Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet.
  5. Förslag på samtalsfrågor: Sexstrejken 1-4Sexstrejken 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken 21-34Sexstrejken 35-53,
  6. Skrivuppgift Sexstrejken

Dina händer var fulla av liv (Suad Ali)

Nora är en ung kvinna med somalisk bakgrund som i det inledande kapitlet av Suad Alis roman Dina händer var fulla av liv gör sig redo att för första gången på många år åka och hälsa på sina släktingar som är kvar i hemlandet.

Genom tillbakablickar får vi sedan lära känna Nora som flicka och hur det är att växa upp i en trygg och priviligierad familj långt  ifrån både våld, fattigdom och rasism. Inbördeskriget förändrar i ett svep tillvaron för hela Noras släkt, och hon själv tillsammans med dottern hamnar så småningom i Sandviken där livet som ensamstående förälder, utanförskap och oro för de som är kvar i Somalia sliter hårt på Nora. Vi får följa en ung kvinnas klassresa – nedåt – och som läsare blir bilden av kvinnor på flykt definitivt mer nyanserad.

Dina händer var fulla av liv har ett relativt enkelt språk, är inte alltför lång och har ett innehåll som alla svenska gymnasieklasser borde ta del av och få tillfälle att diskutera. Jag återkommer när vi har köpt in romanen i klassuppsättning och har möjlighet att läsa den med elever.

Nordisk Fauna av Andrea Lundgren, två noveller i integrerade boksamtal


Novellerna Katten och Flickvännen av Andrea Lundgren

I ett samarbete mellan nyanlända elever och två gymnasieklasser (årskurs två på Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet) fick eleverna först läsa de två novellerna Katten och Flickvännen i sina respektive klasser. Därefter skedde boksamtal i tvärgrupper mellan eleverna. Samarbetet avslutades med att författaren Andrea Lundgren besökte eleverna för att berätta om sitt författarskap. Eleverna fick också möjlighet att diskutera och ställa frågor till novellerna, vilket uppskattades stort.

Andrea Lundgrens noveller Flickvännen och Katten tar upp intressanta och allvarliga ämnen med fascinerande kopplingar till djur. Novellerna öppnar för spännande samtal kring tolkningar och symboler.

Förslag på samtalsfrågor: Katten

Hugos intervju med Andrea Lundgren

Lisas intervju med Andrea Lundgren

 

Du föll och jag för dig (Stoltz)

Jakob och Frida går i årskurs 2 på gymnasiet. Frida är den skötsamma prästdottern och Jakob den lite mer strulige hockeykillen. De möts – och kan inte låta bli att dras till varandra även om de inser hur olika liv de lever. Mycket händer under läsåret, både i deras respektive familjer, i skolan och bland kompisarna. Den här romanen känns känslomässigt äkta och tar upp viktiga frågor som till exempel familjerelationer, vuxenblivande, alkohol- och drogproblematik, grupptryck och vänskap. Vi läste den med några elever i åk.2 på SA, EK och Språkintroduktionen, men den passar nog ännu bättre i åk.1 eftersom den till formen är en ganska typisk ungdomsroman och lätt att ta till sig. Titeln ingick i ett läsprojekt som också innefattade författarbesök så efter läsningen fick grupperna träffa Lina Stoltz som berättade både om sitt författarskap, om Du föll och jag för dig och om hur hennes skrivande funkar från idé till färdig text.

Förslag på samtalsfrågor Du föll del 1 och Du föll del 2

Avslutande boksamtal Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria)  Boksamtal

Skrivuppgift Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria) Helvetestratten

Årets läsbiografier

Skönlitteratur har varit grunden i sva-undervisningen. Vi har läst gemensamma böcker, noveller och dikter som vi sedan har bearbetat på olika sätt skriftligt eller muntligt. Under läsåret har eleverna också succesivt skolats in i att bli självständiga läsare. Den individuella läsningen har följts upp enskilt eller i grupp.
Vi har även haft återkommande miniprov/närläsningsprov  som eleverna har gjort enskilt/ i par eller i smågrupper.
Vill du läsa elevernas läsbiografier och deras egna tankar om läsåret där skönlitteraturen är navet i sva-undervisningen så följ länken här:
Elevernas läsbiografier

