med människor när deras närmaste råkar illa ut och vad är vi beredda att offra för att skydda någon?

Eleverna fick ett strikt lässchema (uppdelat efter de tre delarna). Ibland skrev de läslogg och diskuterade i mindre grupper med en avslutande helklassdiskussion. Ibland fick de gott om lästid med läsloggsskrivande i slutet av lektionen. Ibland fick de samla på sig egna frågor till nästa samtal, välja ut några scener eller några citat att kommentera. Sen hade vi ett avslutande boksamtal (Vi skrev tillsammans upp diskussionsfrågor på tavlan) och en skrivuppgift (se bifogade länkar).

Nu kommer snart serien En helt vanlig familj att ha premiär på Netflix – gissa om eleverna är nyfikna! Som lärare är det både kul att romanen blir filmatiserad – men också lite tråkigt för då blir det inte lika självklart att läsa boken. Men det får gå ändå! Tänk nytt!

Där barnen är kungar av de Vigan

Influencerkulturen är fortsatt het. Många vill vara en, eller åtminstone få vara en del av det åtråvärda livet där allt verkar skimra av lycka och pengar. Frågan är hur långt en tvåbarnsmamma i Paris är beredd att gå för att synas och få bekräftelse. Långt svarar nog huvudpersonen Mélanie i romanen Där barnen är kungar. Ja, kanske till och med offra sin familj för att få vara i strålkastarljuset. Hennes dröm om att bli känd uppfylls då hon delar med sig av sin familjs vardag där fokus mycket kretsar kring barnen. Men de är inte så roade. Även maken börjar tveka om framgångssagan är rimlig. En dag försvinner ett av barnen och allt ställs på sin spets. Familjen som lever sitt liv inför öppen ridå inser att det finns kritiker närmare än vad de kan ana. De som inte alls uppskattar exploateringen av barnen och är redo att få ett slut.

Där barnen är kungar är en roman som är lätt att ta till sig, både språkligt och innehållsmässigt. Den väcker tankar om priset en del betalar för att få synas, men även vilket behov den hängivna publiken har som tittar och gillar. Den här boken passar för alla klasser på gymnasiet då ämnet är lätt att relatera till för de unga som dagligen följer såväl realityserier som influencers.

Svalors flykt (Majgull Axelsson)

Majgull Axelssons roman Svalors flykt är en angelägen berättelse om Zadie, som egentligen heter Molly, och ”pyskologen” Christel. Zadies högsta dröm är att efter otaliga fosterhemsplaceringar nu äntligen kanske få en egen lägenhet där hon kan få leva sitt liv – ifred från drogande och kriminella föräldrar eller andra människor som vill henne illa. Kravet från socialen är att hon ska gå på samtal med Christel. Christel å sin sida brottas med minnen från sin ungdomstid, en oönskad diagnos kallad ”Herr P” och förlorar dessutom dramatiskt en närstående under berättelsens gång. Mot alla odds hittar Zadie och Christel en styrka i varandra och vågar till slut öppna sig om både sorger, saknad och framtidstro.

Tyvärr känns verkligheten nära och trovärdig i Zadies helvete till livssituation. Det finns mycket att reagera över och diskutera i Svalors flykt. Läs den!

Alla förlorade platser – Boyne

I samband med att jag startar svenska 1 på gymnasiet så brukar jag visa min läsarbiografi. När jag presenterat den så får eleverna därefter göra sina egna och presentera för varandra. Sedan gör vi en gemensam för klassen på tavlan. En bok som ofta lyfts fram och som verkar stanna kvar hos eleverna är ungdomsromanen Pojken i randig pyjamas (Boyne).

Nu har författaren skrivit en uppföljare; Alla förlorade platser. Där får vi följa Gretel, ”djävulens” överlevande dotter som nu är en 91-åring gråhårig dam som lever ett stillsamt liv i en välmående förort till London. Däremellan får vi följa henne bakåt i tiden till efterkrigstidens Paris och 50-talets Sydney. Vi gläntar även till dörren till vad som egentligen hände hennes lillebror i Polen.

Skulden, skammen och sorgen, men även rädslan över jakten på nazister och deras familjer ligger som en blöt filt hela Gretels liv. En dag flyttar en nioårig pojke in i samma hus och bekantskapen med honom väcker det förflutna till liv. Är det dags att betala sin skuld? Har hon ens någon skuld att betala? Kan hon sörja någon som i omvärldens ögon bara ses som en djävul? Kan hon äntligen få prata om saknaden efter sin lillebror?

