Att använda graphic novels i undervisningen

Gästbloggare: Två lärarstudenter på Luleå Gymnasieskola (21/22)

 

Att arbeta med serieromaner/ graphic novels i Svenskämnet

I dagens digitaliserade samhälle möter man olika texttyper, berättarstilar, information och media i stort sett varje dag. Denna information tar inte enbart from av text på papper eller på en skärm utan det tar även visuell form. En snabb googling av vilka färdigheter som anses de vitala för att klara sig i framtidens samhälle, så kallat “21st century skills”, leder en till en ganska omfattande Wikipedia artikel. Dessa “21 century skills” omfattar tre primära kategorier:

  • Innovativa färdigheter
  • Digital litteracitet
  • Karriärs och livsfärdigheter

Det är den andra kategorin (digital litteracitet) som detta arbete har haft fokus på. Våra elever lever i en värld där de SMS:ar, tweetar, skickar bilder till varandra. Rättare sagt, de lever i ett multimodalt samhälle där de använder sig av både text och bild för att skapa och förmedla information mellan varandra. Detta i sin tur snarlikt det sätt som graphic novels (sv: serieromaner) använder text och bild för att förmedla mening, vilket är det vi har arbetat med.

Vilka är vi då?

Vi heter Rasmus och Julia och har studerat till gymnasielärare med inriktning svenska och engelska vid Luleå Tekniska Universitet. Det arbete som detta inlägg handlar om var ett projekt som vi genomförde hos en grupp som gick första året på gymnasiet under vår avslutande VFU-period på kv. Hackspetten tillsammans med Maria Öhman.
Varför valde vi att arbeta med graphic novels?

Under tiden då vi studerade engelska mötte stötte vi på begreppet multimodalitet för första gången. Detta var något som jag (Rasmus) blev ganska intresserad av och valde att skriva min C-uppsats om detta. Två intressanta resultat från den studien var först att eleverna uppskattade formatet men också att eleverna ansåg att det var lättare att förstå dialoger. En deltagare uttryckte att eftersom man får en bild av karaktärerna så blir det lättare att applicera en röst till de olika karaktärerna. Detta i sin tur gör att det blir lättare att skapa en relation till bokens karaktärer och en djupare förståelse för handlingen.

Vidare var syftet att arbeta med serieromanerna för att eleverna skulle få verktyg, i form av analysförmåga och begrepp, för att kunna analysera bilder och text. Med detta ville vi även arbeta för att utveckla kunskapen om muntlig kommunikation (genom diskussioner av innehållet) som kommer hjälpa för vidare studier, ett framtida arbete eller att navigera sig i det multimodala samhället som eleverna möter varje dag.

Innan vi börjar vår genomgång av arbetet kan det vara bra att lyfta och bemöta kritik och några argument mot graphic novels i klassrummet.

 

Myt: Det är inte riktig litteratur

Svar: Faktum är att graphic novels har inte visat någon negativ inverkan på vad elever får ut av att läsa litteratur. Graphic novels bidrar till ökad förståelse av symbolism, miljön som boken utspelar sig i, karaktärer och handlingen. De färdigheter som krävs för att kunna läsa graphic novels utvecklar de förmågor som läroplanen anser vara centrala för god läsförståelse.

 

Myt: graphic novels är inte tillräckligt intellektuellt

 

Svar: Att binda samman text och bild för att skapa mening kräver en mycket väl utvecklad bildlitteracitet. Texten i samspel med bilderna gynnar slutledningsförmågan och kritiskt tänkande. Graphic novels kan skapa goda förutsättningar för goda boksamtal.
Vad gjorde vi?

Introduktion:

Innan vi började arbeta med serieromanerna gjorde vi en planering där vi valde ut vilka verk vi ville arbeta med, samt hur vi ville arbeta. Det som var viktigt inledningsvis för arbetet med serieromanerna var att skapa en förståelse för hur man läser dem samt vilka termer som ofta används i samband med serieromaner. Eleverna hade två lektioner i veckan, vilket innebar att den första lektionen ägnades åt att introduceras till det nya verket, och sedan börja på uppgiften under den lektionen, eller fortsätta med arbetet under den andra lektionen. När eleverna diskuterade så diskuterade de utifrån EPA modellen (Enskilt, par och alla). När det kom till punkten då alla skulle diskutera så fick eleverna tala fritt, och vi skrev upp deras svar och skapade en mind map.

