Uppdraget (Mikael Romell)

Ibland kan vi alla behöva en kort, kärnfull novell där det finns utrymme att läsa mellan raderna. Novellen Uppdraget av Mikael Romell (Färdlektyr 2003) passar väl in i det sammanhanget. Elin Brandlöv och Teresa Olofsson har båda arbetat med den i varsin klass svenska som andraspråk 2. Här delar de med sig av några lämpliga uppgifter som passar att genomföra under ett par lektioner. Uppdraget utspelar sig under andra världskriget där läsaren får följa militären August Steiner som tillsammans med tre andra soldater fått ett hemligt uppdrag att genomsöka några polska hus i jakten på judar eller motståndsmän. Men upptäckten av tre gömda barn ställer August Steiner inför hans svåraste beslut som militär. Novellen väcker många tankar kring moral och rätten att bestämma över liv. Slutet bjuder in till diskussion då Uppdraget avslutas med ”Tre knallar från en pistol ekade genom natten”
Ordkunskap
Samtalsfrågor
Skrivuppgift

 

Bokcirklar i kombination med hyllningstal

Under ett par år har jag i Svenska 3 kombinerat hyllningstal med bokcirkel. En del elever tycker att de aldrig kommit så djupt in i en bok som under detta arbete. Flera har även uttryckt att det känns lättare att hålla hyllningstal när du blir en karaktär i boken som hyllar en annan; ett slags teater som gör att du vågar ”spela ut”.

Jag försöker väcka intresse genom att inleda med att säga att vi ska resa jorden runt då författaren/händelserna representerar olika världsdelar, historiskt såväl i samtid.

 

 

 

Följande titlar har eleverna valt mellan:
En bön för de stulna av Jennifer Clement
No och jag av Delphine De Vigan
Vända hem av Yaa Gyasi
Vår älskade av Kamila Shamsie
Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Dödssynden av Harper Lee
Efter attentatet av Yasmina Khadra
Litet land av Gael Faye

När eleverna valt bok bildas grupper där alla läser samma. De börjar med att göra sina egna lässcheman utifrån givna veckor. Syftet med grupperna är dels att stötta varandra med innehållet, främst karaktärerna, dels att hjälpa varandra med hyllningstalen. ”En press” att följa lässtoppen brukar uppstå naturligt då man annars inte kan delta i gruppens diskussioner och ömsesidiga utbyten. Varje lektion får eleverna lästid, varannan så får de tid att samtala och varannan har jag genomgång/uppgifter kring retoriken. Vi ägnar även tid åt bildanalys då eleverna vid presentationen ska ha en bild som bakgrund som symboliserar innehållet.

Hyllningstalen som är fem minuter långa ska alltså vara från en karaktär i boken till en annan och talet ska innehålla tydliga händelser men också typiska karaktärsdrag hos de valda personerna.

Den bok som toppar i popularitet är En bön för de stulna där hyllningstalen nästan alltid slutar i tårar av glädje eller sorg beroende på talens innehåll. Det starka bokinnehållet av fattiga flickors utsatthet och kartellernas maktfullkomlighet i ett land som Mexiko chockar många då de ofta ser Mexiko som ett lockande turistland med bad och sol. Nästan alla ger det högsta betyg en bok kan få; bästa boken någonsin!

Dina händer var fulla av liv (Suad Ali)

Nora är en ung kvinna med somalisk bakgrund som i det inledande kapitlet av Suad Alis roman Dina händer var fulla av liv gör sig redo att för första gången på många år åka och hälsa på sina släktingar som är kvar i hemlandet.

Genom tillbakablickar får vi sedan lära känna Nora som flicka och hur det är att växa upp i en trygg och priviligierad familj långt  ifrån både våld, fattigdom och rasism. Inbördeskriget förändrar i ett svep tillvaron för hela Noras släkt, och hon själv tillsammans med dottern hamnar så småningom i Sandviken där livet som ensamstående förälder, utanförskap och oro för de som är kvar i Somalia sliter hårt på Nora. Vi får följa en ung kvinnas klassresa – nedåt – och som läsare blir bilden av kvinnor på flykt definitivt mer nyanserad.

Dina händer var fulla av liv har ett relativt enkelt språk, är inte alltför lång och har ett innehåll som alla svenska gymnasieklasser borde ta del av och få tillfälle att diskutera. Jag återkommer när vi har köpt in romanen i klassuppsättning och har möjlighet att läsa den med elever.