 

Boksamtal

 skarmklipp

Litteraturforskare David Bleich hävdar litteratursamtalens nödvändighet med hjälp av en liknelse. Han säger att den kognitiva behållningen av läsning som inte åtföljs av ett samtal om det lästa, är att likna vid behållningen av en dröm. David Bleich menar att det är nödvändigt att få uttrycka sina tankar, att få lyssna på andras frågor och funderingar och att få diskutera olika förståelser av berättelsen för att den lättflyktiga läsupplevelsen skall fördjupas till meningsfull kunskap för läsaren.

Inledning
Det är i boksamtalet som elevernas tankar kring texterna synliggörs och utmanas. I ett bra boksamtal är eleverna goda lyssnare, de bygger vidare på varandras tankar och vågar ändra åsikt eller tänka i nya banor. Atmosfären i ett utvecklande boksamtal behöver vara trygg,respektfull och positivt tillåtande. För att uppnå det behöver eleverna få öva upp sin förmåga att föra goda samtal.

Målet är att boksamtalen ska bli en ömsesidig dialog där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Vi har sett stora fördelar med att vi lärare planerar gruppsammansättningen till boksamtalen med stor omsorg. När vi lärare bestämmer grupperna så behöver eleverna  inte fundera över om de ska bli bortvalda eller inte samtidigt som de osynliga/synliga statushierarkier som finns i alla klasser motverkas.
Här finns en artikel om boksamtal som kan öppna för tolerans, nya insikter och integration  om du vill ha fördjupad information:
boksamtal-som-oppnar-for-tolerans-och-integration

Frågor till boksamtal
Vår erfarenhet är att boksamtal som utgår ifrån autentiska/öppna frågor lockar eleverna att tänka egna tankar och gör eleverna nyfikna på vad andra tänker. Eleverna kan lägga sin energi på att utveckla sina resonemang, bygga vidare på vad andra säger och göra kopplingar istället för att leta efter ett rätt svar på frågan.
Till en början kan läraren göra egna frågor men vår erfarenhet är att eleverna snabbt blir väldigt duktiga på att göra egna boksamtalsfrågor när det blir ett naturligt inslag i läsundervisningen. Vi har också märkt att elevernas engagemang ökar när deras egna frågor blir betydelsefulla i boksamtalet.

Inför förberedda boksamtal som avslutar bok/novelläsning är det bra om varje elev skriver ner sina egna tankar kring varje fråga. Eleverna har med sig sina svar i boksamtalet och kan välja om de ska läsa upp det som de har skrivit eller tänka nytt i själva boksamtalet. För elever som inte är vana vid boksamtal eller är blyga så är det en trygghet att ha sina tankar nerskrivna när de ska prata. Vi brukar samla in elevernas svarspapper efter samtalet och får då värdefull information om vad varje elev har tänkt kring frågorna. Den informationen är särskilt viktig när klasserna är stora och alla elever har boksamtal i smågrupper, elevledda boksamtal, eftersom läraren då inte kan lyssna på allt som sägs i alla grupper. Det är också bra att varje elev svarar på någon/några korta loggfrågor om sin egen och gruppens insats i  samtalet när boksamtalet är avslutat.

De boksamtal som inte förbereds är spontana samtal under läsningen som kan initieras av både läraren och eleverna.

Lärarledda boksamtal
De lärarledda boksamtalen som är vanligast i helklass är viktiga både för att lyfta fram alla elevers röster och för att synliggöra hur man kan prata om litteratur. Lärarledda boksamtal som bygger på elevernas frågor blir en klassrumsdialog som ger eleverna verktyg att tänka vidare kring sin läsning.
Boksamtal som leds av lärare kan också ske i smågrupper när det finns resurser och/eller behov av det.