 

Verk 1: Walking dead

I samband med läsningen för walking dead fick eleverna tillämpa de begreppen som de hade lärt sig under introduktionen för projektet. Först fick de läsa individuellt, och anteckna medan de läste. Sedan fick de diskutera sina första intryck, begrepp och förväntningar inför arbetet med serieromanerna. Eleverna fick även diskutera verket utifrån diskussionsfrågor som innefattade analys av karaktärer, dialog, bilder utifrån elevernas egna förståelse av verket.

 

Verk 2: The arrival

The arrival som text är en serieroman utan någon skriven text, som enbart består av bilder. Liknande upplägget för tidigare uppgift så fick eleverna läsa igenom texten först. Till detta verk fick eleverna i uppgift att skriva sin egna text passande till bilderna. De fick alltså tolka bilderna utifrån sin egna förståelse och skriva en kortare text.

 

Verk 3: Persepolis

Till persepolis fick eleverna läsa igenom de angivna sidorna i verket (ett kortare utdrag) och sedan diskutera. Sedan blev eleverna indelade i mindre grupper där de fick som uppgift att rita sina egna serieromaner utifrån. Efter deras serier var klara fick de presentera serierna och förklara för varandra i tvärgrupper.
Verk 4: Yummy

Till yummy fick eleverna först läsa ett kortare utdrag ur texten och sedan diskutera, liksom tidigare verk. Efter detta fick eleverna välja en låt och förklara varför de hade valt den, i samband med utdraget som de läst.

 

Några avslutande tankar efter projektet:

Att arbeta med serieromaner är ett superintressant sätt att arbeta med litteratur i klassrummet. Många klassiker som Mary Shelleys Frankenstein och Shakespeares verk finns i serieromansformat. Men det kan vara bra att ha i åtanke att de färdigheter som krävs för att läsa serieromaner inte är exakt samma som för traditionella kapitelböcker. Därför är serieromanerna inte ett lättare alternativ.

The Arrival var ett mycket intressant verk att arbeta med då den enbart består av bilder. Men genom bildlitteracitet läser man bokens bilder som en berättelse om emigration. Författaren till The Arrival, Shaun Tan, anser att det skrivna ordet agerar som en magnet mot läsarens uppmärksamhet och att läsare ofta sträcker sig efter den skrivna förklaringen till händelser och accepterar denna version utan att kritiskt granska den. I en bok som saknar ord är det betydligt mer subjektivt att tolka händelserna i boken.

En lärdom som vi observerade efter arbetets gång som vi vill passa på att skicka vidare är att om ni vill testa arbeta med serieromaner kan det vara bra att kanske välja två eller tre verk och arbeta mer ingående i de verken. Men en sak som var uppenbar var att serieromaner är ett sätt att arbeta med litteratur som engagerar elever samtidigt som det strider mot elevernas bild om vad litteratur ska vara. Som med allt i livet så kommer inte alla att uppskatta denna texttyp, men det kan vara en riktig livlina till vissa elever som av olika anledningar tappat sin läsvana.

 

Skolbibliotekarie Gunilla deltar i boksamtal

Gästbloggare: Gunilla Nilsson

Jag har haft förmånen att få vara med på två boksamtal om boken Stöld av Ann-Helén Laestadius.

För mig som jobbar på skolbibliotek är det väldigt lärorikt att få delta i boksamtal, då får jag reda på vad eleverna tycker om böckerna, vilka titlar som passar till olika elever och det ger mig även en bredare kunskap när jag tipsar andra elever om titlar för att öka läslusten.

En annan fördel är att vi från biblioteket lär känna elever och lärare lite djupare, man känner helt enkelt att man blir en del av skolan. Många elever som har jag har träffat på boksamtal kommer också fram och pratar med mig i biblioteket vilket jag uppskattar mycket.