Till hösten har jag tänkt följa Karin Herlitz upplägg att starta lektionerna med att högläsa 5-10 minuter för eleverna. Just nu letar jag efter lämpliga böcker. Kanske Alla förlorade platser kan bli en som jag väljer ut?

Silvervägen (Stina Jackson): Fyrhörningar, boksamtal och skrivuppgift inför NP, åk1

Förra läsårets gemensamma läsning av Silvervägen:

1. Under läsningens gång så varvade vi muntliga diskussioner och fyrhörningar med kortskrivande. Förslag på fyrhörning efter några inledande kapitel:

Vilken av karaktärerna tycker du hittills har varit mest intressant att läsa om? Vem tycker du hittills verka mest ”skum”, misstänkt? En namngiven karaktär i tre olika hörn och ett eget förslag i den fjärde. Först småpratar varje hörn om varför de valt just det hörnet och sen lyssnar man på de övriga.

Allteftersom kan flera fyrhörningar läggas in när det passar. Dessa fungerar bra som igångsättning då alla kan få ta ställning, motivera, förklara eller bara kommentera delar av innehållet.

2. Boksamtal efter avslutad läsning. Ytterligare frågor kom naturligtvis upp under samtal, eleverna formulerade en del egna frågor men vi hade några avslutande som vi jobbade med i grupp och sedan gemensamt.

3. Skrivuppgift med tanke på det kommande NP i svenska för åk.1. Jag valde temat ”Ensamhet” eftersom det var något vi inte hade diskuterat så mycket i boksamtalen. På så sätt fick eleverna koppla skrivuppgiften till romanen de nyss läst.

Att använda graphic novels i undervisningen

Gästbloggare: Två lärarstudenter på Luleå Gymnasieskola (21/22)

 

Att arbeta med serieromaner/ graphic novels i Svenskämnet

I dagens digitaliserade samhälle möter man olika texttyper, berättarstilar, information och media i stort sett varje dag. Denna information tar inte enbart from av text på papper eller på en skärm utan det tar även visuell form. En snabb googling av vilka färdigheter som anses de vitala för att klara sig i framtidens samhälle, så kallat “21st century skills”, leder en till en ganska omfattande Wikipedia artikel. Dessa “21 century skills” omfattar tre primära kategorier:

  • Innovativa färdigheter
  • Digital litteracitet
  • Karriärs och livsfärdigheter

Det är den andra kategorin (digital litteracitet) som detta arbete har haft fokus på. Våra elever lever i en värld där de SMS:ar, tweetar, skickar bilder till varandra. Rättare sagt, de lever i ett multimodalt samhälle där de använder sig av både text och bild för att skapa och förmedla information mellan varandra. Detta i sin tur snarlikt det sätt som graphic novels (sv: serieromaner) använder text och bild för att förmedla mening, vilket är det vi har arbetat med.

Vilka är vi då?

Vi heter Rasmus och Julia och har studerat till gymnasielärare med inriktning svenska och engelska vid Luleå Tekniska Universitet. Det arbete som detta inlägg handlar om var ett projekt som vi genomförde hos en grupp som gick första året på gymnasiet under vår avslutande VFU-period på kv. Hackspetten tillsammans med Maria Öhman.
Varför valde vi att arbeta med graphic novels?

Under tiden då vi studerade engelska mötte stötte vi på begreppet multimodalitet för första gången. Detta var något som jag (Rasmus) blev ganska intresserad av och valde att skriva min C-uppsats om detta. Två intressanta resultat från den studien var först att eleverna uppskattade formatet men också att eleverna ansåg att det var lättare att förstå dialoger. En deltagare uttryckte att eftersom man får en bild av karaktärerna så blir det lättare att applicera en röst till de olika karaktärerna. Detta i sin tur gör att det blir lättare att skapa en relation till bokens karaktärer och en djupare förståelse för handlingen.

Vidare var syftet att arbeta med serieromanerna för att eleverna skulle få verktyg, i form av analysförmåga och begrepp, för att kunna analysera bilder och text. Med detta ville vi även arbeta för att utveckla kunskapen om muntlig kommunikation (genom diskussioner av innehållet) som kommer hjälpa för vidare studier, ett framtida arbete eller att navigera sig i det multimodala samhället som eleverna möter varje dag.

