Kriget om källan (Cannie Möller)

Cannie Möllers berättelse från 1983 om en framtid där två byar samsas om en gemensam vattenkälla är en lättläst men viktig och tidlös roman. Människorna i de två byarna umgås och har inga uttalade konflikter fram till den dan då källan uppe på berget verkar ha börjat sina. Nu blir det revirtänkande, avspärrningar och ett ”vi och dom”-tänkande som tar över. Tidigare vänner kan inte längre träffas och olika sätt att hantera den nya situationen leder till val av ledare för respektive by. Vattenbrist, konflikthantering och ledarskap blir viktiga teman i berättelsen, men även  vänskap och  kärlek som brobyggare. kriget-om-kallan-pa-andra-sidan-floden 

Jag har använt Kriget om källan i en årskurs 1 på Samhällsvetenskapsprogrammet i ett ämnesövergripande projekt om miljö.

Först fick alla kortskriva om ett tänkt scenario där vi förflyttat oss fram flera hundra år, någonting gick snett på jorden och bara ett fåtal människor överlevde. Hur lever de och hur ser världen ut? Sedan läste vi första 2 kapitlen tillsammans och  gjorde en tankekarta gemensamt så att alla hängde med. Sedan fick alla läsa på egen hand till och med kapitel 4 och fick några frågor att fundera på individuellt och sedan i mindre grupp. Läsningen fortsatte sen med resten av boken med nya frågor (se alla frågor här: kriget-om-kallan. I en senare utgåva av boken finns en fortsättning på berättelsen (På andra sidan floden), ännu längre fram i tiden, som några av de mer lässugna eleverna frivilligt fick läsa och berätta om för de andra. Här får vi reda på hur allting blev!

Smuts (Wennstam)

smuts

I Smuts av Katarina Wennstam får vi en inblick i vad trafficking och livslögner kan göra med till synes helt vanliga, välfungerande människor. Hur kommer det sig att en välrenommerad, advokat och tonårspappa både kan kämpa för utsatta flickors situation och samtidigt vara en sexköpare? Hur tänker frun Rebecca när hon passivt ser på när familjen rasar? Vilka problem finns i barnens vardag – en vardag som kanske inte föräldrarna har en aning om? Hur är det med jämställdheten i dagens Sverige? Vad formar oss till att bli de människor vi blir?

Katarina Wennstam skildrar alltid aktuella ämnen som leder till engagerade diskussioner och ställningstaganden. Smuts passar bra att läsa inom svenskämnets ramar men passar ypperligt i samarbete med andra ämnen. Jag har arbetat med åk.2 och åk.3 på SA i samband med att de tagit upp människohandel i samhällskunskap. De diskussionsfrågor vi haft i boksamtal har vi lärare sammanställt tillsammans, men några frågor har eleverna själva velat ta med. Exempel på diskussionsfrågor och skrivuppgifter finns i länkarna nedan.

smuts

smuts-skrivuppgifter


Filmen (Lapidus)

Den här berättelsen har jag arbetat med i åk.1 på SA och den fungerar bra både med killar och tjejer. Filmen är första novellen i Jens Lapidus novellsamling Mamma försökte. Ett brottmål, en advokat, en häktad klient, ett barn, en mobiltelefon. Advokaten har sitt jobb men även sin egen familj och sitt privatliv i tankarna, vilket varvas genom hans egna tankar berättelsen igenom.. Är Cenneth verkligen skyldig till misshandel av sin sambos son Wilgot? Är jag verkligen närvarande när jag är tillsammans med mina egna barn? Detta är frågor som advokaten brottas med och att det sedan är en film som blir viktig i bevisföringen kan vi förstå utifrån novellens titel – Filmen.mamma-forsokte

Exempel på frågor:

filmen-lapidus

 

Förvandlingen (Franz Kafka)

Förvandlingen av Franz Kafka upphör aldrig att fascinera. Bokens många tolkningsmöjligheter öppnar för engagerade boksamtal där eleverna diskuterar och funderar kring både innehåll och form. När de också får formulera egna frågor lär de sig mer om vad man kan diskutera, analysera och tolka i en text.

ladda-ned forvandlingen-lattlast

 

Diskussionsfrågor: Förvandlingen

En oväntad vänskap av Abdel Sellou och Philippe Pozzo Di Borgo

97891756716801-404x6009789173873864_200x_en-ovantad-vanskap_pocket

Vi använde båda böckerna, originalet och den lättlästa versionen.Böckerna är mycket uppskattade på Språkintroduktionen,de berör och inspirerar till spännande samtal. Att se filmen tillsammans lockar till många skratt.
Efter avslutad läsning fick eleverna lektionstid för att förbereda redovisningen. Eleverna fick välja mellan följande redovisningssätt:
1.Skriva en dikt  2.Spela teater 3.Göra en sång  4.Måla en bild 5.Göra en PowerPoint  6.Egen idé
Elevernas engagemang inför redovisningar var stort och applåderna starka när grupperna redovisade.
Bilder från bokredovisningarna,teater och sång:

skarmklipphomayonskarmklippaz

Gemensam muntlig utvärdering på tavlan efter elevernas redovisningar:
muntlig-gemensam-utvardering-redovisningar-en-ovantad-vanskap
Elevtankar i storgrupp på tavlan utifrån En oväntad vänskap:
elevtankar-i-storgrupp-pa-tavlan-utifran-en-ovantad-vanskap
Förslag till samtalsfrågor:
en-ovantad-vanskap-boksamtalsfragor

