Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet.
  5. Förslag på samtalsfrågor: Sexstrejken 1-4Sexstrejken 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken 21-34Sexstrejken 35-53,
  6. Skrivuppgift Sexstrejken

Factfulness av Rosling

Förra läsåret arbetade jag under ett par veckor i Svenska 3 med Factfulness av Rosling, vilket visade sig bli mycket uppskattat. Författarna försöker förklara för läsaren varför vi så ofta missförstår världens utveckling men de ger också konkreta tips på hur vi kan se världen ur ett annat perspektiv. Boken är indelad i tio olika instinkter(kapitel).

Eleverna fick börja med att genomföra en test som finns i inledningen för att se om de var klokare än schimpanser och redan där väcktes deras nyfikenhet för boken. Därefter delades de upp i tio grupper där varje grupp ansvarade för en instinkt. De fick sedan till uppgift att läsa och samtala om sitt kapitel. Sedan bildades tvärgrupper där de först fick sammanfatta kapitlet och därefter redogöra för de tips som presenterades. Alla tog mycket seriöst på uppgiften och det resulterade i flera intressanta diskussioner. En elev som inte tyckte om att läsa sa spontant efteråt ”Tänk om alla böcker kunde vara så här spännande att diskutera ”

Vi avslutade med att arbeta med källkritik där vi läste olika artiklar som ifrågasätter Factfulness och deras förklaringsmodell.

Dina händer var fulla av liv (Suad Ali)

Nora är en ung kvinna med somalisk bakgrund som i det inledande kapitlet av Suad Alis roman Dina händer var fulla av liv gör sig redo att för första gången på många år åka och hälsa på sina släktingar som är kvar i hemlandet.

Genom tillbakablickar får vi sedan lära känna Nora som flicka och hur det är att växa upp i en trygg och priviligierad familj långt  ifrån både våld, fattigdom och rasism. Inbördeskriget förändrar i ett svep tillvaron för hela Noras släkt, och hon själv tillsammans med dottern hamnar så småningom i Sandviken där livet som ensamstående förälder, utanförskap och oro för de som är kvar i Somalia sliter hårt på Nora. Vi får följa en ung kvinnas klassresa – nedåt – och som läsare blir bilden av kvinnor på flykt definitivt mer nyanserad.

Dina händer var fulla av liv har ett relativt enkelt språk, är inte alltför lång och har ett innehåll som alla svenska gymnasieklasser borde ta del av och få tillfälle att diskutera. Jag återkommer när vi har köpt in romanen i klassuppsättning och har möjlighet att läsa den med elever.

Nordisk Fauna av Andrea Lundgren, två noveller i integrerade boksamtal


Novellerna Katten och Flickvännen av Andrea Lundgren

I ett samarbete mellan nyanlända elever och två gymnasieklasser (årskurs två på Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet) fick eleverna först läsa de två novellerna Katten och Flickvännen i sina respektive klasser. Därefter skedde boksamtal i tvärgrupper mellan eleverna. Samarbetet avslutades med att författaren Andrea Lundgren besökte eleverna för att berätta om sitt författarskap. Eleverna fick också möjlighet att diskutera och ställa frågor till novellerna, vilket uppskattades stort.

Andrea Lundgrens noveller Flickvännen och Katten tar upp intressanta och allvarliga ämnen med fascinerande kopplingar till djur. Novellerna öppnar för spännande samtal kring tolkningar och symboler.

Förslag på samtalsfrågor: Katten

Hugos intervju med Andrea Lundgren

Lisas intervju med Andrea Lundgren

 

Du föll och jag för dig (Stoltz)

Jakob och Frida går i årskurs 2 på gymnasiet. Frida är den skötsamma prästdottern och Jakob den lite mer strulige hockeykillen. De möts – och kan inte låta bli att dras till varandra även om de inser hur olika liv de lever. Mycket händer under läsåret, både i deras respektive familjer, i skolan och bland kompisarna. Den här romanen känns känslomässigt äkta och tar upp viktiga frågor som till exempel familjerelationer, vuxenblivande, alkohol- och drogproblematik, grupptryck och vänskap. Vi läste den med några elever i åk.2 på SA, EK och Språkintroduktionen, men den passar nog ännu bättre i åk.1 eftersom den till formen är en ganska typisk ungdomsroman och lätt att ta till sig. Titeln ingick i ett läsprojekt som också innefattade författarbesök så efter läsningen fick grupperna träffa Lina Stoltz som berättade både om sitt författarskap, om Du föll och jag för dig och om hur hennes skrivande funkar från idé till färdig text.

