Att använda graphic novels i undervisningen

Gästbloggare: Två lärarstudenter på Luleå Gymnasieskola (21/22)

 

Att arbeta med serieromaner/ graphic novels i Svenskämnet

I dagens digitaliserade samhälle möter man olika texttyper, berättarstilar, information och media i stort sett varje dag. Denna information tar inte enbart from av text på papper eller på en skärm utan det tar även visuell form. En snabb googling av vilka färdigheter som anses de vitala för att klara sig i framtidens samhälle, så kallat “21st century skills”, leder en till en ganska omfattande Wikipedia artikel. Dessa “21 century skills” omfattar tre primära kategorier:

  • Innovativa färdigheter
  • Digital litteracitet
  • Karriärs och livsfärdigheter

Det är den andra kategorin (digital litteracitet) som detta arbete har haft fokus på. Våra elever lever i en värld där de SMS:ar, tweetar, skickar bilder till varandra. Rättare sagt, de lever i ett multimodalt samhälle där de använder sig av både text och bild för att skapa och förmedla information mellan varandra. Detta i sin tur snarlikt det sätt som graphic novels (sv: serieromaner) använder text och bild för att förmedla mening, vilket är det vi har arbetat med.

Vilka är vi då?

Vi heter Rasmus och Julia och har studerat till gymnasielärare med inriktning svenska och engelska vid Luleå Tekniska Universitet. Det arbete som detta inlägg handlar om var ett projekt som vi genomförde hos en grupp som gick första året på gymnasiet under vår avslutande VFU-period på kv. Hackspetten tillsammans med Maria Öhman.
Varför valde vi att arbeta med graphic novels?

Under tiden då vi studerade engelska mötte stötte vi på begreppet multimodalitet för första gången. Detta var något som jag (Rasmus) blev ganska intresserad av och valde att skriva min C-uppsats om detta. Två intressanta resultat från den studien var först att eleverna uppskattade formatet men också att eleverna ansåg att det var lättare att förstå dialoger. En deltagare uttryckte att eftersom man får en bild av karaktärerna så blir det lättare att applicera en röst till de olika karaktärerna. Detta i sin tur gör att det blir lättare att skapa en relation till bokens karaktärer och en djupare förståelse för handlingen.

Vidare var syftet att arbeta med serieromanerna för att eleverna skulle få verktyg, i form av analysförmåga och begrepp, för att kunna analysera bilder och text. Med detta ville vi även arbeta för att utveckla kunskapen om muntlig kommunikation (genom diskussioner av innehållet) som kommer hjälpa för vidare studier, ett framtida arbete eller att navigera sig i det multimodala samhället som eleverna möter varje dag.

Innan vi börjar vår genomgång av arbetet kan det vara bra att lyfta och bemöta kritik och några argument mot graphic novels i klassrummet.

 

Myt: Det är inte riktig litteratur

Svar: Faktum är att graphic novels har inte visat någon negativ inverkan på vad elever får ut av att läsa litteratur. Graphic novels bidrar till ökad förståelse av symbolism, miljön som boken utspelar sig i, karaktärer och handlingen. De färdigheter som krävs för att kunna läsa graphic novels utvecklar de förmågor som läroplanen anser vara centrala för god läsförståelse.

 

Myt: graphic novels är inte tillräckligt intellektuellt

 

Svar: Att binda samman text och bild för att skapa mening kräver en mycket väl utvecklad bildlitteracitet. Texten i samspel med bilderna gynnar slutledningsförmågan och kritiskt tänkande. Graphic novels kan skapa goda förutsättningar för goda boksamtal.
Vad gjorde vi?

Introduktion:

Innan vi började arbeta med serieromanerna gjorde vi en planering där vi valde ut vilka verk vi ville arbeta med, samt hur vi ville arbeta. Det som var viktigt inledningsvis för arbetet med serieromanerna var att skapa en förståelse för hur man läser dem samt vilka termer som ofta används i samband med serieromaner. Eleverna hade två lektioner i veckan, vilket innebar att den första lektionen ägnades åt att introduceras till det nya verket, och sedan börja på uppgiften under den lektionen, eller fortsätta med arbetet under den andra lektionen. När eleverna diskuterade så diskuterade de utifrån EPA modellen (Enskilt, par och alla). När det kom till punkten då alla skulle diskutera så fick eleverna tala fritt, och vi skrev upp deras svar och skapade en mind map.

