Spelreglerna (Jonas Karlsson)

Bröllop (Jonas Karlsson) – ur Spelreglerna

Flera av Jonas Karlssons noveller passar bra för elever i gymnasieåldern. De är både intressanta att diskutera i grupp och litterärt välskrivna. Den novell jag särskilt vill lyfta fram är Bröllop ur novellsamlingen Spelreglerna. Här träffar vi ett berättarjag som börjat på ett nytt jobb och hittat en ny vän bland kollegorna – tror hon. Snart märker hon att kollegan skriver en blogg där det står negativa och hånfulla kommentarer om berättarjaget. Fortsättningen kretsar kring om man ska ge människor en andra chans eller inte och läsaren lämnas slutligen att skapa sig en egen uppfattning om vad som händer. Sociala medier, relationer och vårt samtida nätuppkopplade liv står i fokus även om ett bröllop också planeras. Och vad är det egentligen för slags text? Till vem riktar sig berättarjaget och var?

Saknad (Karin Alvtegen)

Sibylla Forsenström har i många år själv valt att bryta med sin familj, sina vänner och samhället i stort och lever som uteliggare i det moderna Stockholm. En natt befinner hon sig på fel plats vid fel tidpunkt och blir helt plötsligt huvudmisstänkt i en brutal och omskriven mordhistoria. För att rentvå sig måste hon på egen hand ta reda på vem mördaren är, vilket gör hennes situation än mer komplicerad.images4exavmr1

Men vad  är det i Sibyllas förflutna som fått henne att välja det liv hon har valt? Och måste hon till slut ta itu med sina egna problem för att klara sig ur en situation som en av samhällets mest efterspanade person?

Saknad är en psykologisk spänningsroman som utspelas i miljöer och i en tid som känns både vardagliga och bekanta. Den här romanen passar för alla gymnasiets årskurser, för både tjejer och killar.

Saknad finns filmatiserad (BBC) med titeln Missing (2006). Ett samarbete kring den här deckaren med till exempel engelska, samhällskunskap eller psykologi skulle vara spännande!

Exempel på frågor efter läsningen: saknad

 

Filmen (Lapidus)

Den här berättelsen har jag arbetat med i åk.1 på SA och den fungerar bra både med killar och tjejer. Filmen är första novellen i Jens Lapidus novellsamling Mamma försökte. Ett brottmål, en advokat, en häktad klient, ett barn, en mobiltelefon. Advokaten har sitt jobb men även sin egen familj och sitt privatliv i tankarna, vilket varvas genom hans egna tankar berättelsen igenom.. Är Cenneth verkligen skyldig till misshandel av sin sambos son Wilgot? Är jag verkligen närvarande när jag är tillsammans med mina egna barn? Detta är frågor som advokaten brottas med och att det sedan är en film som blir viktig i bevisföringen kan vi förstå utifrån novellens titel – Filmen.mamma-forsokte

Exempel på frågor:

filmen-lapidus

 

Förvandlingen (Franz Kafka)

Förvandlingen av Franz Kafka upphör aldrig att fascinera. Bokens många tolkningsmöjligheter öppnar för engagerade boksamtal där eleverna diskuterar och funderar kring både innehåll och form. När de också får formulera egna frågor lär de sig mer om vad man kan diskutera, analysera och tolka i en text.

ladda-ned forvandlingen-lattlast

 

Diskussionsfrågor: Förvandlingen

För Marie Claire (Edelfeldt)

för Marie ClaireFör Marie Claire ingår i novellsamlingen rit. Vem Marie Claire är får vi inte reda på förrän en bra bit in i handlingen. Berättarjaget går inledningsvis in på ett konditori för att köpa en tårta som han tänker bjuda sina två vänner Leffe och Maria på. Det är något speciellt och planerat som ska hända under kvällen  men vi får inte reda på vad. Egentligen spelar ingenting någon roll, förutom Marie Claire, enligt berättarjaget. Men vem är hon och vad finns det för koppling mellan henne och förberedelserna inför kvällen med Leffe och Maria?

