Kriget om källan (Cannie Möller)

Cannie Möllers berättelse från 1983 om en framtid där två byar samsas om en gemensam vattenkälla är en lättläst men viktig och tidlös roman. Människorna i de två byarna umgås och har inga uttalade konflikter fram till den dan då källan uppe på berget verkar ha börjat sina. Nu blir det revirtänkande, avspärrningar och ett ”vi och dom”-tänkande som tar över. Tidigare vänner kan inte längre träffas och olika sätt att hantera den nya situationen leder till val av ledare för respektive by. Vattenbrist, konflikthantering och ledarskap blir viktiga teman i berättelsen, men även  vänskap och  kärlek som brobyggare. kriget-om-kallan-pa-andra-sidan-floden 

Jag har använt Kriget om källan i en årskurs 1 på Samhällsvetenskapsprogrammet i ett ämnesövergripande projekt om miljö.

Först fick alla kortskriva om ett tänkt scenario där vi förflyttat oss fram flera hundra år, någonting gick snett på jorden och bara ett fåtal människor överlevde. Hur lever de och hur ser världen ut? Sedan läste vi första 2 kapitlen tillsammans och  gjorde en tankekarta gemensamt så att alla hängde med. Sedan fick alla läsa på egen hand till och med kapitel 4 och fick några frågor att fundera på individuellt och sedan i mindre grupp. Läsningen fortsatte sen med resten av boken med nya frågor (se alla frågor här: kriget-om-kallan. I en senare utgåva av boken finns en fortsättning på berättelsen (På andra sidan floden), ännu längre fram i tiden, som några av de mer lässugna eleverna frivilligt fick läsa och berätta om för de andra. Här får vi reda på hur allting blev!

Under ytan av Lidbeck

under-ytanEtt läsår bestod stor del av min undervisning av stöd till olika elever, enskilt eller i grupp. En elev berättade redan första lektionen att hen hatade att läsa och aldrig läst en hel bok under grundskolan. Efter desperat bokletande föreslog jag Cecilia Lidbecks Under ytan. En mycket skeptisk och tvekande elev tog emot boken. Jag började högläsa och för varje person/viktig händelse stannade vi upp och arbetade med tankekarta. Sakta väcktes elevens nyfikenhet och en bit in i boken sa eleven en dag: ”Vi läser för sakta i skolan. Jag vill läsa mer. Jag tar hem boken” Eleven avslutade boken på egen hand och jag glömmer aldrig när jag mötte hen i korridoren. ”Fan jag har läst ut min första bok. Trodde jag aldrig”. Den stolta glädjefyllda blick som mötte mig plockar jag ibland fram efter mindre lyckade lektioner. Vi lärare behöver guldkorn att samla på!

Under ytan är en enklare ungdomsbok som passar för läsovana elever som behöver få lyckas eller för nyanlända ungdomar som inte kommit så långt i språket, men ändå passerat lättlästa böcker. Under ytan handlar om Suss; en rätt vanlig tjej på högstadet. På ytan är hon lagom söt, duktig och populär. Men egentligen är hon en helt annan under ytan. Hon möter Henke; tuff, snygg och farlig, men som bär på en hemlighet. Den rosaröda kärleken blandas med den svartaste förtvivlan och osäkerheten.

en-viktig-karaktar-i-under-ytan

 

Smuts (Wennstam)

smuts

I Smuts av Katarina Wennstam får vi en inblick i vad trafficking och livslögner kan göra med till synes helt vanliga, välfungerande människor. Hur kommer det sig att en välrenommerad, advokat och tonårspappa både kan kämpa för utsatta flickors situation och samtidigt vara en sexköpare? Hur tänker frun Rebecca när hon passivt ser på när familjen rasar? Vilka problem finns i barnens vardag – en vardag som kanske inte föräldrarna har en aning om? Hur är det med jämställdheten i dagens Sverige? Vad formar oss till att bli de människor vi blir?