Förslag på samtalsfrågor Du föll del 1 och Du föll del 2

Avslutande boksamtal Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria)  Boksamtal

Skrivuppgift Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria) Helvetestratten

Årets läsbiografier

Skönlitteratur har varit grunden i sva-undervisningen. Vi har läst gemensamma böcker, noveller och dikter som vi sedan har bearbetat på olika sätt skriftligt eller muntligt. Under läsåret har eleverna också succesivt skolats in i att bli självständiga läsare. Den individuella läsningen har följts upp enskilt eller i grupp.
Vi har även haft återkommande miniprov/närläsningsprov  som eleverna har gjort enskilt/ i par eller i smågrupper.
Vill du läsa elevernas läsbiografier och deras egna tankar om läsåret där skönlitteraturen är navet i sva-undervisningen så följ länken här:
Elevernas läsbiografier

 

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Jul, jul strålande jul

Första advent har precis passerat och vi är säkert flera lärare som funderar på hur vi kan arbeta kring temat jul. Här kommer några förslag:

Filmer och dramer:
Franska kortfilmen Jultomten är död
Dramat och filmen Fanny och Alexander
Dramat Mormor gråter av Jonas Gardell
Noveller:
Juldagar: 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar av Winterson
Årets julkalender av Novellix
Mitt jullov av John Ajvide Lindqvist
Mord i juletid, juldeckare av olika författare
Ett osannolikt möte av Henning Mankell och Håkan Nesser
Vad ni inte visste om änglar av Oline Stig
Några julnoveller i Klas Östergrens Samlade noveller
Ditt livs affär
av Fredrik Backman
Granen ur Det Osynliga barnet av Tove Jansson
En julsaga av Charles Dickens
Granen av HC Andersen
Tomten på Töreby/Julklappsboken/Råttfällan av Selma lagerlöf
Illustrerad berättelse:
Flickan med svavelstickorna
av HC Andersen (speciellt bra för bildanalys på Språkintroduktionen). Tips från kollega! Kan jämföras med novellen Kylan av Inger Alfvén.
Karl-Bertil Jonssons julafton
av Tage Danielsson
Tomten är vaken av Astrid Lindgren
Jul i stallet av Astrid Lindgren
Poesi:
Tänd ett ljus
av Triad (speciellt bra för analys av budskap och symboler på Språkintroduktionen)
Tomten
av Viktor Rydberg
Gruppövning:
Samma upplägg som uppgiften som har många namn t.ex. Öde ön/Strandsatta/Robinson Crusoe. Eleverna får gruppvis diskutera fram fem viktiga ”måsten” för att det ska kännas som jul. När de är klara så säger jag ”Sorry, plocka bort två av era måsten” Ny diskussionsrunda där de enas om tre gemensamma måsten. Därefter ska de rangordna dem för att slutligen presentera i helklass. Livliga diskussioner och många skratt!

Skriva – förslag på olika typer av skrivuppgifter

Inför NP i svenska 1 (gymnasienivå)

Skrivuppgift Sexstrejken

Brev

skrivuppgift

argumenterande-brev-mod

brev-kort-kjol

Utredande text

utredande-text-herr-arnes-penningar

Jämförande skrivuppgift

jamforande-gardells-triologi

Beskrivande skrivuppgift

beskrivande-uppgift-arn

Fanfiction

Här rekommenderas Christina Olin-Schellers och Patrik Wikströms Författande fans (Studentlitteratur). Eleverna inspireras av karaktärer från redan kända berättelser och skriver egna scener, fortsättningar eller kanske parar ihop karaktärer från olika verk. Till boken hör en webbplats med länkar, fördjupningar och exempel på texter:

Scener från roman till teatermanus

tva-scener-ur-alskade-mikael

GOTT OCH BLANDAT

Här kommer några exempel på andra slags uppgifter kring en läst text. Vi har använt dessa mest efter ett boksamtal eller annan bearbetning av texten, men de flesta kan läggas in när man tycker att det passar.