Boksamtalen fördes i mindre grupper på 6 – 8 elever, det kändes lagom, alla fick komma till tals och det är lättare för de flesta att prata när man är ett så litet antal.

Innan samtalen skulle vi alla förbereda frågor att ta upp till diskussion i gruppen, det kändes spännande för alla hade väldigt olika funderingar om boken. Jag upplevde att boken hade engagerat eleverna trots att en del tyckte att den var lång och bitvis lite för långsamt berättad.

Det blev djupa samtal där vi diskuterade om allt från att tillhöra en förtryckt minoritet (vilket elever från andra länder kunde känna igen sig i), motsättningar inom den samiska gruppen, könsroller, självmord, psykiska problem till om hur polisens arbete fungerar. Det kändes som om vi skulle kunna sitta i timmar och fortsätta att diskutera – det fanns så mycket vi ville säga!

Vi pratade även om hur boken är uppbyggd, om stilen i boken och om de samiska orden som förekommer. En del tyckte att det var lite svårt med alla ord och vi var enstämmiga i att tycka att en kort ordlista i slutet av boken hade varit bra, kanske även en namnlista skulle ha varit till hjälp under läsningen.

Med många tankar i huvudet gick vi omtumlade ut från det sista boksamtalet med nya insikter om livet, döden och allt däremellan. Jag tror att vi alla var eniga om att boken Stöld kan vi varmt rekommendera till andra att läsa.

Gunilla Nilsson, Luleå gymnasiebibliotek

Familjen (Bäckström Lerneby)

När jag träffade mina elever i svenska 1 för första gången så inledde vi med att göra läsbiografier på en tidslinje. Ett tips som jag fick när jag lyssnade på Ulrika Bergmark och Sara Viklund i samband med att de släppte sin bok Litteratursamtalets pedagogik: Relationer, lärande och utveckling. Jag började med att visa min egen därefter kopierade jag två elevexempel från boken. Sedan fick varje elev göra sin egen. Lektionen efter hade jag sammanfattat och skapat en gemensam för klassen som vi diskuterade. Det som blev tydligt var att ytterst få i klassen älskade att läsa utan de flesta var tämligen läsovilliga och hade inga större positiva läsupplevelser, förutom några enstaka minnen från böcker som LasseMaja och Vargbröder. För mig blev det då viktigt att hitta en bok som kunde väcka läsintresset och valet blev Familjen av Bäckström Lerneby.

Författaren har under en längre tid följt familjen Al Asim från Angered utanför Göteborg. Boken illustrerar hur en familj styr hela förorten med hot och våld. Gängkriminalitet har länge varit aktuellt i media, men i somras blev det högaktuellt i Luleå i samband med ett uppmärksammat mord som har gängkopplingar. Utöver det så blev även rapparen Einar mördad under läsningen, vilket ytterligare ökade intresset för boken. Upplägget var att eleverna fick lästid varje lektion därefter växlade vi att se dokumentären Gängkrigens tid (TV4Play) med att ha löpande diskussioner kring boken. De elever som glömde boken inför den tysta läsningen var förvånansvärt få, men fick då olika uppdrag under tiden som de övriga läste. Det kunde vara att läsa artiklar om gangsteradvokater, gangsterrapp och polismordet i Göteborg som de sedan presenterade inför klassen.

Boken blev ett lyckat val. För mig blev nästa bok än viktigare då jag kände att jag hade viss medvind. Jag presenterade ett antal spänningsromaner som de fick rösta om. Två titlar fick exakt lika många röster. Jag valde därför att inte ha en gemensam bok utan hälften läste Silvervägen av Jackson och hälften valde Skymningsflickan av Wennstam.

Krönika i Svenskläraren Familjen
Boksamtal
Skrivuppgift Del 1
Skrivuppgift Del 2

Katarina Wennstam

I samband med förra årets arbete kring Sexstrejken (åk 1) och Fettpärlan (åk 3) upptäckte jag ett stort behov av att våga diskutera mäns våld mot kvinnor. Därför valde jag inför årets bokcirkel i trean att använda mig av olika spänningsromaner av Katarina Wennstam. Hennes romaner fokuserar mycket kring detta komplexa, brännheta och inte alltid så enkla ämne ur olika perspektiv. Dessutom blottar hon ofta svagheter i vårt juridiska rättssystem gällande denna typ av brott.

