Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet.
  5. Förslag på samtalsfrågor: Sexstrejken 1-4Sexstrejken 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken 21-34Sexstrejken 35-53,
  6. Skrivuppgift Sexstrejken

Polcirkeln (Liza Marklund)

PolcirkelnNytt och spännande från Liza Marklund! Polcirkeln känns som en deckare som vi kommer att vilja läsa med eleverna på gymnasiet. När en bro i Piteå behöver restaureras hittas ett halshugget lik i ett av fundamenten. Allt pekar på att detta är Sofia – en tjej som varit försvunnen sedan 1979. Hon, tillsammans med 4 tjejkompisar, hade under gymnasietiden en bokcirkel – Polcirkeln – och det är där berättelsen tar sitt avstamp.

Vi får i olika kapitel lära känna Sofia, Birgitta, Carina, Agneta och Susanne som på många sätt är väldigt olika. Vi får följa med under deras gymnasietid, lära känna deras olika personligheter, familjerelationer och trevande efter kärlek och får också en inblick i hur livet ser ut för dem drygt 40 år senare.

Liket som hittas gör såklart att frågetecknen kring Sofias försvinnande tar ny fart. Vem var egentligen kär i vem? Vet någon mer än någon annan vad som verkligen hände och talar alla sanning? Hade amerikanarna på robotbasen något med försvinnandet att göra? Eller Wiking – som numer är chef inom polisen och som under gymnasietiden var tjejernas span? Norrbotten är levande, inbjudande och en perfekt fond till allt som händer och hände för länge sen. Nu ser vi fram emot del två i den utlovade trilogin.

Bokcirklar i kombination med hyllningstal

Under ett par år har jag i Svenska 3 kombinerat hyllningstal med bokcirkel. En del elever tycker att de aldrig kommit så djupt in i en bok som under detta arbete. Flera har även uttryckt att det känns lättare att hålla hyllningstal när du blir en karaktär i boken som hyllar en annan; ett slags teater som gör att du vågar ”spela ut”.

Jag försöker väcka intresse genom att inleda med att säga att vi ska resa jorden runt då författaren/händelserna representerar olika världsdelar, historiskt såväl i samtid.

 

 

 

Följande titlar har eleverna valt mellan:
En bön för de stulna av Jennifer Clement
No och jag av Delphine De Vigan
Vända hem av Yaa Gyasi
Vår älskade av Kamila Shamsie
Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Dödssynden av Harper Lee
Efter attentatet av Yasmina Khadra
Litet land av Gael Faye

När eleverna valt bok bildas grupper där alla läser samma. De börjar med att göra sina egna lässcheman utifrån givna veckor. Syftet med grupperna är dels att stötta varandra med innehållet, främst karaktärerna, dels att hjälpa varandra med hyllningstalen. ”En press” att följa lässtoppen brukar uppstå naturligt då man annars inte kan delta i gruppens diskussioner och ömsesidiga utbyten. Varje lektion får eleverna lästid, varannan så får de tid att samtala och varannan har jag genomgång/uppgifter kring retoriken. Vi ägnar även tid åt bildanalys då eleverna vid presentationen ska ha en bild som bakgrund som symboliserar innehållet.

Hyllningstalen som är fem minuter långa ska alltså vara från en karaktär i boken till en annan och talet ska innehålla tydliga händelser men också typiska karaktärsdrag hos de valda personerna.

Den bok som toppar i popularitet är En bön för de stulna där hyllningstalen nästan alltid slutar i tårar av glädje eller sorg beroende på talens innehåll. Det starka bokinnehållet av fattiga flickors utsatthet och kartellernas maktfullkomlighet i ett land som Mexiko chockar många då de ofta ser Mexiko som ett lockande turistland med bad och sol. Nästan alla ger det högsta betyg en bok kan få; bästa boken någonsin!

Dina händer var fulla av liv (Suad Ali)

Nora är en ung kvinna med somalisk bakgrund som i det inledande kapitlet av Suad Alis roman Dina händer var fulla av liv gör sig redo att för första gången på många år åka och hälsa på sina släktingar som är kvar i hemlandet.

Genom tillbakablickar får vi sedan lära känna Nora som flicka och hur det är att växa upp i en trygg och priviligierad familj långt  ifrån både våld, fattigdom och rasism. Inbördeskriget förändrar i ett svep tillvaron för hela Noras släkt, och hon själv tillsammans med dottern hamnar så småningom i Sandviken där livet som ensamstående förälder, utanförskap och oro för de som är kvar i Somalia sliter hårt på Nora. Vi får följa en ung kvinnas klassresa – nedåt – och som läsare blir bilden av kvinnor på flykt definitivt mer nyanserad.

Dina händer var fulla av liv har ett relativt enkelt språk, är inte alltför lång och har ett innehåll som alla svenska gymnasieklasser borde ta del av och få tillfälle att diskutera. Jag återkommer när vi har köpt in romanen i klassuppsättning och har möjlighet att läsa den med elever.