För Marie Claire passar bra i alla årkurser på gymnasiet men jag har använt den mest i årskurs 1. Jag brukar dela upp den i två delar  eftersom första delen inbjuder till funderingar om de olika karaktärerna, innehållet i allmänhet och om fortsättningen.

Arbetsgången:

  • Läraren högläser de inledande 3 sidorna (fram till: ”…och jag visste hur lång tid förberedelserna skulle ta.”) och håller i ett inledande samtal kring det lästa.
  • Eleverna läser på egen hand till och med: ”Jag ville skratta eller gråta, men det kom inget skratt och inget gråt; det var något annat, jag visste inte vad.” Alla funderar först individuellt på frågorna till första delen.
  • Diskussioner i små grupper som läraren sen ”syr ihop” i helklass och ser till att alla kommer med synpunkter och funderingar.
  • Samma sak görs sedan med resten av novellen.

Exempel på frågor:  För Marie Claire – frågor

Den där Jenny (Wikander)

Den där Jenny

Jenny kommer ny till klassen i sexan och redan från början blir allt fel. En grupp tjejer i klassen stämplar henne som ”hora” och gör allt för att förödmjuka henne. Jenny å sin sida döljer sin osäkerhet bakom en tuff och oberörd attityd. En skildring av utanförskap, grymhet och alla missförstånd som kan uppstå på gränsen mellan barndom och vuxenvärld.

Den där Jenny fungerar utmärkt att läsa gemensamt från åk.6 och upp till gymnasieåldern. Den består av en och samma berättelse ur två olika perspektiv, vilket inbjuder till givande diskussioner! Den är bara ca 100 sidor lång uppdelad på två halvor som kan läsas separat.

  • Halva klassen kan läsa första delen medan andra halvan läser den andra. Sedan kan först grupperna diskutera inom gruppen hur de ser på Jenny och på olika situationer som beskrivs. Alla i gruppen brukar här vara rörande överens och tycker att de har allt klart för sig!
  • Steg två blir att blanda grupperna så att några elever som läst första halvan sitter med några som läst den andra. De kan nu gå igenom samma frågeställningar som de tagit upp i den tidigare gruppdiskussionen. Här märker eleverna hur olika de ser på det mesta och en större klassdiskussion kring både skvaller och vikten av att se saker ur olika perspektiv brukar kännas otroligt givande. Det är också en bra lektion i att förstå olika berättarperspektiv!

 

ru (Thuy)

Kim Thuys självbiografiska kortroman om resan från ett krigsdrabbat Sydvietnam till ett nytt liv i Canada har uppskattats av många elever i gymnasieåldern. Berättelsen är som en väv av minnen som blandas och fogas ihop till en helhet, där bilder från barndom, Ru_110223-193x300vuxenliv, småbarnstid och allt däremellan blir till en fantastisk historia. Läsaren lär sig både om historiska skeenden och människors sorg och glädje från en tid vi mest har hört talas om via massmedia. Romanen passar utmärkt att läsa tillsammans, eftersom texten inte är lång och lätt att dela upp. Formen och innehållet kräver ett arbetssätt där lärare och elevgrupp bearbetar innehållet tillsammans allteftersom. Vi har haft romanen i en litteraturkurs på gymnasiet och ett exempel på arbetsgång finns i länken.RU-arbetsgång

Jag heter inte Miriam (Axelsson)

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                       Romanen Jag heter inte Miriam är en berättelse som berör. Miriam avslöjar på ålderns höst att hon egentligen heter någonting annat – en hemlighet som hon burit med sig i hela sitt liv. Från koncentrationslägren under andra världskriget får vi följa med henne9789173374668_200x_jag-heter-inte-miriam till Sverige och ett nytt liv som Miriam. Men vem är hon egentligen och varför blev det omöjligt för henne att avslöja sanningen? Jag läste och diskuterade denna roman med en årskurs 2 på gymnasiet. Eleverna skrev sedan en sammanställning utifrån publicerade recensioner och sina egna intryck och tolkningar (se länk nedan).

 

 Jag heter inte Miriam