Elevledda boksamtal
För att elevledda boksamtal ska bli  så bra som möjligt är det viktigt  att eleverna får utveckla sin förmåga på att föra samtal. Det kan till exempel göras genom att bygga upp en gemensam samtalskultur där varje elev formulerar vad som gör att ett samtal blir bra och att eleverna blir medvetna om sin egen betydelse i ett samtal.Läraren kan sammanställa klassens elevsvar för att skapa en bra gemensam grund för klassens boksamtal. Eleverna tycker att det är intressant att se vad de andra eleverna tänker om hur man ska vara i boksamtal samtidigt som de funderar på vad de själva behöver utveckla.
Om du vill se hur några elevgrupper har formulerat sina egna ”samtalskulturer” med egna tips så följ länken:
olika-elevergruppers-gemensamma-tankar-infor-boksamtal
1

Integrerande boksamtal
Integrerande boksamtal är för oss boksamtal med elever från Språkintroduktionen och elever som går i gymnasiet. Eleverna möts i boksamtal efter att ha läst samma bok. Eleverna i gymnasieklassen läser oftast boken på egen hand medan eleverna på Språkintroduktionen som är ovana läsare behöver lässtöd och längre tid på sig att läsa boken. Lässtöd kan vara att läraren läser högt, och hjälper eleverna till djupare förståelse genom samtal om text och ord.
I boksamtalet möts eleverna som jämbördiga läsare. Det som förenar eleverna nu, som annars inte delar skolvardag, är deras gemensamma läserfarenhet.
Elevernas olika livserfarenheter i de integrerande boksamtalen blir en tillgång som både förenar eleverna och tillför nya perspektiv.

Boksamtal med olika boktitlar
Boksamtal utgår oftast ifrån samma boktitel i helklass eller smågrupper. Vår grundstruktur för ett boksamtal där eleverna har läst olika titlar ser ut så här:
Som inledning får varje elev berätta mycket kort om bokens handling och funderar kring vilken genre boken tillhör. Nästa runda pratar vi lite om språket och om hur boken är skriven. Därefter läser eleverna upp ett eget valt citat med motivering. Eleverna har med sig en fråga som man har sitt ursprung i boken och som går  att svara på fast man inte har läst boken. Som avslutning får eleverna ställa sin öppna fråga till resten av gruppen.

Aidan Chaimbers:
Att samtala bra om böcker är en mycket bra aktivitet i sig. Men att föra bra samtal om böcker är också den bästa övning man kan få för att kunna föra ett givande samtal om annat.Så när vi hjälper barnen att samtala kring det de läst, hjälper vi dem också att kunna uttrycka sig om annat i livet.”

 

Två boktitlar-gemensamma boksamtal i mixade grupper

9789170530944 pojken

På Språkintroduktionen sammanstrålade elever som dels var på olika språknivåer och som dels läst två olika böcker i gemensamma boksamtal. Böckerna var  Anne Franks dagbok (lättläst) och Pojken i randig pyjamas av John Boyne. Eleverna fick under läsningen  fokusera på att närläsa personerna i så kallade listor som de förde anteckningar i. Nyfiken på listorna? Följ länkarna lista-person-anne-frank och narlasa-personer-randig-pyjamas

När läsningen var avslutad möttes eleverna i boksamtal där båda boktitlarna fanns representerade. Eleverna hade hade med sig sina anteckningar från läsningen till samtalet. Grupperna bestämdes av lärarna och eleverna valde en samtalsledare och sekreterare. En elev fick vara teknikansvarig och spela in samtalen. Eleverna fick samtalsfrågor där en uppgift var att gemensamt hitta likheter och olikheter mellan de båda böckerna med hjälp av Venn-diagram. Om du vill se hur uppgiftspapperet såg ut så följ länken:
gruppredovisning-av-anne-franks-dagbok-och-pojken-i-randig-pyjamas

 

 

Utomeuropeiska romaner-boksamtalsfrågor

På litteraturkursen Svelit0 har vi uppgiften utomeuropeisk litteratur. För många elever är det deras första möte med litteratur som utspelar sig i länder utanför Europa.Vi vill därför fokusera på att hitta det gemensamma mellan Sverige och det land som boken utspelar sig i. Om du vill se de frågor som vi har haft som underlag för boksamtalet så följ länken:
Läsa en utomeuropeisk roman

Några utomeuropeiska romaner som vi har läst:
91462247189789150107937_medium_efter-attentatet9789150112962_medium_sirenerna-i-bagdad9170018642