  • 4-hörnsövning. Här gäller det för eleverna att ta ställning kring olika påståenden och att träna sig på att motivera sin ståndpunkt. Utifrån en läst text formuleras olika öppna frågor med 3 formulerade svarsalternativ. Läraren/diskussionsledaren (kan vara en elev) läser upp frågan och de olika alternativen till ståndpunkt. För varje ståndpunkt tilldelas ett hörn av klassrummet och det fjärde hörnet lämnas alltid åt ett öppet/annat alternativ. Eleverna väljer hörn, pratar med de övriga som valt samma hörn och får sedan motivera varför de valt som de valt. Eleverna i det öppna hörnet måste förklara vad deras eget alternativ går ut på. Alla har möjlighet att byta hörn under diskussionen beroende på om de övertygas av andras resonemang. fyrhorning
  • Sitting drama. Någon eller några elever får i uppgift att leva sig in i någon eller några av textens roller och övriga i klassen får sedan ställa frågor eller ta upp diskussioner med dem. Detta kan göras i grupp eller i helklass. Sitting drama gör karaktärerna levande för eleverna och ger dem en möjlighet att sätta sig in textens innehåll och karaktärer på ett helt annat sätt.
  • Teater. Elever spelar upp en eller flera scener ur boken. De kanske till och med vill göra vissa ändringar av innehållet, lägga till eller ta bort!
  • Måla bilder eller en bildserie utifrån boken. Henrik Langes ”80 romaner för dig som har bråttom” kan studeras och användas som inspirationskälla. En liten genomgång av bildanalys, samspel mellan bild och text kan passa in. Eleverna kan måla sin egen bildserie på 4 bilder för att presentera en roman eller en novell. Detta kan med fördel göras i små grupper, som sedan får presentera sin bildserie.
  • Skriva dikt eller sångtext
  • Transponeringsövningar: eleverna kan, muntligt eller skriftligt, göra om innehållet till annan genre (barnberättelse, fantasy) eller annan texttyp (artikel, krönika). I länken finns ett exempel på två kapitel ur ungdomsromanen Älskade Mikael som två elever skrivit om till ett teatermanus. tva-scener-ur-alskade-mikael
  • Lagtävlingar. Ett exempel på en yeopardy-inspirerad lagtävling som kräver lite mer förarbete men som är väldigt uppskattad ser du här: alskade-mikael (exemplet är från ungdomsromanen Ålskade Mikael). Läraren måste under läsningen välja ut rubriker och frågor i olika svårighetsgrad till varje rubrik. Själva spelplanen visas för eleverna så man kan kryssa för eller ta bort de frågor som är tagna. Facit har bara läraren. Jag brukar låta grupperna ha böckerna till hjälp och bestämma att betänketiden är 1 minut.  Den här quizen ska man göra på titlar som håller mer än bara ett år, eftersom förarbetet kräver en del. Men roligt är att elever med sinne för detaljer kan briljera här – det blir helt andra slags frågor än till exempel i ett boksamtal.
  • Kahoot är såklart en enklare variant av frågesport som brukar uppskattas och kan användas till skönlitterära texter
  • EPA-modellen
    Enskilt (E): Först ges tid för var och en att fundera och kanske göra en skiss eller skriva ner några ord som tankestöd. Därefter samtalar eleverna i par (P) eller i mindre grupper och resonerar sig fram till ett förslag eller en lösning. Till sist då alla (A) är tillsammans följer läraren upp i en gemensam diskussion vad eleverna kommit fram till, reder ut oklarheter och besvarar deras frågor.