Katarina Wennstam skildrar alltid aktuella ämnen som leder till engagerade diskussioner och ställningstaganden. Smuts passar bra att läsa inom svenskämnets ramar men passar ypperligt i samarbete med andra ämnen. Jag har arbetat med åk.2 och åk.3 på SA i samband med att de tagit upp människohandel i samhällskunskap. De diskussionsfrågor vi haft i boksamtal har vi lärare sammanställt tillsammans, men några frågor har eleverna själva velat ta med. Exempel på diskussionsfrågor och skrivuppgifter finns i länkarna nedan.

smuts

smuts-skrivuppgifter


Den utvalde av Louis Lowry

ladda-ned-1ladda-ned-29789127140349_small_den-utvalde

Boken Den utvalde är en en dystopi som kryper in under skinnet med kuslig precision. Allt det som verkar vara så bra från början förvandlas snart till en mardröm. För  eleverna på Språkintroduktionen var dystopier en helt ny bekantskap som  väckte många spännande tankar.
Vill du se förslag på frågor efter läsningen så följ länken:den-utvalde-av-lois-lowry

Ingen du känner av Christina Wahldén

29681246_o_3I boken Ingen du känner blir Fatma bortgift på sommarlovet efter nian. Elever på Språkintroduktionen  berörs starkt av boken och och många elever kan göra kopplingar till sin egen kultur och eget liv. Boken fungerade också bra att läsa tillsammans med  elever i årskurs ett på gymnasiet för att sedan ha gemensamma boksamtal.
Här hittar förslag på frågor att diskutera efter läsningen:
ingen-du-kannersamtalsfragorsamarbete-sa-1-och-sprakintroduktionen

 

 

Två boktitlar-gemensamma boksamtal i mixade grupper

9789170530944 pojken

På Språkintroduktionen sammanstrålade elever som dels var på olika språknivåer och som dels läst två olika böcker i gemensamma boksamtal. Böckerna var  Anne Franks dagbok (lättläst) och Pojken i randig pyjamas av John Boyne. Eleverna fick under läsningen  fokusera på att närläsa personerna i så kallade listor som de förde anteckningar i. Nyfiken på listorna? Följ länkarna lista-person-anne-frank och narlasa-personer-randig-pyjamas

När läsningen var avslutad möttes eleverna i boksamtal där båda boktitlarna fanns representerade. Eleverna hade hade med sig sina anteckningar från läsningen till samtalet. Grupperna bestämdes av lärarna och eleverna valde en samtalsledare och sekreterare. En elev fick vara teknikansvarig och spela in samtalen. Eleverna fick samtalsfrågor där en uppgift var att gemensamt hitta likheter och olikheter mellan de båda böckerna med hjälp av Venn-diagram. Om du vill se hur uppgiftspapperet såg ut så följ länken:
gruppredovisning-av-anne-franks-dagbok-och-pojken-i-randig-pyjamas

 

 

Skärseld av Simon Stranger

skarseld

Norska tonårstjejen Emilie och flyktingpojken Samuel från Ghana möts av en slump i semesterparadiset Kanarieöarna. Ett möte som omkullkastar och förändrar deras liv. En bok som älskas av våra elever och som har hög grad av igenkänningsfaktor. Ämnen som anorexi, flykt, icke-människor och icke samhällen synliggörs.
Förslag på arbetsgång:skarseld

 

Dystopier

1 2 3 4  5 6

Tema dystopier
Förslag på titlar:
Du sköna nya värld av Aldous Hauxley, 1984 av George Orwell, Farenheit 451,
Kallocain av Karin Boye,Vägen av Cormac McCarthy,Den utvalde Lois Lowry
Elevgrupp: Svelit0,Litteraturkurs Gymnasiet
Antal elever: 25
Före läsningen:
1.Vad vet eleverna om dystopier?
2.Läsintroduktion till dystopigenren med gemensam läsning av Ray Bradburys novell Savannen. Eleverna samtalar i grupp utifrån sina egna frågor och sedan återkoppling i storgrupp.
Under läsningen:
1.Samtal med varje elev hur det går för de med läsningen och stöttning för de elever som behöver det.
2. Elever har boksamtalsfrågorna med sig under läsningen.
Efter läsningen:
1. Boksamtal i grupper utifrån varje boktitel.
2. Mixade boksamtalsgrupper där eleverna har läst olika boktitlar.
3. Tidningsartikel om dystopier och samtal kring den.

