Brun morgon (Pavloff) och Handmaid´s tale (Atwood)

När jag börjar summera årets litteraturarbete kan jag konstatera att flera titlar går i dystopins tecken. I svenska som andraspråk 3 arbetade vi först med novellen Brun morgon (sök på titeln för mer information om innehåll och arbetssätt) och därefter såg vi tre avsnitt av Margaret Atwoods Handmaid’s tale som är baserad på hennes bok Tjänarinnans berättelse – en dystopisk framtid i landet Gilead där diktatur råder och där makten ligger hos några få utvalda som styr i Guds namn. Under läsning av Brun morgon satt de i smågrupper och högläste och pausade med jämna mellanrum för att stötta/diskutera ord och innehåll med varandra. Likaledes skedde med Handmaid’s tale där vi stoppade med jämna mellanrum för att klä ord på alla starka känslor och tankar som växte fram under tiden som vi tittade. Därefter satt eleverna i grupper och skapade frågor till bägge verken utifrån På/Mellan/Bortom raderna med utgångspunkt från Miljö/Tema-Problem och Karaktärer. (Läs mer under Brun morgon) Både innehåll och arbetssätt engagerade och motiverade eleverna stort då de blev delaktiga och påverkade innehållet till det avslutande jämförande samtalet med sina frågor. Se deras frågor här Boksamtal Det enda missnöjet från eleverna var ”Varför bara tre avsnitt? Vi vill se hela serien för det finns så mycket att diskutera!”

Boktips inför sommaren

Förra veckan så summerade vår bokcirkel alla titlar som vi läst under tre års tid. Listan är en spännande kompott över vad vi läst och livligt diskuterat. Om ni vill få ett boktips inför sommaren från listan så kontakta gärna någon av oss så berättar vi mer.

Att föda ett barn
Canada
Allt jag inte minns
Pojken
De oroliga
Med livet framför sej
Oryx och Crake
Vindens skugga
Versioner av oss
Walden
Tjänarinnans berättelse
Stanna hos mig
Vegetarianen
Knulp
Vi kom över havet
Elias Portolu
Nej och åter nej

Boye och Södergran i ny tappning

Gästbloggare: Hanna Sundin

Helt Lyriskt 
Modernismen. En epok där kvinnor tar större plats i samhället och därmed också i litteraturen. Och just det ville jag ta fasta vid med min lektion om kvinnor inom modernismen och SVT gav mig ett perfekt verktyg – deras nya satsning Helt Lyriskt där svenska artister tolkar svensk poesi. I två olika avsnitt tolkar två kvinnliga artister två kvinnliga poeter, Annica Norlin tolkar Karin Boye och Molly Sandén tolkar Edith Södergran. Under programmen får vi både följa artisternas arbete med sina tolkningar men vi får också en historia om poeterna och de dikter som artisterna valt att arbeta med. Vi får följa poeternas liv, alltifrån hur deras privatliv såg ut men också anledningen till att de blivit avgörande för svensk lyrik. Förutom intressant och gripande berättelser om Boye och Södergran är det grafiskt snyggt och lätt att följa – bra för en klassrumssituation med andra ord!

Den här lektionen var del av min VFU-period som jag tillbringande tillsammans med Ulla som handledare. Min lektion var ett delmoment under modernismen. Ett arbetsområde där vi valt att jobba mycket med hur modernismens tankar och idéer kan kopplas ihop med tankar och idéer som finns idag. Lektionen innan detta har eleverna fått lära sig om typiska drag för modernismen och min lektion byggde vidare på dessa drag med fokus framför allt på feminismens uppkomst.

Min lektion bestod av att jag läste de tre dikterna som skulle komma att tas upp i klippen. Sedan tittade vi på de utvalda klippen från de två programmen och efter det fick eleverna diskussionsfrågor rörande de båda poeterna. Eleverna fick diskutera likheter och skillnader mellan de olika dikterna, varför de trodde att just dessa dikter var valda till lektionen och på vilket sätt de var modernistiska. I de avsnitt rörande Boye och Södergran sker även tolkningar som har mycket modernistiska drag. Annica Norlin skriver en helt ny vers till Boyes I rörelse och Molly Sandén sätter ihop de två dikterna Vierge moderne och Dagen svalnar. Även det här diskuterade eleverna ur ett modernistiskt perspektiv och fick jämföra med hur tolkningarna tagits emot idag.

Jag valde på lektionen att visa dikterna från båda poeterna innan vi såg klippen och sedan diskutera dem båda som avslutning. I efterhand hade jag valt att jobba med en poet i taget, för att göra det lättare för eleverna att komma ihåg vad de hade sett och det hade nog generat en bättre diskussion men du lever och du lär!

Slutuppgiften på momentet innebar att skriva en krönika där innehållet skulle bestå av lyrikavsnitten samt arbetet med Kafkas och Persson Giolitos olika verk Processen där vi hade diskuterat mycket intertextualitet. Det var spännande att se med vilken entusiasm och ambition som eleverna grep sig an att skriva sina krönikor. De hade verkligen tagit sig tid med att se om lyrikklippen och analysera dem utifrån modernismen.