Brun morgon (Pavloff) och Handmaid´s tale (Atwood)

När jag börjar summera årets litteraturarbete kan jag konstatera att flera titlar går i dystopins tecken. I svenska som andraspråk 3 arbetade vi först med novellen Brun morgon (sök på titeln för mer information om innehåll och arbetssätt) och därefter såg vi tre avsnitt av Margaret Atwoods Handmaid’s tale som är baserad på hennes bok Tjänarinnans berättelse – en dystopisk framtid i landet Gilead där diktatur råder och där makten ligger hos några få utvalda som styr i Guds namn. Under läsning av Brun morgon satt de i smågrupper och högläste och pausade med jämna mellanrum för att stötta/diskutera ord och innehåll med varandra. Likaledes skedde med Handmaid’s tale där vi stoppade med jämna mellanrum för att klä ord på alla starka känslor och tankar som växte fram under tiden som vi tittade. Därefter satt eleverna i grupper och skapade frågor till bägge verken utifrån På/Mellan/Bortom raderna med utgångspunkt från Miljö/Tema-Problem och Karaktärer. (Läs mer under Brun morgon) Både innehåll och arbetssätt engagerade och motiverade eleverna stort då de blev delaktiga och påverkade innehållet till det avslutande jämförande samtalet med sina frågor. Se deras frågor här Boksamtal Det enda missnöjet från eleverna var ”Varför bara tre avsnitt? Vi vill se hela serien för det finns så mycket att diskutera!”

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Damaskus Sölvesborg (Per Nilsson)

” – Hallå! Var är ni? Kom fram nu. Hennes farsa har lovat att han inte ska skära halsen av dig. Ni kan sluta gömma er och komma fram nu! ” Boken börjar med det som händer i slutet och gör läsaren nyfiken på vad som har hänt.
Boken handlar om Leo från Sölvesborg och Nour från Damaskus. De går i samma klass på gymnasiet men har aldrig pratat med varandra. Leo och Nour hamnar i samma grupp under en klassföreståndardag. De går vilse och hamnar i en väldigt svår situation.
Samtalen mellan Leo och Nour handlar om viktiga livsfrågor  i skuggan av den tilltagande rasismen i samhället.
Damaskus Sölvesborg är en lågmäld men också spännande bok om utsatthet, om att inte vara som alla andra och om möten som kan förändra ens liv.
Boken passar bra för gemensam eller individuell läsning från årskurs 7 och uppåt.

Vi kommer snart hem igen (Bab Bonde och Bergting)

Gästbloggare: Elin Isaksson

Jag har under de senaste veckorna jobbat med boken Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting.

Boken är en grafisk roman som belyser fem judars historier under andra världskriget. En bok som jag fick ett väldigt positivt bemötande från mina nyanlända elever. Historierna fokuserar på dessa individers resa från det första mötet med nazismen, deras svårigheter i ghettot och koncentrationslägren till kort om deras liv i Sverige idag.

När jag skulle börja planera inför arbetet med denna bok funderade jag en hel del på vilka infallsvinklar jag skulle ha eftersom det finns mängder att välja mellan. Färgerna, bild i samspel med dialog och berättarperspektiv har en stor betydelse eftersom det skiljer sig ifrån en vanlig roman därmed la jag fokus där. Samhällsperspektivet och att kunna koppla till det vi vet idag var också ett stort fokusområde. Eleverna kunde ta till sig innehållet på ett annat sätt då det inte var textmängden som styrde utan själva innehållet och budskapet, därmed fick vi tiden för att jobba med läsförståelsen.

Jag ville att eleverna skulle få ett bredare perspektiv och utveckla sin läsförståelse i förståelsen från dåtid till nutid och sedan hur vår framtid kan se ut för att utveckla sina analysförmågor. Detta blev en utgångspunkt till en film som eleverna skulle skapa individuellt. De skulle välja ett tema som togs upp i boken, exempelvis samhälle sedan valde de ett perspektiv. Vad har vi lärt oss från tidigare misstag, vad bör vi vara medvetna om i dagens samhälle och vad behöver vi göra för att förbättra våra samhällen. Eleverna skapade intervjufrågor utifrån sitt tema som sedan skulle ställas till en klasskamrat eller någon annan person utanför. De skulle sedan tolka och hitta kärnan i intervjun och sedan producera en film genom Adobe Spark. Vi jobbade också med källkritik och alla bilder och kortfilmer är tagna från Pixabay.com.