 

Verk 1: Walking dead

I samband med läsningen för walking dead fick eleverna tillämpa de begreppen som de hade lärt sig under introduktionen för projektet. Först fick de läsa individuellt, och anteckna medan de läste. Sedan fick de diskutera sina första intryck, begrepp och förväntningar inför arbetet med serieromanerna. Eleverna fick även diskutera verket utifrån diskussionsfrågor som innefattade analys av karaktärer, dialog, bilder utifrån elevernas egna förståelse av verket.

 

Verk 2: The arrival

The arrival som text är en serieroman utan någon skriven text, som enbart består av bilder. Liknande upplägget för tidigare uppgift så fick eleverna läsa igenom texten först. Till detta verk fick eleverna i uppgift att skriva sin egna text passande till bilderna. De fick alltså tolka bilderna utifrån sin egna förståelse och skriva en kortare text.

 

Verk 3: Persepolis

Till persepolis fick eleverna läsa igenom de angivna sidorna i verket (ett kortare utdrag) och sedan diskutera. Sedan blev eleverna indelade i mindre grupper där de fick som uppgift att rita sina egna serieromaner utifrån. Efter deras serier var klara fick de presentera serierna och förklara för varandra i tvärgrupper.
Verk 4: Yummy

Till yummy fick eleverna först läsa ett kortare utdrag ur texten och sedan diskutera, liksom tidigare verk. Efter detta fick eleverna välja en låt och förklara varför de hade valt den, i samband med utdraget som de läst.

 

Några avslutande tankar efter projektet:

Att arbeta med serieromaner är ett superintressant sätt att arbeta med litteratur i klassrummet. Många klassiker som Mary Shelleys Frankenstein och Shakespeares verk finns i serieromansformat. Men det kan vara bra att ha i åtanke att de färdigheter som krävs för att läsa serieromaner inte är exakt samma som för traditionella kapitelböcker. Därför är serieromanerna inte ett lättare alternativ.

The Arrival var ett mycket intressant verk att arbeta med då den enbart består av bilder. Men genom bildlitteracitet läser man bokens bilder som en berättelse om emigration. Författaren till The Arrival, Shaun Tan, anser att det skrivna ordet agerar som en magnet mot läsarens uppmärksamhet och att läsare ofta sträcker sig efter den skrivna förklaringen till händelser och accepterar denna version utan att kritiskt granska den. I en bok som saknar ord är det betydligt mer subjektivt att tolka händelserna i boken.

En lärdom som vi observerade efter arbetets gång som vi vill passa på att skicka vidare är att om ni vill testa arbeta med serieromaner kan det vara bra att kanske välja två eller tre verk och arbeta mer ingående i de verken. Men en sak som var uppenbar var att serieromaner är ett sätt att arbeta med litteratur som engagerar elever samtidigt som det strider mot elevernas bild om vad litteratur ska vara. Som med allt i livet så kommer inte alla att uppskatta denna texttyp, men det kan vara en riktig livlina till vissa elever som av olika anledningar tappat sin läsvana.

 

Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet. Sexstrejken kapitel 1-4Sexstrejken kapitel 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken kapitel 21-34Sexstrejken 35-53Skrivuppgift SexstrejkenSexstrejken länkar

Polcirkeln (Liza Marklund)

PolcirkelnNytt och spännande från Liza Marklund! Polcirkeln känns som en deckare som vi kommer att vilja läsa med eleverna på gymnasiet. När en bro i Piteå behöver restaureras hittas ett halshugget lik i ett av fundamenten. Allt pekar på att detta är Sofia – en tjej som varit försvunnen sedan 1979. Hon, tillsammans med 4 tjejkompisar, hade under gymnasietiden en bokcirkel – Polcirkeln – och det är där berättelsen tar sitt avstamp.

Vi får i olika kapitel lära känna Sofia, Birgitta, Carina, Agneta och Susanne som på många sätt är väldigt olika. Vi får följa med under deras gymnasietid, lära känna deras olika personligheter, familjerelationer och trevande efter kärlek och får också en inblick i hur livet ser ut för dem drygt 40 år senare.

Liket som hittas gör såklart att frågetecknen kring Sofias försvinnande tar ny fart. Vem var egentligen kär i vem? Vet någon mer än någon annan vad som verkligen hände och talar alla sanning? Hade amerikanarna på robotbasen något med försvinnandet att göra? Eller Wiking – som numer är chef inom polisen och som under gymnasietiden var tjejernas span? Norrbotten är levande, inbjudande och en perfekt fond till allt som händer och hände för länge sen. Nu ser vi fram emot del två i den utlovade trilogin.