Efter att ha kort presenterat de utvalda böckerna fick eleverna välja titel och därefter bilda läsgrupper där de fick göra en läsplanering. Lektionerna varvades sedan mellan lästid, diskussioner i tvärgrupper och stöttande samtal i egna läsgrupper. Trots Wennstams rika, ibland snåriga persongallerier så fanns en nerv i hennes böcker som behöll elevernas intresse. Dock rekommenderas gemensamma tankekartor inledningsvis för att underlätta läsningen. Samtalen visade både starkt engagemang och stor frustration. Att böckerna uppskattades vittnade en kollega om då hon hörde livliga diskussioner i korridoren kopplade till det lästa.

En debattartikel där ämnet skulle utgå från boken fick avsluta momentet, vilket blev ytterligare en ventil för att samla ihop alla tankar och åsikter som fanns hos eleverna.

De böcker som ingick:
Smuts (trafficking, sexköp)
Dödergök (kvinnomisshandel, heder)
Alfahannen (kändisskap, maktmissbruk, sexuella övergrepp)
Skuggorna (kvinnovåld, hämnd, ”folkdomstolar”)
Skymningsflickan (sexuella övergrepp, droger, sociala medier).

Stargate. En julberättelse (Rishöi)

Mitt letande efter kortromaner har succesivt ökat. Eleverna blir ofta positivt inställda när de upptäcker det lilla formatet. Dessutom skapar kortromaner utrymme för att hinna med fler böcker under läsåret. Den senaste som jag läst är den hyllade Stargate. En julberättelse av norska författaren Ingvild Rishöi. Hennes magiska och sagoinspirerande innehåll om två syskon påminner om Astrid Lindgrens Sunnanäng. Rishöi har även jämförts med Astrid Lindgren, men även Selma Lagerlöf och HC Andersen. Flickan med Svavelstickorna omnämns även i boken som en sorglig, men trösterik berättelse för syskonen Ronja och Melissa. Storasyster Melissa får ta alldeles för stort ansvar då pappan bara periodvis är nyktert närvarande, men oftast tillbringar tid hos sina likasinnade vänner på krogen Stargate. När pappan inte klarar av att behålla jobbet som julgransförsäljare övertar Melissa jobbet vid sidan av skolarbetet. Syskonens utsatthet gör stundtals mycket ont. Men det finns också hopp tex den starka syskonkärleken som finns när vuxna sviker. Men inte alla vuxna sviker. ”Kung Alkohol är en hård herre” säger vaktmästaren som ser. ”Du kanske skulle komma in till mig en stund” säger grannen som hör.

Kortromanen kan fungera väl i ett tematiskt arbete kring missbruk och medberoende. Den kan även fungera i ett arbete kring Astrid Lindgrens författarskap där språk, magi och innehåll kan jämföras och analyseras. Eller varför inte, bara läsa, diskutera och njuta av en välskriven och känslosam kortroman.

Uppdraget (Mikael Romell)

Ibland kan vi alla behöva en kort, kärnfull novell där det finns utrymme att läsa mellan raderna. Novellen Uppdraget av Mikael Romell (Färdlektyr 2003) passar väl in i det sammanhanget. Elin Brandlöv och Teresa Olofsson har båda arbetat med den i varsin klass svenska som andraspråk 2. Här delar de med sig av några lämpliga uppgifter som passar att genomföra under ett par lektioner. Uppdraget utspelar sig under andra världskriget där läsaren får följa militären August Steiner som tillsammans med tre andra soldater fått ett hemligt uppdrag att genomsöka några polska hus i jakten på judar eller motståndsmän. Men upptäckten av tre gömda barn ställer August Steiner inför hans svåraste beslut som militär. Novellen väcker många tankar kring moral och rätten att bestämma över liv. Slutet bjuder in till diskussion då Uppdraget avslutas med ”Tre knallar från en pistol ekade genom natten”
Ordkunskap
Samtalsfrågor
Skrivuppgift