Innan vi börjar vår genomgång av arbetet kan det vara bra att lyfta och bemöta kritik och några argument mot graphic novels i klassrummet.

 

Myt: Det är inte riktig litteratur

Svar: Faktum är att graphic novels har inte visat någon negativ inverkan på vad elever får ut av att läsa litteratur. Graphic novels bidrar till ökad förståelse av symbolism, miljön som boken utspelar sig i, karaktärer och handlingen. De färdigheter som krävs för att kunna läsa graphic novels utvecklar de förmågor som läroplanen anser vara centrala för god läsförståelse.

 

Myt: graphic novels är inte tillräckligt intellektuellt

 

Svar: Att binda samman text och bild för att skapa mening kräver en mycket väl utvecklad bildlitteracitet. Texten i samspel med bilderna gynnar slutledningsförmågan och kritiskt tänkande. Graphic novels kan skapa goda förutsättningar för goda boksamtal.
Vad gjorde vi?

Introduktion:

Innan vi började arbeta med serieromanerna gjorde vi en planering där vi valde ut vilka verk vi ville arbeta med, samt hur vi ville arbeta. Det som var viktigt inledningsvis för arbetet med serieromanerna var att skapa en förståelse för hur man läser dem samt vilka termer som ofta används i samband med serieromaner. Eleverna hade två lektioner i veckan, vilket innebar att den första lektionen ägnades åt att introduceras till det nya verket, och sedan börja på uppgiften under den lektionen, eller fortsätta med arbetet under den andra lektionen. När eleverna diskuterade så diskuterade de utifrån EPA modellen (Enskilt, par och alla). När det kom till punkten då alla skulle diskutera så fick eleverna tala fritt, och vi skrev upp deras svar och skapade en mind map.

 

Verk 1: Walking dead

I samband med läsningen för walking dead fick eleverna tillämpa de begreppen som de hade lärt sig under introduktionen för projektet. Först fick de läsa individuellt, och anteckna medan de läste. Sedan fick de diskutera sina första intryck, begrepp och förväntningar inför arbetet med serieromanerna. Eleverna fick även diskutera verket utifrån diskussionsfrågor som innefattade analys av karaktärer, dialog, bilder utifrån elevernas egna förståelse av verket.

 

Verk 2: The arrival

The arrival som text är en serieroman utan någon skriven text, som enbart består av bilder. Liknande upplägget för tidigare uppgift så fick eleverna läsa igenom texten först. Till detta verk fick eleverna i uppgift att skriva sin egna text passande till bilderna. De fick alltså tolka bilderna utifrån sin egna förståelse och skriva en kortare text.

 

Verk 3: Persepolis

Till persepolis fick eleverna läsa igenom de angivna sidorna i verket (ett kortare utdrag) och sedan diskutera. Sedan blev eleverna indelade i mindre grupper där de fick som uppgift att rita sina egna serieromaner utifrån. Efter deras serier var klara fick de presentera serierna och förklara för varandra i tvärgrupper.
Verk 4: Yummy

Till yummy fick eleverna först läsa ett kortare utdrag ur texten och sedan diskutera, liksom tidigare verk. Efter detta fick eleverna välja en låt och förklara varför de hade valt den, i samband med utdraget som de läst.

 

Några avslutande tankar efter projektet:

Att arbeta med serieromaner är ett superintressant sätt att arbeta med litteratur i klassrummet. Många klassiker som Mary Shelleys Frankenstein och Shakespeares verk finns i serieromansformat. Men det kan vara bra att ha i åtanke att de färdigheter som krävs för att läsa serieromaner inte är exakt samma som för traditionella kapitelböcker. Därför är serieromanerna inte ett lättare alternativ.

The Arrival var ett mycket intressant verk att arbeta med då den enbart består av bilder. Men genom bildlitteracitet läser man bokens bilder som en berättelse om emigration. Författaren till The Arrival, Shaun Tan, anser att det skrivna ordet agerar som en magnet mot läsarens uppmärksamhet och att läsare ofta sträcker sig efter den skrivna förklaringen till händelser och accepterar denna version utan att kritiskt granska den. I en bok som saknar ord är det betydligt mer subjektivt att tolka händelserna i boken.