Min PP Modernismen – lyrik och litteratur NY

Krönika Krönika

Dagens klara ljus (Anita Desai)

Det här är verkligen skönlitteratur när den är som bäst!

I Dagens klara ljus hamnar läsaren direkt i Old Delhi, där några syskon som vuxna träffas i barndomshemmet. Tara är gift och bor utomlands, Raja har också lämnat hemorten medan Bim har blivit kvar för att ta hand om deras bror Baba som är autistisk. Minnen, dofter, traditioner, relationer, samhällsförändringar, sorger och glädjeämnen varvas i en varm och allmänmänsklig berättelse där karaktärerna känns levande och deras funderingar kring livets olika skeenden stannar kvar länge efteråt. Känner du inte till Indien blir du garanterat förälskad och är du redan bekant med detta fascinerande land blir det ett kärt och intressant återseende.

Anita Desai är född och uppvuxen i Indien och räknas som en av vår tids stora berättare.

Ta det som en man (Nessvold)

Hjälp! Jag är en man! Så uttrycker sig Hampus Nessvold i Ta det som en man. I boken tar han upp manlighet, sexmisslyckanden, bögskräck, rädslan att inte passa in med en blandning av allvar och humor. Korta självbiografiska textavsnitt kring olika teman där varje kapitel avslutas med Tänk efter själv där läsaren får en chans att reflektera. Det möjliggör för lärare att arbeta med dessa viktiga frågor t.ex.  mellan två moment då själva stoffet inte tar lång tid att läsa, varför inte högläsa, för att sedan lägga tiden på diskussioner. Han har även spelat in ett soundtrack till boken som går att streama från nätet. Nessvold genomför just nu en rikstäckande turné där ingen mindre än Mia Skäringer står för regi. I fredags mötte han publiken i Luleå.

Ghachar Ghochar (Vivek Shanbhag)

En kort (128 s), välskriven och finstämd berättelse om en fattig indisk familj som lyckas med sina affärer. Bättre ekonomi, en större lägenhet och nya möbler gör att vardagslivet förändras, men också stämningen och relationerna mellan pappan och sönerna, mamman, dottern och svärdottern. Tonen blir allt hårdare och det som inte sägs rent ut hotar att förstöra – eller kanske förgöra? Bilden av ett Indien i förändring ges i en sparsmakad med träffsäker stil, vilket får läsaren att verkligen känna, dofta och leva sig in.

 

Störst av allt (Persson Giolito)

Gästbloggare: Maria Bunkhamnung

Under fem veckors tid har jag som lärarstudent fått följa med min handledare Ulla och hennes tredjeårselever på resan genom boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. En vuxenroman som skildrar den unga flickan Majas tankar då hon ställs inför rätta som anklagad för en skolskjutning på gymnasieskolan i Djursholm. En gripande berättelse som kastar en mellan Majas rättegång och hennes liv innan denna katastrofala händelse inträffar. Malin Persson Giolito berättar Majas berättelse genom denna unga flickas ögon och vi får följa hennes tankar fram till dagen då domen faller.

Jag kom till denna klass strax efter att de börjat läsa Störst av allt men slungades snabbt in i bokens gripande berättelse och jag kunde inte förmå mig att lägga undan boken efter att jag passerat dagens lässtopp. Tillsammans med min handledare och en klasskamrat från lärarutbildningen har vi haft boksamtal i mindre grupper efter varje lässtopp samt en examinerade uppgift där vi diskuterat boken tillsammans. Frågorna som användes under boksamtalen var konstruerade utifrån vad eleverna ville tala om, men även vad vi som lärare och lärarstudenter ansåg som bra ämnen att diskutera om. Utöver detta har vi även diskuterat lässtrategier där vi från universitet fått presentera hur vi går tillväga för att bäst arbeta med en bok utifrån personliga erfarenheter. Jag har fått följa denna process från början till slut där eleverna skrivit en skriftlig examination i form av en argumenterade text där de framfört om de vill döma Maja eller om hon ska bli frikänd. Resultatet blev att 21 elever ville fria Maja och 3 ville fälla henne. I en avslutande rangordningsuppgift där eleverna gruppvis fick rangordna sex personer från mest skyldig till minst skyldig så placerades Sebastian (Majas pojkvän) som mest skyldig av fem grupper och Sebastians pappa som mest skyldig av en grupp. Fyra grupper ansåg att Majas bästa vän Amanda var minst skyldig och en grupp tyckte Majas föräldrar var minst skyldig. Sammanfattningsvis rådde stor samsyn i klassen.

I och med att jag även fått följa med på resan genom boken Processen även den av Malin Persson Giolito (finns publicerad här på bloggen) i en annan klass har jag verkligen fått upp ögonen för författaren och ser fram emot att se den serie som kommer släppas på Netflix i april som är baserad på boken Störst av allt. 