Förslag på boksamtalsfrågor när eleverna har valt olika dystopier:
Dystopifrågor
Dystopifrågor

Du sköna nya värld,förslag på boksamtalsfrågor:
Frågor Du sköna nya värld

Vägen, boksamtal

Den där Jenny (Wikander)

Den där Jenny

Jenny kommer ny till klassen i sexan och redan från början blir allt fel. En grupp tjejer i klassen stämplar henne som ”hora” och gör allt för att förödmjuka henne. Jenny å sin sida döljer sin osäkerhet bakom en tuff och oberörd attityd. En skildring av utanförskap, grymhet och alla missförstånd som kan uppstå på gränsen mellan barndom och vuxenvärld.

Den där Jenny fungerar utmärkt att läsa gemensamt från åk.6 och upp till gymnasieåldern. Den består av en och samma berättelse ur två olika perspektiv, vilket inbjuder till givande diskussioner! Den är bara ca 100 sidor lång uppdelad på två halvor som kan läsas separat.

  • Halva klassen kan läsa första delen medan andra halvan läser den andra. Sedan kan först grupperna diskutera inom gruppen hur de ser på Jenny och på olika situationer som beskrivs. Alla i gruppen brukar här vara rörande överens och tycker att de har allt klart för sig!
  • Steg två blir att blanda grupperna så att några elever som läst första halvan sitter med några som läst den andra. De kan nu gå igenom samma frågeställningar som de tagit upp i den tidigare gruppdiskussionen. Här märker eleverna hur olika de ser på det mesta och en större klassdiskussion kring både skvaller och vikten av att se saker ur olika perspektiv brukar kännas otroligt givande. Det är också en bra lektion i att förstå olika berättarperspektiv!

 

Ett hål om dagen av Louis Sachar

9789132168840_small_ett-hal-om-dagen

Elevgrupp: Elever som läser mot sva år 9 på Språkintroduktionen
Före läsningen
Samtal utifrån elevernas tankar kring boktiteln och de olika bokomslagen.
Under läsningen

Dialogisk lärarhögläsning, där elevtankar och elevfrågor kontinuerligt lyfts under läsningen. Lärarhögläsningen kan varieras med elevhögläsning av vissa kapitel och sedan samtal/sammanfattning av det lästa.
Eleverna skriver in namnen på personerna i boken på en pappersremsa som kan användas som bokmärke.
Läraren gör eleverna uppmärksamma på berättelsens olika tidsepoker och låter eleverna följa olika personer under läsningen. Efter ungefär halva boken så får/gör eleverna en tankekarta över alla personer och hur de hör ihop.
Ett hål om dagen av Lois SacharTankekarta
Eleverna får i läxa att läsa om dagens höglästa text hemma och titta närmare på ord och/eller göra särskilda iakttagelser kring texten.
Efter läsningen
Bokredovisningen sker gruppvis där de olika grupperna tävlar mot varandra. Tävlingen går ut på att eleverna ska hitta så många kopplingar som möjligt, kopplingar i boken, kopplingar till andra böcker/texter och kopplingar till de själva, samhället eller annat. Viktigt att lyfta elevgruppernas kopplingar lyfts upp i storgrupp eftersom detta blir ett bra lärtillfälle som visar alla elever vilka olika kopplingar som man kan göra. Eleverna får även beskriva boken med tre ord och lyfta vilka problem som tas upp i boken.
Filmen Ett hål om dagen är också en uppskattad avslutning på bokläsningen.
Avslutande grupparbete, hitta kopplingar, se länkar:
Efter gemensam läsning av Ett hål om dagen av Louis Sachar
Ett hål om dagen,grupptävling kopplingar
Förslag på avslutande boksamtalsfrågor
Ett hål om dagen av Louis Sacharfrågor