 

 

Tjejen (John Ajvide Lindqvist)

FärdlektyrJohn Ajvide Lindqvist omtalas ofta som en av Sveriges mest lästa skräckförfattare. Hans novell Tjejen finns bland annat i Färdlektyr från 2007 och handlar ,som så många av hans berättelser, om en välkänd vardag som plötsligt blir både skrämmande, nära inpå och svår att greppa.

Här möter vi Mattias, en lite osäker klarinettspelande kille i trean på gymnasiet som efter en konsert plötsligt känner en hand på sin arm. Det är så han träffar sin drömtjej – Gabriella. Men vem är hon egentligen? Varför känns det som om hennes ögon ändrar färg? Vad har hon varit med om? Och vad betyder egentligen Mattias för henne? Berättelsen lämnar många frågor utan svar – men det är en novell som berör och väcker intresse på många plan, hos alla läsare. Jag själv har mest använt den i början av årskurs 1 på SA. Här ser du ett förslag till arbetsgång:

Tjejen – arbetsgång

Några gemensamma frågor i mindre grupp efter första läsningen: Tjejen (John Ajvide Lindqvist)

Den där Jenny (Wikander)

Den där Jenny

Jenny kommer ny till klassen i sexan och redan från början blir allt fel. En grupp tjejer i klassen stämplar henne som ”hora” och gör allt för att förödmjuka henne. Jenny å sin sida döljer sin osäkerhet bakom en tuff och oberörd attityd. En skildring av utanförskap, grymhet och alla missförstånd som kan uppstå på gränsen mellan barndom och vuxenvärld.

Den där Jenny fungerar utmärkt att läsa gemensamt från åk.6 och upp till gymnasieåldern. Den består av en och samma berättelse ur två olika perspektiv, vilket inbjuder till givande diskussioner! Den är bara ca 100 sidor lång uppdelad på två halvor som kan läsas separat.

  • Halva klassen kan läsa första delen medan andra halvan läser den andra. Sedan kan först grupperna diskutera inom gruppen hur de ser på Jenny och på olika situationer som beskrivs. Alla i gruppen brukar här vara rörande överens och tycker att de har allt klart för sig!
  • Steg två blir att blanda grupperna så att några elever som läst första halvan sitter med några som läst den andra. De kan nu gå igenom samma frågeställningar som de tagit upp i den tidigare gruppdiskussionen. Här märker eleverna hur olika de ser på det mesta och en större klassdiskussion kring både skvaller och vikten av att se saker ur olika perspektiv brukar kännas otroligt givande. Det är också en bra lektion i att förstå olika berättarperspektiv!

 

ru (Thuy)

Kim Thuys självbiografiska kortroman om resan från ett krigsdrabbat Sydvietnam till ett nytt liv i Canada har uppskattats av många elever i gymnasieåldern. Berättelsen är som en väv av minnen som blandas och fogas ihop till en helhet, där bilder från barndom, Ru_110223-193x300vuxenliv, småbarnstid och allt däremellan blir till en fantastisk historia. Läsaren lär sig både om historiska skeenden och människors sorg och glädje från en tid vi mest har hört talas om via massmedia. Romanen passar utmärkt att läsa tillsammans, eftersom texten inte är lång och lätt att dela upp. Formen och innehållet kräver ett arbetssätt där lärare och elevgrupp bearbetar innehållet tillsammans allteftersom. Vi har haft romanen i en litteraturkurs på gymnasiet och ett exempel på arbetsgång finns i länken.RU-arbetsgång

Jag heter inte Miriam (Axelsson)

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                       Romanen Jag heter inte Miriam är en berättelse som berör. Miriam avslöjar på ålderns höst att hon egentligen heter någonting annat – en hemlighet som hon burit med sig i hela sitt liv. Från koncentrationslägren under andra världskriget får vi följa med henne9789173374668_200x_jag-heter-inte-miriam till Sverige och ett nytt liv som Miriam. Men vem är hon egentligen och varför blev det omöjligt för henne att avslöja sanningen? Jag läste och diskuterade denna roman med en årskurs 2 på gymnasiet. Eleverna skrev sedan en sammanställning utifrån publicerade recensioner och sina egna intryck och tolkningar (se länk nedan).

 

 Jag heter inte Miriam 

Brun morgon (Pavloff)

Omslag-Brun-morgon

Brun morgon

Brun morgon är en novell som inbjuder till många diskussioner om en diktaturs framväxt, fascism, nationalism och vikten av att våga säga ifrån. Jag har arbetat med den i en åk.2 på SA (svenska2) och eleverna har efteråt fått formulera olika slags frågor, både textnära och mer analytiska. Mera detaljer och exempel på frågor finns i länken.