Boksamtalsfrågor Störst av allt

Jack av Christina Lindström

”Jag borde ha  berättat allt redan från början. Verkligen allt.” Redan i bokens första två meningar så väcks  läsarens nyfikenhet. Vad har Jack  gjort som han ångrar ?
Jack går på gymnasiet och träffar Freja som vänder upp och ner på hans liv.
Boken Jack  har ett rappt tempo med stundtals väldigt roliga skildringar av en brokig familj där föräldrarna lever  i nya knepiga förhållanden. Jack har hamnat snett, varit en mobbare och hängt med i nazister.
Jack är en angelägen bok som tar upp allvarliga frågor som:
Vad gör vi om en klasskamrat mobbar någon eller har extrema åsikter?
Hur är vi mot varandra?
Vilka handlingar är vi beredda att förlåta?
Hur pratar pojkar med varandra om flickor och livet?
Hur ska man vara som pojke? Hur ska flickor vara?
Eleverna gjorde direkta kopplingar till de ungdomar som har åkt ner till IS-kalifatet och som nu vill komma tillbaka till Sverige. Hur tänker vi där?
Boken passar från årskurs åtta till årskurs ett  på gymnasiet.

Allas vår älskade Astrid Lindgren

På tisdag sparkar årets bokrea igång! Ett tips är Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945. Den har jag haft glädje av i mitt arbete kring hennes liv och olika verk i svenska 3 och svenska som andraspråk 3.  I svenska 3 har vi lagt mycket fokus på den fantastiska dokumentären Astrid (svtplay). Efter vi sett, diskuterat och analyserat innehållet har vi sedan övergått till att tillsammans läsa och modellera Allra käraste syster. Där har vi följt en klassisk litteraturanalys med tonvikt på Astrid Lindgrens liv och författarskap. Avslutningsvis har eleverna gjort en skriftlig, enskild litteraturanalys av Sunnanäng som slutuppgift. Eleverna tycker det är fantastiskt kul att få lära känna en annan Astrid än den välkända sagotanten. Alla spännande anekdoter som finns i dokumentären om olika karaktärer är också mycket uppskattat.

Med mina andraspråkselever har jag gjort ett annat upplägg. Jag har valt utdrag ur följande böcker: Århundradets Astrid (Anna Maria Hagerfors), 100 skrivande kvinnor del 3, (Svanberg, Witt-Brattström) Krigsdagböcker 1939-1945, Astrids klokbok och hennes tal Aldrig våld! Jag har sedan delat upp texterna så att de representerar olika delar av Astrid Lindgrens liv. Vi har sedan arbetat i hem- och expertgrupper enligt Pauline Gibbons modell, vilket innebär att eleverna först i respektive (hem)grupp stöttat varandra med att läsa utifrån olika lässtrategier och diskutera de texter som (hem)gruppen fått tilldelat. Sedan har de satt sig i tvärgrupper där de har uppdraget att som expert redovisa/samtala om sina texter. Sedan har vi fortsatt att arbeta med samma litterära texter som i svenska 3. Anledningen till att jag valt olika upplägg är dels att mina sva-elever arbetar maximalt med både språk och ämneskunskap genom interaktionen, dels att dokumentären tar upp många litterära figurer som flertalet inte har någon förförståelse kring. Det som mina elever i svenska 3 tycker är spännande t.ex. historier kring Ronja, Madicken och Bröderna Lejonhjärta är ledtrådar som mina andraspråkselever inte kan använda sig av då majoriteten aldrig hört talas om dessa. I stället kan vi lägga fokus på Astrid Lindgrens liv och diskutera Pippi som är den karaktär som är mest känd. Det blir ofta spännande diskussioner då många elever jämför med sagor från sina hemländer.

Litterär analys av Astrid Lindgren

Hjärnsmart lärande (Annika Nilsson och Lena Winqvist)

 På Alla hjärtans dag hade Lärarnas Riksförbund i Luleå ordnat en föreläsning med gymnasielärarna, läromedelsförfattarna och föreläsarna Annika Nilsson och Lena Winqvist (läs mer på Hajja – Pedagogik & Kommunikation). Här fick vi bland annat lära oss om mer om hur hjärnan fungerar, om korttids- och långtidsminnet och hur man kan göra för att få eleverna att förstå ”konsten att minnas”. Fakta och konkreta småövningar varvades under en mycket givande föreläsning där jag tror att alla lärare, oavsett stadium, kunde ta med sig inspiration och idéer till den egna undervisningen.

Boken Hjärnsmart lärande – Minnet – sammanfattar mycket av det som Annika och Lena tog upp och är en bok som alla lärare borde ha! Lättläst och kort men med mycket innehåll! Den ges ut av NA förlag och kostar inte många kronor. Både föreläsningen och boken rekommenderas varmt!

Luleå Kommuns Sessionssal på Alla hjärtans dag – fullsatt!