Detta utmynnade i fantastiska filmer där eleven tänkte till på vilken påverkan vi har på världen. Länkar här till en av de fina filmerna mina elever skapat.

Svetlana Aleksijevitj: De sista vittnena, Kriget har inget kvinnligt ansikte, Zinkpojkar, Bön för Tjernobyl

de-sista-vittnena-solo-for-barnrostkriget-har-inget-kvinnligt-ansiktezinkpojkarbon-for-tjernobyl

Svetlana Aleksijevitj har i sina oerhört starka böcker gett röst åt de människor som aldrig finns med i de officiella historieskrivningarna. Deras berättelser är fruktansvärda att ta del av men skapar samtidigt en närhet till det förflutna och till det allmänmänskliga där vi alla kan känna igen oss i allas vår längtan efter trygghet och kärlek. Väl lärarutvalda berättelser ur böckerna passar mycket bra att ta in i ämnena historia, samhällskunskap svenska eller ämnesövergripande samarbeten.
I boken De sista vittnena berättar barn om de fasanfulla ögonblick då andra världskriget slog deras trygga barndom  i spillror.
I boken Kriget har inget kvinnligt ansikte möter vi  kvinnliga soldater som stred i Röda Armen sida vid sida med männen under andra världskriget. Deras berättelser ger oss en unik inblick i krigets fasor och hur kvinnor betraktas under och efter kriget.
Boken Zinkpojkar visar med sina starka berättelser från överlevande eller anhöriga till de som deltog i Sovjets invasion av Afghanistan på krigets totala meningslöshet.
I boken Bön för Tjernobyl får vi en skrämmande inblick i vilka fasansfulla konsekvenser Sovjetunionens auktoritära styre fick för den enskilda människan när katastrofen är ett faktum.

Två boktitlar-gemensamma boksamtal i mixade grupper

9789170530944 pojken

På Språkintroduktionen sammanstrålade elever som dels var på olika språknivåer och som dels läst två olika böcker i gemensamma boksamtal. Böckerna var  Anne Franks dagbok (lättläst) och Pojken i randig pyjamas av John Boyne. Eleverna fick under läsningen  fokusera på att närläsa personerna i så kallade listor som de förde anteckningar i. Nyfiken på listorna? Följ länkarna lista-person-anne-frank och narlasa-personer-randig-pyjamas

När läsningen var avslutad möttes eleverna i boksamtal där båda boktitlarna fanns representerade. Eleverna hade hade med sig sina anteckningar från läsningen till samtalet. Grupperna bestämdes av lärarna och eleverna valde en samtalsledare och sekreterare. En elev fick vara teknikansvarig och spela in samtalen. Eleverna fick samtalsfrågor där en uppgift var att gemensamt hitta likheter och olikheter mellan de båda böckerna med hjälp av Venn-diagram. Om du vill se hur uppgiftspapperet såg ut så följ länken:
gruppredovisning-av-anne-franks-dagbok-och-pojken-i-randig-pyjamas

 

 

Om det var krig i Norden (Janne Teller)

9789187027215_200x_om-det-var-krig-i-norden_haftad               

Litteratursamarbete mellan Sa 1 och Språkintroduktionen

I boken blir vi svenskar flyktingar i Egypten. Vi är inte välkomna och vår moralsyn accepteras inte. Boken vänder på flyktingperspektivet och väcker viktiga tankar om flyktingskapets svårigheter.
Lektion 1
. Gemensam samling, elevpresentationer och lärarhögläsning av boken.
Lektion 2.Eleverna på  Språkintroduktionen  får lärarstöd att fördjupa sig i texten. Eleverna i båda grupperna skriver  egna  samtalsfrågor.
Lektion 3. Boksamtal i lärarsammansatta grupper med elev- och lärarfrågor. Gemensam återsamling  där varje grupp lyfter något viktigt som diskuterats.

På länkarna nedan hittar du boksamtalsfrågor och elevtankar:
Samarbete Sa1a och Språkintroduktionen
om-kriget-kom-till-norden-av-janne-tellersamtalsfragorsamarbetesa1-och-sprakintroduktion