Heder (Lapidus)

Som ett första boksamtal i en åk.1 på SA valde vi novellen Heder av Jens Lapidus. Det handlar om Adam som kommer ut från ett långt fängelsestraff, hans livssituation utanför murarna och tankarna inför framtiden. Men vad är han egentligen dömd för och vem är denne ”honom” som han ska söka upp?

Aktuella fall runt om i Sverige där det pratas om gängkriminalitet har gjort att diskussionerna kommit igång i olika klasser kring vad som händer, varför det händer och hur det kanske resoneras inom gängen vad gäller brott, straff och heder. Den svåra första frågan blev såklart: Vad är heder för dig? I vilka situationer stöter man på ordet heder? Finns det både positiva och negativa associationer kopplat till heder? Lyckliga jag hittade en lärarhandledning (Novellix, Carl-Johan Markstedt) som funkade jättebra med gruppen. Vi diskuterade både i smågrupper och i helklass och kom in på många intressanta spår. Förutom samtalsfrågor finns även skrivuppgifter att inspireras av. Novellix har flera lärarhandledningar och jag rekommenderar verkligen att kika på dem! https://novellix.se/wp-content/uploads/2016/10/lararhandledning_heder.pdf

Dina händer var fulla av liv (Suad Ali)

Nora är en ung kvinna med somalisk bakgrund som i det inledande kapitlet av Suad Alis roman Dina händer var fulla av liv gör sig redo att för första gången på många år åka och hälsa på sina släktingar som är kvar i hemlandet.

Genom tillbakablickar får vi sedan lära känna Nora som flicka och hur det är att växa upp i en trygg och priviligierad familj långt  ifrån både våld, fattigdom och rasism. Inbördeskriget förändrar i ett svep tillvaron för hela Noras släkt, och hon själv tillsammans med dottern hamnar så småningom i Sandviken där livet som ensamstående förälder, utanförskap och oro för de som är kvar i Somalia sliter hårt på Nora. Vi får följa en ung kvinnas klassresa – nedåt – och som läsare blir bilden av kvinnor på flykt definitivt mer nyanserad.

Dina händer var fulla av liv har ett relativt enkelt språk, är inte alltför lång och har ett innehåll som alla svenska gymnasieklasser borde ta del av och få tillfälle att diskutera. Jag återkommer när vi har köpt in romanen i klassuppsättning och har möjlighet att läsa den med elever.

Du föll och jag för dig (Stoltz)

Jakob och Frida går i årskurs 2 på gymnasiet. Frida är den skötsamma prästdottern och Jakob den lite mer strulige hockeykillen. De möts – och kan inte låta bli att dras till varandra även om de inser hur olika liv de lever. Mycket händer under läsåret, både i deras respektive familjer, i skolan och bland kompisarna. Den här romanen känns känslomässigt äkta och tar upp viktiga frågor som till exempel familjerelationer, vuxenblivande, alkohol- och drogproblematik, grupptryck och vänskap. Vi läste den med några elever i åk.2 på SA, EK och Språkintroduktionen, men den passar nog ännu bättre i åk.1 eftersom den till formen är en ganska typisk ungdomsroman och lätt att ta till sig. Titeln ingick i ett läsprojekt som också innefattade författarbesök så efter läsningen fick grupperna träffa Lina Stoltz som berättade både om sitt författarskap, om Du föll och jag för dig och om hur hennes skrivande funkar från idé till färdig text.

Förslag på samtalsfrågor Du föll del 1 och Du föll del 2

Avslutande boksamtal Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria)  Boksamtal

Skrivuppgift Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria) Helvetestratten

Vår älskade (Shamsie)

Vår älskade kan beskrivas som en Antigone i vår tid. Tragedins slut är såklart oundvikligt, men resan dit är både vacker, smärtsam och tänkvärd. I London bor de föräldralösa syskonen Isma, Aneeka och Parvais. Juridikstudier i USA, vardagslunken i London, ovissheten kring faderns död (jihadist och Guantanamo-fånge), en omöjlig kärlekshistoria och en komplicerad situation för den brittiske (och muslimske) inrikesministern Karamat Lone och hans närmaste – där har ni några av intrigerna i berättelsen. Som läsare får vi oss en funderare kring medborgarskap, lojalitet, rättigheter och skyldigheter, människosyn och vad som kan vara risken med att vara en ”GM” (googlande muslim). De fem huvudkaraktärerna får var sin del i boken vilket gör det spännande och ger mer djup åt berättelsen.