Du föll och jag för dig (Stoltz)

Jakob och Frida går i årskurs 2 på gymnasiet. Frida är den skötsamma prästdottern och Jakob den lite mer strulige hockeykillen. De möts – och kan inte låta bli att dras till varandra även om de inser hur olika liv de lever. Mycket händer under läsåret, både i deras respektive familjer, i skolan och bland kompisarna. Den här romanen känns känslomässigt äkta och tar upp viktiga frågor som till exempel familjerelationer, vuxenblivande, alkohol- och drogproblematik, grupptryck och vänskap. Vi läste den med några elever i åk.2 på SA, EK och Språkintroduktionen, men den passar nog ännu bättre i åk.1 eftersom den till formen är en ganska typisk ungdomsroman och lätt att ta till sig. Titeln ingick i ett läsprojekt som också innefattade författarbesök så efter läsningen fick grupperna träffa Lina Stoltz som berättade både om sitt författarskap, om Du föll och jag för dig och om hur hennes skrivande funkar från idé till färdig text.

Förslag på samtalsfrågor Du föll del 1 och Du föll del 2

Avslutande boksamtal Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria)  Boksamtal

Skrivuppgift Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria) Helvetestratten

Vår älskade (Shamsie)

Vår älskade kan beskrivas som en Antigone i vår tid. Tragedins slut är såklart oundvikligt, men resan dit är både vacker, smärtsam och tänkvärd. I London bor de föräldralösa syskonen Isma, Aneeka och Parvais. Juridikstudier i USA, vardagslunken i London, ovissheten kring faderns död (jihadist och Guantanamo-fånge), en omöjlig kärlekshistoria och en komplicerad situation för den brittiske (och muslimske) inrikesministern Karamat Lone och hans närmaste – där har ni några av intrigerna i berättelsen. Som läsare får vi oss en funderare kring medborgarskap, lojalitet, rättigheter och skyldigheter, människosyn och vad som kan vara risken med att vara en ”GM” (googlande muslim). De fem huvudkaraktärerna får var sin del i boken vilket gör det spännande och ger mer djup åt berättelsen.

Den här romanen kan med fördel användas ämnesövergripande där både samhällskunskap, psykologi, svenska och religion kommer med i diskussionerna. Vi väntar på en klassuppsättning så vi kan använda den i helklass!

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Ta det som en man (Nessvold)

Hjälp! Jag är en man! Så uttrycker sig Hampus Nessvold i Ta det som en man. I boken tar han upp manlighet, sexmisslyckanden, bögskräck, rädslan att inte passa in med en blandning av allvar och humor. Korta självbiografiska textavsnitt kring olika teman där varje kapitel avslutas med Tänk efter själv där läsaren får en chans att reflektera. Det möjliggör för lärare att arbeta med dessa viktiga frågor t.ex.  mellan två moment då själva stoffet inte tar lång tid att läsa, varför inte högläsa, för att sedan lägga tiden på diskussioner. Han har även spelat in ett soundtrack till boken som går att streama från nätet. Nessvold genomför just nu en rikstäckande turné där ingen mindre än Mia Skäringer står för regi. I fredags mötte han publiken i Luleå.

Jack av Christina Lindström

”Jag borde ha  berättat allt redan från början. Verkligen allt.” Redan i bokens första två meningar så väcks  läsarens nyfikenhet. Vad har Jack  gjort som han ångrar ?
Jack går på gymnasiet och träffar Freja som vänder upp och ner på hans liv.
Boken Jack  har ett rappt tempo med stundtals väldigt roliga skildringar av en brokig familj där föräldrarna lever  i nya knepiga förhållanden. Jack har hamnat snett, varit en mobbare och hängt med i nazister.
Jack är en angelägen bok som tar upp allvarliga frågor som:
Vad gör vi om en klasskamrat mobbar någon eller har extrema åsikter?
Hur är vi mot varandra?
Vilka handlingar är vi beredda att förlåta?
Hur pratar pojkar med varandra om flickor och livet?
Hur ska man vara som pojke? Hur ska flickor vara?
Eleverna gjorde direkta kopplingar till de ungdomar som har åkt ner till IS-kalifatet och som nu vill komma tillbaka till Sverige. Hur tänker vi där?
Boken passar från årskurs åtta till årskurs ett  på gymnasiet.

Lite kul måste man ha ( Åsa Karsin )

I boken Lite kul måste man ha  går  trevande kärlek över styr och blir till ett övergrepp. Anna,som ska börja nian, och Ludde, som ska börja trean på gymnasiet, blir förälskade i varandra men det slutar i katastrof. Anna och Ludde har vartannat kapitel i boken så läsaren får bådas tankar och perspektiv på det som händer.
Lite kul måste man ha är en angelägen bok som lyfter viktiga frågor om kärlek, könsroller och övergrepp. Boken är lättläst och passar bra för gemensam läsning på både högstadiet och gymnasiet. En styrka i boken är att både den som begår övergreppet och den som utsätts för övergreppet kommer till tals i boken. Det skulle vara intressant att låta flickorna i en klass läsa Luddes version och låta pojkarna läsa Annas  version för att sedan ha gemensamma i samtal kring det som hände.