 

Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet. Sexstrejken kapitel 1-4Sexstrejken kapitel 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken kapitel 21-34Sexstrejken 35-53Skrivuppgift SexstrejkenSexstrejken länkar

Brev till mannen (Kronlöf)

Förra helgen fick Luleås Bok och Bild besök av Bianca Kronlöf som debuterat med Brev till mannen. Författarens framträdande blev mycket emotionellt där både hon och stora delar av publiken föll i gråt av hennes engagemang och högläsning av brevet Till min ofödde son. Hennes budskap var tydligt; snälla, goda män –  våga bryt tystnaden och engagera er mot mäns våld och trakasserier mot kvinnor. Boken består av flertalet korta brev där det går alldeles utmärkt att välja ett eller ett par för högläsning och diskussion under en lektion. Förutom brevet Till min ofödde son finns andra starka brev som tål att nämnas och diskuteras: Till dig som tycker våldtäkt är fel, Till dig som köper sex och Till dig som aldrig.

På gymnasiekursen Svelit0 fick eleverna under hösten välja en individuell bok. Många elever valde självbiografier och i boksamtalen där elevernas egna frågor fanns med blev det starka samtal kring de kvinnliga elevernas gemensamma erfarenhet av att ha utsatts för sexuella trakasserier. Som avslutning fick eleverna läsa vad en manlig recensent skriver om Brev till mannen parallellt med att Kronlöfs förord lästes. De viktiga samtalen fördjupades och fortsatte utanför klassrummet.

 

Polcirkeln (Liza Marklund)

PolcirkelnNytt och spännande från Liza Marklund! Polcirkeln känns som en deckare som vi kommer att vilja läsa med eleverna på gymnasiet. När en bro i Piteå behöver restaureras hittas ett halshugget lik i ett av fundamenten. Allt pekar på att detta är Sofia – en tjej som varit försvunnen sedan 1979. Hon, tillsammans med 4 tjejkompisar, hade under gymnasietiden en bokcirkel – Polcirkeln – och det är där berättelsen tar sitt avstamp.

Vi får i olika kapitel lära känna Sofia, Birgitta, Carina, Agneta och Susanne som på många sätt är väldigt olika. Vi får följa med under deras gymnasietid, lära känna deras olika personligheter, familjerelationer och trevande efter kärlek och får också en inblick i hur livet ser ut för dem drygt 40 år senare.

Liket som hittas gör såklart att frågetecknen kring Sofias försvinnande tar ny fart. Vem var egentligen kär i vem? Vet någon mer än någon annan vad som verkligen hände och talar alla sanning? Hade amerikanarna på robotbasen något med försvinnandet att göra? Eller Wiking – som numer är chef inom polisen och som under gymnasietiden var tjejernas span? Norrbotten är levande, inbjudande och en perfekt fond till allt som händer och hände för länge sen. Nu ser vi fram emot del två i den utlovade trilogin.

Heder (Lapidus)

Som ett första boksamtal i en åk.1 på SA valde vi novellen Heder av Jens Lapidus. Det handlar om Adam som kommer ut från ett långt fängelsestraff, hans livssituation utanför murarna och tankarna inför framtiden. Men vad är han egentligen dömd för och vem är denne ”honom” som han ska söka upp?

Aktuella fall runt om i Sverige där det pratas om gängkriminalitet har gjort att diskussionerna kommit igång i olika klasser kring vad som händer, varför det händer och hur det kanske resoneras inom gängen vad gäller brott, straff och heder. Den svåra första frågan blev såklart: Vad är heder för dig? I vilka situationer stöter man på ordet heder? Finns det både positiva och negativa associationer kopplat till heder? Lyckliga jag hittade en lärarhandledning (Novellix, Carl-Johan Markstedt) som funkade jättebra med gruppen. Vi diskuterade både i smågrupper och i helklass och kom in på många intressanta spår. Förutom samtalsfrågor finns även skrivuppgifter att inspireras av. Novellix har flera lärarhandledningar och jag rekommenderar verkligen att kika på dem! https://novellix.se/wp-content/uploads/2016/10/lararhandledning_heder.pdf