Den här romanen kan med fördel användas ämnesövergripande där både samhällskunskap, psykologi, svenska och religion kommer med i diskussionerna. Vi väntar på en klassuppsättning så vi kan använda den i helklass!

Sexstrejken (Hellberg)

Från Lysistrate till det svenska gymnasiet mitt i me too – rörelsens tidevarv. Detta är en viktig bok som har mycket att säga till dagens gymnasieungdomar och alla de vuxna som finns i deras närhet. Romanen handlar egentligen inte alls om sexstrejken som sådan – utan om att bestämma sig för var man står, vad man tycker och att ha modet att stå upp för sin åsikt och säga ifrån. Den handlar också om att lyssna på unga tjejer, och även killar, som inte accepterar en vardag full av råa sexistiska tilltal, meddelanden och bilder i klassrum, på fritiden och i telefonerna.

Majken har fått nog. I elevrådet presenterar hon sin idé om en sexstrejk, som förhoppningsvis ska få alla att ta tag i den råa jargongen som finns mellan ungdomarna, och särskilt mot tjejerna. Men hon är beredd på protester och mothugg. Kommer bästisarna Belle och Vilda att stötta henne fullt ut? Varför ändrar Belle sin uppfattning helt plötsligt när något  Hur kommer detta att tas emot av alla populära tjejer på skolan? Av killarna? Av den som alla ser upp till – Lukas? Skulle en sådan här aktion kunna sprida sig till andra gymnasieskolor och vad kommer skolledningen att göra? Frågorna är många, engagemanget är starkt och ärligt och motståndet blir som väntat hårt.

Denna roman kan läsas av både tjejer och killar, förslagsvis i åk.1 på gymnasiet, förutsatt att den presenteras på rätt sätt. Språket är lätt och innehållet är aktuellt. Vi återkommer med mer material när biblioteket har fått in den i klassuppsättning.

Innehållet kan också kopplas till Forum för levande historias arbetsmaterial om civilkurage – om att våga säga ifrån och inte bara titta på. På Norrbottens museum anordnas kostnadsfria workshops hela läsåret kring detta (”Spelar roll – en utställning om de som ser på och de som griper in”), men man kan också hitta material i länken nedan:

https://www.levandehistoria.se/klassrummet/spelar-roll

Se mig falla (Kallentoft)

Nytt och fräscht från Mons Kallentoft! Tre år har gått sedan Tims och Rebeckas 16-åriga dotter Emme försvann under en tjejresa till Mallorca. Tim har bosatt sig i Palma eftersom han har lovat sig själv, och Emme, att han aldrig ska sluta leta. Tjänsten som polis i Stockholm har han lämnat bakom sig och livnär sig nu som privatspanare i semesterparadisets undre värld. Prostitution, droger, korruption och våld tillhör vardagen för Tim, samtidigt som minnesbilderna av Emme är med honom vad han än gör. Äktenskapet med Rebecka slits itu av sorg och frustration – hur överlever man sorgen efter en försvunnen dotter där alla spår tagit slut? Vilka vänner kan man lita på i de allra svåraste situationer?

Kallentofts språk visar som alltid stämningar och känslor i ett realistiskt flöde – man kommer karaktärerna in på livet och känner att man som läsare är med – där och då – i tankar, dialoger och minnesbilder. Spännande och avslöjande om ett Mallorca vi som turister inte känner till, men märker att författaren är mycket väl bekant med! Jag ser fram emot fortsättningen, för det känns som att det borde komma en.

Dagens klara ljus (Anita Desai)

Det här är verkligen skönlitteratur när den är som bäst!

I Dagens klara ljus hamnar läsaren direkt i Old Delhi, där några syskon som vuxna träffas i barndomshemmet. Tara är gift och bor utomlands, Raja har också lämnat hemorten medan Bim har blivit kvar för att ta hand om deras bror Baba som är autistisk. Minnen, dofter, traditioner, relationer, samhällsförändringar, sorger och glädjeämnen varvas i en varm och allmänmänsklig berättelse där karaktärerna känns levande och deras funderingar kring livets olika skeenden stannar kvar länge efteråt. Känner du inte till Indien blir du garanterat förälskad och är du redan bekant med detta fascinerande land blir det ett kärt och intressant återseende.

Anita Desai är född och uppvuxen i Indien och räknas som en av vår tids stora berättare.