En lärdom som vi observerade efter arbetets gång som vi vill passa på att skicka vidare är att om ni vill testa arbeta med serieromaner kan det vara bra att kanske välja två eller tre verk och arbeta mer ingående i de verken. Men en sak som var uppenbar var att serieromaner är ett sätt att arbeta med litteratur som engagerar elever samtidigt som det strider mot elevernas bild om vad litteratur ska vara. Som med allt i livet så kommer inte alla att uppskatta denna texttyp, men det kan vara en riktig livlina till vissa elever som av olika anledningar tappat sin läsvana.

 

Skolbibliotekarie Gunilla deltar i boksamtal

Gästbloggare: Gunilla Nilsson

Jag har haft förmånen att få vara med på två boksamtal om boken Stöld av Ann-Helén Laestadius.

För mig som jobbar på skolbibliotek är det väldigt lärorikt att få delta i boksamtal, då får jag reda på vad eleverna tycker om böckerna, vilka titlar som passar till olika elever och det ger mig även en bredare kunskap när jag tipsar andra elever om titlar för att öka läslusten.

En annan fördel är att vi från biblioteket lär känna elever och lärare lite djupare, man känner helt enkelt att man blir en del av skolan. Många elever som har jag har träffat på boksamtal kommer också fram och pratar med mig i biblioteket vilket jag uppskattar mycket.

Boksamtalen fördes i mindre grupper på 6 – 8 elever, det kändes lagom, alla fick komma till tals och det är lättare för de flesta att prata när man är ett så litet antal.

Innan samtalen skulle vi alla förbereda frågor att ta upp till diskussion i gruppen, det kändes spännande för alla hade väldigt olika funderingar om boken. Jag upplevde att boken hade engagerat eleverna trots att en del tyckte att den var lång och bitvis lite för långsamt berättad.

Det blev djupa samtal där vi diskuterade om allt från att tillhöra en förtryckt minoritet (vilket elever från andra länder kunde känna igen sig i), motsättningar inom den samiska gruppen, könsroller, självmord, psykiska problem till om hur polisens arbete fungerar. Det kändes som om vi skulle kunna sitta i timmar och fortsätta att diskutera – det fanns så mycket vi ville säga!

Vi pratade även om hur boken är uppbyggd, om stilen i boken och om de samiska orden som förekommer. En del tyckte att det var lite svårt med alla ord och vi var enstämmiga i att tycka att en kort ordlista i slutet av boken hade varit bra, kanske även en namnlista skulle ha varit till hjälp under läsningen.

Med många tankar i huvudet gick vi omtumlade ut från det sista boksamtalet med nya insikter om livet, döden och allt däremellan. Jag tror att vi alla var eniga om att boken Stöld kan vi varmt rekommendera till andra att läsa.

Gunilla Nilsson, Luleå gymnasiebibliotek

Familjen (Bäckström Lerneby)

När jag träffade mina elever i svenska 1 för första gången så inledde vi med att göra läsbiografier på en tidslinje. Ett tips som jag fick när jag lyssnade på Ulrika Bergmark och Sara Viklund i samband med att de släppte sin bok Litteratursamtalets pedagogik: Relationer, lärande och utveckling. Jag började med att visa min egen därefter kopierade jag två elevexempel från boken. Sedan fick varje elev göra sin egen. Lektionen efter hade jag sammanfattat och skapat en gemensam för klassen som vi diskuterade. Det som blev tydligt var att ytterst få i klassen älskade att läsa utan de flesta var tämligen läsovilliga och hade inga större positiva läsupplevelser, förutom några enstaka minnen från böcker som LasseMaja och Vargbröder. För mig blev det då viktigt att hitta en bok som kunde väcka läsintresset och valet blev Familjen av Bäckström Lerneby.

Författaren har under en längre tid följt familjen Al Asim från Angered utanför Göteborg. Boken illustrerar hur en familj styr hela förorten med hot och våld. Gängkriminalitet har länge varit aktuellt i media, men i somras blev det högaktuellt i Luleå i samband med ett uppmärksammat mord som har gängkopplingar. Utöver det så blev även rapparen Einar mördad under läsningen, vilket ytterligare ökade intresset för boken. Upplägget var att eleverna fick lästid varje lektion därefter växlade vi att se dokumentären Gängkrigens tid (TV4Play) med att ha löpande diskussioner kring boken. De elever som glömde boken inför den tysta läsningen var förvånansvärt få, men fick då olika uppdrag under tiden som de övriga läste. Det kunde vara att läsa artiklar om gangsteradvokater, gangsterrapp och polismordet i Göteborg som de sedan presenterade inför klassen.

Boken blev ett lyckat val. För mig blev nästa bok än viktigare då jag kände att jag hade viss medvind. Jag presenterade ett antal spänningsromaner som de fick rösta om. Två titlar fick exakt lika många röster. Jag valde därför att inte ha en gemensam bok utan hälften läste Silvervägen av Jackson och hälften valde Skymningsflickan av Wennstam.

Krönika i Svenskläraren Familjen
Boksamtal
Skrivuppgift Del 1
Skrivuppgift Del 2

Katarina Wennstam

I samband med förra årets arbete kring Sexstrejken (åk 1) och Fettpärlan (åk 3) upptäckte jag ett stort behov av att våga diskutera mäns våld mot kvinnor. Därför valde jag inför årets bokcirkel i trean att använda mig av olika spänningsromaner av Katarina Wennstam. Hennes romaner fokuserar mycket kring detta komplexa, brännheta och inte alltid så enkla ämne ur olika perspektiv. Dessutom blottar hon ofta svagheter i vårt juridiska rättssystem gällande denna typ av brott.

Efter att ha kort presenterat de utvalda böckerna fick eleverna välja titel och därefter bilda läsgrupper där de fick göra en läsplanering. Lektionerna varvades sedan mellan lästid, diskussioner i tvärgrupper och stöttande samtal i egna läsgrupper. Trots Wennstams rika, ibland snåriga persongallerier så fanns en nerv i hennes böcker som behöll elevernas intresse. Dock rekommenderas gemensamma tankekartor inledningsvis för att underlätta läsningen. Samtalen visade både starkt engagemang och stor frustration. Att böckerna uppskattades vittnade en kollega om då hon hörde livliga diskussioner i korridoren kopplade till det lästa.

En debattartikel där ämnet skulle utgå från boken fick avsluta momentet, vilket blev ytterligare en ventil för att samla ihop alla tankar och åsikter som fanns hos eleverna.

De böcker som ingick:
Smuts (trafficking, sexköp)
Dödergök (kvinnomisshandel, heder)
Alfahannen (kändisskap, maktmissbruk, sexuella övergrepp)
Skuggorna (kvinnovåld, hämnd, ”folkdomstolar”)
Skymningsflickan (sexuella övergrepp, droger, sociala medier).

Stargate. En julberättelse (Rishöi)

Mitt letande efter kortromaner har succesivt ökat. Eleverna blir ofta positivt inställda när de upptäcker det lilla formatet. Dessutom skapar kortromaner utrymme för att hinna med fler böcker under läsåret. Den senaste som jag läst är den hyllade Stargate. En julberättelse av norska författaren Ingvild Rishöi. Hennes magiska och sagoinspirerande innehåll om två syskon påminner om Astrid Lindgrens Sunnanäng. Rishöi har även jämförts med Astrid Lindgren, men även Selma Lagerlöf och HC Andersen. Flickan med Svavelstickorna omnämns även i boken som en sorglig, men trösterik berättelse för syskonen Ronja och Melissa. Storasyster Melissa får ta alldeles för stort ansvar då pappan bara periodvis är nyktert närvarande, men oftast tillbringar tid hos sina likasinnade vänner på krogen Stargate. När pappan inte klarar av att behålla jobbet som julgransförsäljare övertar Melissa jobbet vid sidan av skolarbetet. Syskonens utsatthet gör stundtals mycket ont. Men det finns också hopp tex den starka syskonkärleken som finns när vuxna sviker. Men inte alla vuxna sviker. ”Kung Alkohol är en hård herre” säger vaktmästaren som ser. ”Du kanske skulle komma in till mig en stund” säger grannen som hör.

Kortromanen kan fungera väl i ett tematiskt arbete kring missbruk och medberoende. Den kan även fungera i ett arbete kring Astrid Lindgrens författarskap där språk, magi och innehåll kan jämföras och analyseras. Eller varför inte, bara läsa, diskutera och njuta av en välskriven och känslosam kortroman.